Sök
Kategori
Magasin
Nominerade
Markus Wilhelmson
Terri Herrera
Fredrik Nejman
Åsa Klintberger
Publiceringsdatum
11 december 2025 (första artikeln av fem).
Var publicerades jobbet?
Tidningens Vi:s sajt vi.se.
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
21 elever på Kungliga svenska balettskolan i Stockholm vittnar om att det under många år pågått kränkningar, rasism, sexuella trakasserier och en utbredd ätstörningskultur, fördjupad och förvärrad av lärares upprepade kommentarer om elevernas kroppar och vad eleverna äter.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Under drygt ett och ett halvt år har vi haft en dialog med närmare 40 tidigare och nuvarande elever på den Kungliga svenska balettskolan. Till sist valde 21 elever att berätta om förhållandena på en elitskola som fått flera undantag från skollagen för att bli en balettskola i klass med världens bästa. Men framgångarna har uteblivit på Sveriges dyraste gymnasieutbildning. Istället kunde vi genom det stora antalet vittnesmål, Skolinspektionens granskningar, anmälningar till Stockholms stad och genom att ta del av många föräldrars mailväxlingar med skolans ledning – kunnat belysa utbredd mobbning, djup ätstörningsproblematik, sexuella trakasserier och rasism.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Frilansskribenten Åsa Klintberger hade fått tips om att många elever mådde dåligt på Kungliga svenska balettskolan. Hon tog kontakt med Tidningen Vi och en 18 månader lång dialog inleddes där Åsa stämde av arbetet varje månad och skickade uppdaterade versioner av texten där antalet vittnesmål hela tiden växte, samtidigt som andra elever valde att hoppa av under arbetets gång, på grund av rädsla för repressalier eller för att de insjuknade.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Vi har begärt ut Skolinspektionens olika granskningar och uppföljande utvärderingar av skolan sedan den grundades och fick undantag från skollagen i december 2010. Vi har från Skolverket fått fram statistik som visar att detta är Sveriges dyraste gymnasieutbildning (410 000 kronor per elev och läsår). Vi har begärt ut och tagit del av ärenden och anmälningar till Skolinspektionen, Barn-och elevombudsmannen, Diskrimineringsombudsmannen, Arbetsmiljöverket, Stockholms stadsbyggnadskontor, Skolverket. Vi har också tagit del av Skolinspektionens enkäter till elever, personal och föräldrar. Det mest tidskrävande och utmanande arbetet har varit att vinna elevernas förtroende och få dem att berätta om sina upplevelser av skolan. Det har inneburit månadslånga dialoger med eleverna (och i många fall deras föräldrar). Dialogen har därefter mynnat ut i timslånga djupintervjuer. Målet har varit att lyfta fram incidenter som kunnat styrkas av andra närvarande elever – och att inte riskera att röja elevernas identiteter (i de fall de valt att vara anonyma), samt inte heller hänga ut enskilda lärare då vårt mål med granskningen. har varit att belysa strukturer snarare än enskilda pedagoger. När ett utkast till artikeln fanns klart vidtog en ”line by line”-faktagranskning där journalisterna Fredrik Nejman och Terri Herrera dubbelkollade alla fakta i artiklarna samtidigt som ansvarig utgivare Markus Wilhelmson kontaktade de 21 eleverna (och i vissa fall deras föräldrar) för att ställa uppföljande frågor, utveckla och konkretisera och – inte minst – säkerställa att eleverna fortfarande ville medverka i denna känsliga granskning.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Skolinspektionen, Stockholms stad, Skolverket, elever och föräldrar. Vi har också intervjuat en docent i psykologi vid Karolinska institutet, en professor i psykiatri med särskild inriktning mot ätstörningar vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi på Sahlgrenska akademin i Göteborg, för att förklara vilka psykologiska effekter skolans metoder kan få på eleverna.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Den första utmaningen var att få elever att lita på att deras vittnesmål skulle publiceras i en seriös kontext och att de skulle ingå i en omfattande granskning samtidigt som vi inte skulle röja deras identitet i de fall som de önskade vara anonyma. Dans- och balettvärlden är förhållandevis liten där kontakter är avgörande och lojaliteten stark. Att komma in på Kungliga svenska balettskolan är en dröm för många barn och ungdomar och därför har tystnadskulturen varit utbredd. När eleverna förstått sammanhanget och att vi inte har velat skynda fram detta utan att det har fått ta tid – har det till sist öppnat upp för att den ena eleven efter den andra har vågat berätta om sina erfarenheter av mobbning, rasism, sexuella trakasserier och lärares kritik av deras kostvanor, vilket i flera fall har förvärrat ätstörningsproblematik och psykisk ohälsa.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Vi föredrar att juryn tar del av granskningen via de öppna länkar som är bifogade i word-dokument (”Nödropen från balettskolan, öppna länkar"). Där ser juryn grävjobbet i sin helhet med nytagna bilder på dansare och på skolan. I uppladdad pdf är texterna inkopierade utan bilder eller visuellt sammanhang. De viktigaste delarna att läsa är första delen ”Skolan fick mig att hata balett”, samt uppföljningen ”Läs alla vittnesmålen från granskningen av Kungliga svenska balettskolan”.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Vi arbetade i drygt 18 månader med granskningen.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Jämställdhetsminister Nina Larsson har i pressmeddelande konstaterat att hon ”utgår från att skolledningen tar situationen på största allvar och vidtar nödvändiga åtgärder.”. Lena Rowa, gymnasiechef i Stockholms stad, säger att man med start den 7 januari (2026) tillsammans med all personal på skolan kommer att se över värdegrundsarbetet på skolan. Många föräldrar till elever på skolan har hört av sig till Tidningen Vi, tackat för att detta äntligen kommer i ljuset – samt har berättat om incidenter som har vidgat och fördjupat granskningen i en uppföljande artikel.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Direktsänd debatt i Sveriges Radios program Studio Ett där skolans rektor och Tidningen Vi:s chefredaktör pratade om granskningen, krönikor i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, artikel i danska dagstidningen Politiken, TT-artikel som publicerades i många av landets tidningar, bland annat.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.