Guldspaden Nominerad 2025

Dokument inifrån: Hatet

Tillbaka
Nominerad till Guldspaden 2025 i kategorin Etermedia riks dokumentär Se bidrag: Bidrag (.docx, 0,01 MB) Kategori Etermedia riks dokumentär Nominerade Bo-Göran Bodin Linnea Burén, Marcus Lundblad-Joons, Bodil Markendahl, Adam Kullén, Jakob Larsson, Christoffer Hjalmarsson, Sven Lindahl Förutom ovanstående deltog följande personer Johan Brånstad, projektledare Publiceringsdatum 251202, 251209, 251216 Var publicerades jobbet? Dokument inifrån, SVT. Dokument inifrån, SVT.

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Joakim Lundell torterades av sin mamma som barn. Det är en berättelse som spridits till miljontals svenskar via etablerad media i närmare tio år. När vi bestämde oss för att granska historien och försöka få tag på Lundells sekretessbelagda journaler - blev det startskottet för en helt ny berättelse. Det visade sig att Lundell ljugit. Det fanns inte, som han återkommande påstått, några bevis för övergrepp i hans journaler. I själva verket hade media i årtal – utan något stöd – spridit oerhört kränkande uppgifter om en utpekad privatperson, Joakim mamma. Granskningen avslöjar att tortyren i själva verket handlar om bortträngda minnen, som plötsligt dök när Lundell var 31 år. Vidare avslöjas – genom det så kallade Chrippadramat - en värld dold för många på nätet. Där vi visar hur en vanlig familj drabbas av ett hatdrev. Med bland annat dödshot, trakasserier, stenkastning och ett barn som inte längre kunde gå till skolan. Vi avslöjade också Lundells problematiska inblandning i hatdrevet.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Det har länge talats i mediebranschen om vikten att granska vår tids nya makthavare. De som är förebilder för barn och unga. Influensers, Youtubeprofiler, Tictoc-kreatörer med miljoner fans. Joakim Lundell är definitivt en av dem. Han är mäktigast på sociala medier i Sverige. Men han är också en hyllad och omhuldad profil i traditionell media. Vår granskning har slagit hål på myter. Vi har avslöjat hur Joakim Lundell, som länge offentligt verkat mot näthat och mobbing, i själva verket varit djupt involverad i ett av Sveriges värsta hatdrev. När vi fick tillgång till en hemlig chattgrupp, kunde vi i detalj visa hur han och fyra influencers bestämmer sig att krossa en 24-årig kvinna som anmält våld i nära relation. ”Hon fuckade med fel familj och vänskapskrets”, som Joakim Lundell själv sammanfattade det i chatten. Vårt grävande har även vänt sig mot vår egen bransch. Vi har visat hyckleriet. Där medieetiken, den som sägs skilja etablerad media från sociala medier, i själva verket under lång tid sats ur spel. Där Joakim Lundells mamma de facto fått sitt liv förstört av några av de största mediehusen i Sverige.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Genom tidigare upparbetade kontakter fick vi höra talas om familjen Lundström i Malmö - som då dragits in i hatdrevet i det så kallade "Chrippadramat" på Youtube. De levde då som under belägring. I videos med hundratusentals tittare stämplades familjen som exempelvis som sektmedlemmar, föräldrarna anklagades tom ha drivit en man till självmord. Familjen Lundström var närmast rättslösa. De fick inte hjälp från polis och åklagare - eller för den delen de techbolag, som tjänade pengar på att förmedla hot, hat och förtal mot familjen. Det blev också snabbt tydligt för oss att flera andra råkat för liknande saker genom åren. Den gemensamma nämnaren vid dessa mediala konflikter med uthängningar, hat och kränkningar var Joakim Lundell.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

En betydande del av jobbet har utgjorts av klassiska journalistiska arbetsmetoder. Vi letade upp källor och fick fram sekretessbelagda handlingar. Vi pratade med många människor som varit föremål för de kampanjer som Lundell har satt igång genom åren. Byggde förtroenden och fick förmånen att till slut berätta flera av deras historier. Även i den del av dokumentären som handlar om "Chrippadramat" har vi även använt traditionella undersökande metoder. Men den enorma mängd material, som producerades om dramat på sociala medier gjorde att vi också behövde söka nya metoder. Vi har med hjälp av AI haft stor hjälp att navigera i tusentals timmar stora material som utgör Chrippadramat. Det har naturligtvis inte ersatt det mänskliga grävandet, men varit ett viktigt komplement.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

Muntliga öppna källor. Muntliga anonyma källor. Olika former av skriftliga källor, bland annat journaler, domstolshandlingar, förundersökningar mm som sträcker sig över 20 år. Dokument som gett en detaljerad bild av Joakim Lundells liv fram till 25-årsåldern. Material från etablerade medier. Material från sociala medier. En viktig källa var den hemliga chatt som visade som hände bakom kulisserna i "Chrippadramat".

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

En helt avgörande svårighet var att Joakim Lundells journaler från socialtjänsten var sekretessbelagd. Bara Joakim kunde komma åt dem av naturliga skäl. Så för att kunna kontrollera påståendet - att det finns bevis för övergreppen i journalerna - behövde vi komma åt dokumenten. Vi flera källor, som vi inte kan gå in på, fick vi tag på journaler som sträcker sig över 20 år. Vi vet helt säkert, bland annat via kontroller med Lundell, att vi har alla de dokument han åsyftat när han sagt att bevisen för övergreppen finns i mina journaler. Utöver det har vi hundratals ytterligare dokument. Att få en Youtubeprofil som Joakim Lundell att vara med i en journalistisk dokumentär är inte lätt. All hans tv-medverkan regleras vanligtvis av detaljerade avtal. Vi behövde därför hitta ett annat sätt att närma oss honom. Det var inte lätt, men det gick till slut. Hela projektet har varit speciellt. Vi har granskat en grupp av influensers som inte är vana vid medial granskning och där de använt sina stora plattformar för att motarbeta och sprida rykten, hat och misskreditera SVT och de medverkande långt innan dokumentären sändes. Den hatkampanj vi skildrade i dokumentären, utspelades i praktiken i realtid mot oss i slutet av projektet.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

Del 1, 2 och 3 av Hatet. Vi gjorde också kompletterande material till SVT-nyheter, men dokumentärserien fångar naturligtvis in det viktigaste.

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

Cirka ett år.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

När det här skrivs, har det bara gått några veckor sedan "Hatet" sändes, och det är inte enkelt att överblicka konsekvenserna. Dokumentärserien ledde till en stor debatt i på många nivåer i samhället. Frågor om pressetik och journalistik, näthat, vad som sker på sociala medier, techplattformarnas roll och ansvar, lagarna kring förtal, influensers makt - alla de frågorna och många därtill diskuterades livligt i på grund av dokumentären.

HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?

Det skrevs 1086 artiklar om "Hatet" under de första 19 dagarna i december 2025. Artiklar som nådde 280 miljoner möjliga läsare. Hatet är den mest tittade dokumentärserien på SVT sedan mätningarna började. Redan efter några veckor passerade den "Historien om Sverige".

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Över 2200 anmälningar har gjorts till GRN. Vi uppfattar det som en del av kampanjen. Ej avgjort.