Omvändelseterapi, Vinnare Guldspaden 2022

Tillbaka

Vinnare av Guldspaden 2022 i kategorin Studentspaden Se bidrag: Bidrag (.mov, 403 MB) Bidrag (.zip, 43 MB) Hämta alla filer

Kategori Studentspaden Vinnare Emilia Lindell Emma Rosdahl Nadya Abbasi Förutom ovanstående deltog följande personer Aftonbladet: Jonathan Jeppsson och Arvid Jönsson JMK: Erik Palm Publiceringsdatum 31 maj 2022 till 6 juni 2022 Var publicerades jobbet? Aftonbladet I en granskningsserie i Aftonblandet om sju delar inklusive en video.

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Den första delen av granskningsserien avslöjar att omvändelseterapi, försök att ändra någons sexuella läggning, sker i flera av landets frikyrkliga församlingar. Detta i form av själavård, uppmaning till celibat och att sluta titta på serier och filmer där homosexualitet förekommer. Omvändelseförsök jämförs med tortyr av FN och många länder har förbjudit det. I Sverige finns däremot inget förbud än. Allt fler partier har ställt sig bakom ett förbud efter vår granskning, men det finns fortfarande en diskussion huruvida detta skulle inskränka den grundlagsskyddade religionsfriheten i Sverige. Den andra delen av granskningen fokuserar på de statsbidrag församlingarna tar emot. Lagen om stöd till trossamfund betonar att man måste upprätthålla “de grundläggande värderingar som samhället vilar på” för att ha rätt till stöd. Granskningen avslöjar att flera av de församlingar som genomfört omvändelseförsök får detta stöd från skattebetalarna. Det finns därmed ett stort allmänintresse.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Granskningen tar upp ett fenomen som är dolt och okänt för många i Sverige. Det finns ett stort antal offer som utsätts för yttre påtryckningar från sina församlingar, och sannolikt är mörkertalet ännu större. Utifrån de personer vi har kommit i kontakt med har vi förstått att offren bär på en skamkänsla som får många att förbli tysta. Genom våra intervjuer och via svaren i enkäten märkte vi också att många inte ens är medvetna om att de utsatts för omvändelseförsök. Det verkar finnas en kultur inom församlingen som är så väletablerad att hbtqi-personer själva är övertygade om att det är dem det är fel på, inte församlingen. Granskningen har bidragit till att synliggöra detta för många okända fenomen i Sverige och låta offer och utsatta få sin röst hörd. Vårt arbete ledde så småningom till att regeringen lät Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, undersöka ämnet ytterligare, utöver den kartläggning de publicerade i mars. Detta även på grund av att Dagens Nyheter publicerade en liknande granskning en månad senare.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Omvändelseterapi är ett ämne som har aktualiserats allt mer den senaste tiden. Fler och fler länder förbjuder det men i Sverige har debatten varit relativt frånvarande. Vår uppfattning var att den stora massan inte visste vad omvändelseterapi var, än mindre att det förekommer i Sverige. Vi började med projektet i januari. Myndigheten för ungdom- och civilsamhällesfrågor, MUCF, skulle publicera en kartläggning av omvändelseterapi i Sverige den första mars. Där klargjordes ungefär hur många som utsätts, men inte hur omvändelseförsöken går till. De hade kommit i kontakt med sju personer som utsatts för omvändelseförsök, men inga av dessa var öppna källor. Vi såg en lucka att fylla genom vår granskning.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

1. Research: Läst rapporter från främst amerikanska forskningsgrupper om metoder och konsekvenser av omvändelseförsök. Även läst delar av bibeln, besökt kyrkor och gudstjänster. 2. Begäran av allmänna handlingar: Begärde ut anmälningar som inkommit till Ivo, Patientnämnden, Diskrimineringsombudsmannen och socialkontoret. Inga av dessa handlingar gav något till granskningen. 3. Enkät: Gjorde en egen undersökning via Google formulär med åtta frågor som skickades ut i omkring 60 Facebookgrupper. Enkäten gav drygt 200 svar varav ungefär en tredjedel sade sig ha upplevt yttre påtryckningar att andra vill förändra deras sexuella läggning. Innehöll korta frågor om personens sexuella läggning och religion. Längre frågor som “har någon försökt förändra din sexuella läggning? Om ja, vill du berätta mer?” gav mer utförliga svar. Då kunde vi själva bedöma om personen hade utsatts för försök till omvändelse med utgångspunkt i MUCF:s definition ”försök att få någon att förändra, permanent dölja eller avstå från att leva i enlighet med sin sexuella läggning eller könsidentitet eller uttrycka kön på det sätt personen själv vill”. I slutet fanns möjlighet att lämna sina kontaktuppgifter och vi kunde då sortera vilka personer som var intressanta för vår granskning. 4. Datajournalistik: Alla enkätsvar fördes in i Excel för att lättare kunna kategorisera och sortera svaren. Där kunde vi även analysera datan och få fram statistik. 5. Intervjuer: Djupintervjuer med sex case, en legitimerad psykolog specialiserad inom hbtqi-frågor, en forskare inom hbtqi+ samt en politiker som drivit frågan om förbud mot omvändelseförsök. Även intervjuat personer från enkäten som vi misstänkte hade utsatts för omvändelse men vid djupare intervjuer kunde vi konstatera att så inte var fallet. Kortare telefonintervjuer med organisationer som kan ha inblick, såsom RFSL, Homan och EKHO. Även samtal med myndigheter som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Myndigheten för stöd till trossamfund. 6. Wallraff: Ringde drygt 25 frikyrkliga församlingar, däribland pingst och Jehovas vittnen, under falsk identitet. Efter flera samtal med en pingstförsamling åkte vi dit för ett själavårdssamtal med dold kamera. Träffade även två präster på plats i två olika kyrkor men dessa gav inga tecken på att omvändelseförsök sker. 7. Konfrontation: Ringde upp alla församlingar som är med i den slutliga artikelserien för att berätta att vi gått under falsk identitet och gav dem möjlighet till att bemöta uppgifterna. 8. Line by line: Inför varje artikel som skrivits har vi gått igenom all text enligt line by line-metoden. Vi gick igenom rad för rad för att kontrollera att vi hade belägg för alla påståenden. 9. Medieetik: Resonerat kring hur vi kan publicera granskningsserien på ett etiskt försvarbart sätt. Vi bedömde att pastorerna och prästerna inte var tillräckligt stora makthavare, därmed anonymiserades dem. Däremot har de makt inom församlingarna, vilket motiverade wallraff och publiceringen.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

Research: Svenska och internationella artiklar, uppslagsverk och forskningsarbeten samt dokumentärer. Statistik från MUCF:s kartläggning. Intervjuer: Intervjuer med flera case vars berättelser har verifierats med tidningsartiklar, dagböcker, brev och dikter. Även case som inte syns i artiklarna har varit viktiga i researcharbetet. Dessutom har vi intervjuat experter, psykologer, myndighetsföreträdare och politiker. Wallraff: Wallraffsamtalen kunde bevisa att omvändelseterapi förekommer idag. Alla samtal spelades in och transkriberades för att ha tydliga bevismaterial sparade. Lagar: Lagen om stöd till trossamfund spelade en viktig roll för den andra delen av granskningen, om de bidrag som församlingarna får.

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

En stor utmaning var att hitta case. Till en början lyckades vi hitta några som utsatts via kommentarer och inlägg i sociala medier, men få ville prata om det. Det var svårt att veta hur vi skulle närma oss de utsatta personerna. Eftersom många i Sverige är omedvetna om vad omvändelseförsök innebär var det svårt att hitta experter att intervjua på området. Likaså finns det knappt någon forskning alls om hur omvändelseförsök tar sig i uttryck i Sverige, än mindre om det ens existerar. Det var svårt att hitta en tydlig definition av omvändelseterapi. Vi har utgått från MUCF:s beskrivning att det är ”försök att få någon att förändra, permanent dölja eller avstå från att leva i enlighet med sin sexuella läggning eller könsidentitet eller uttrycka kön på det sätt personen själv vill”. Ytterligare ett problem var att bekräfta att omvändelseförsök sker än idag, då alla case vi kom i kontakt med hade upplevt försöken för flera år sedan. Därmed beslutade vi oss för att wallraffa. Det är en kontroversiell metod som kräver etisk avvägning. Vi bedömde ändå att det var motiverat med tanke på hur allvarligt de utsatta påverkas. Dessutom innehar de viktiga positioner inom sina församlingar och har därför ett ansvar. Vid wallraffandet var den stora utmaningen att vara trovärdiga. Enligt våra intervjupersoner är det relativt osannolikt att någon skulle öppna upp sig frivilligt om något som är så personligt och så tabubelagt inom församlingen.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

Arbetet resulterade i en artikelserie på sju delar och ett videoinslag med ljudinspelningar från wallraffsamtalen. Den första artikeln Frikyrklig pastor om homosexualitet: ”Gå emot de känslorna” innehåller de mest anmärkningsvärda svaren vi fick och är därför en viktig del av granskningen. Den femte artikeln “Församlingens omvändelseförsök: ‘Jag låg och skakade på golvet’” är också viktig för att visa hur omvändelseförsök kan gå till. Det är även väldigt viktigt att låta de ansvariga få besvara kritiken. Det får de göra i “Pastorn förnekar tidigare omvändelseförsök”.

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

I kursen Undersökande journalistik arbetade alla tre personer med projektet på heltid i ungefär 10 veckor. Därefter fortsatte vi arbeta med Aftonbladet parallellt med en annan kurs i skolan. Sammanlagt har vi arbetet pågått i omkring 20 veckor.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

Flera oppositionspolitiker, såsom Ulf Kristersson (M) och Robert Hannah (L), krävde att regeringen skulle tillsätta en utredning som ett första steg mot ett förbud. Efter avslöjandet hörde kulturminister Jeanette Gustafsdotter av sig och ville meddela att regeringen valt att tillsätta ytterligare en utredning om omvändelseterapi. I en Instagramvideo reagerade en Pingstpastor genom att göra satir av granskningen och uppmana till omvändelseförsök. Han fick mycket kritik och fick lämna församlingen. Vi har även fått reaktioner från utsatta som vill dela med sig av sina erfarenheter av omvändelseförsök. Eftersom det i Sverige varit ett näst intill outforskat fenomen har vi bidragit till att sprida kunskapen om detta genom granskningsserien.

HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?

Den första artikeln lästes av omkring 300 000 personer. Granskningsserien har blivit omskriven i bland annat Världen idag, Altinget, bloggar, sociala medier, QX, Svenska Dagbladet och Göteborgsposten. Vi deltog i P3 Nyheters nyhetssändning för att berätta om vår granskning. Andra journalister har berömt granskningen, bland annat Jenny Küttim, grävchef på SVT och uppvuxen inom Jehovas vittnen, twittrade om oss. Medlemmar från frikyrkor runt om i landet som har kritiserat vårt val av metod och att vi haft själavårdssamtal under falsk identitet. De har också riktat kritik på sociala medier.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej.