Guldspaden Nominerad 2020

Dokument inifrån Att rädda ett barn

Tillbaka
Nominerad till Guldspaden 2020 i kategorin Etermedia riks dokumentär Se bidrag: Bidrag (.zip, 997 MB) Kategori Etermedia riks dokumentär Nominerade Emil Engerdahl Lars Granstrand Jakob Larsson Johan Bjerkner Bo-Göran Bodin Publiceringsdatum 2020-05-20 Var publicerades jobbet? SVT

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

¤ Vi kunde avslöja - och inifrån skildra - hur en folkdomstol och nätmobb uppstår, ett i dag ett synnerligen aktuellt och relevant problem. ¤ Vi kunde avslöja hur en barnrättsorganisation som når en kvarts miljon läsare i veckan på nätet, betydligt fler än många svenska regionaltidningar, piskade upp hat och allvarliga hot mot en pappa som grundlöst anklagades för pedofili och barnmisshandel. ¤ Vi kunde avslöja hur en ledande kommunpolitiker vilseleddes, och därefter använde politiska vänskapskontakter i sin strävan att få ett barn omhändertaget enligt LVU. ¤ Vi kunde avslöja hur de anställda på ett skyddat boende vilseleddes, och hur personalen kom att gömma en av polis eftersökt pojke och hans mamma. ¤Vi kunde avslöja hur en legitimerad psykoterapeut, som uppgav sig arbeta för den offentliga vården, pekade ut en pappa som sexualbrottsling - samtidigt som terapeuten hade privata motiv. Han var förälskad i mamman och ville bli en ny far för pojken. ¤ Vi kunde avslöja BRY:s vidsträckta nätverk, att exempelvis den "oberoende" läkare som var huvudvittne i brottmålsrättegången i själva verket var tätt knuten till barnrättsorganisationen. ¤ Vi kunde avslöja hur BRY, genom en osann lobbykampanj, fick gehör hos centrala riksdagspolitiker för sina kontroversiella förslag.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Genom att gräva i ett känsligt och tabubelagt ämne kunde Dokument inifrån avslöja – och inte minst skildra - hur propagandan och hatet, klick för klick, växer fram på nätet. Dokumentärserien är ett unikt tidsdokument av en period präglad av konspirationsteorier, ”fake news” och ”alternativ facts”.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Bakgrunden till dokumentärserien var att vi fick ett tips om en pappa, som av domstol tilldömts ensam vårdad om sin son, men där mamman hade tagit sonen och gått under jord. Enligt tipsaren fick hon sannolikt hjälp från ett nätverk att hålla sig undan. Vid samma tid kontaktade BRY:s generalsekreteraren SVT. Hon ville uppmärksamma ett fall, där flera myndigheter skulle ha ignorerat allvarliga larm om sexuella övergrepp på ett barn. Mamman hade därför flytt med sonen. Det visade sig att det handlade om samma fall. Vi började förutsättningslöst undersöka uppgifterna. Oavsett vilken av tipsarna som hade rätt, var bedömningen att det kunde ha stort allmänintresse. Om uppgifterna från BRY stämde, skulle det alltså röra sig om grava missförhållanden inom polis och socialtjänst - som fått till följd att ett barn utsatts för upprepade övergrepp. Skulle det andra tipset stämma, skulle det alltså röra sig om ett nätverk som hjälpte föräldrar att gömma sig med sina barn, trots att de var eftersökta av polis.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Det här jobbet har bestått traditionellt grävande. Där vi letat upp dammiga dokument i stadsarkiv, jagat sekretessbelagda polisutredningar och finkammat diarielistor i kommunala förvaltningar. Vi har fått tag på tusentals sms, som inte ens ingick i polisens slask och ett stort antal hemliga mejlkonversationer. Vi har processat tusental myndighetsdokument och brutit ner händelser under tio års tid i små beståndsdelar i Excel. Allt för att verkligen gå till botten med den typ av anklagelser som är allra svårast att hantera som journalist, de som handlar sexbrott mot barn. Vi har även använt mer moderna researchmetoder, som olika sökverktyg för sociala medier för att kartlägga personkopplingar och interaktioner på nätet. Men det som framför allt stack ut i det här projektet, är det som vi så ofta misslyckas med tidigare. Nämligen att fullt ut få tillgång till personer de vi granskar. I det här projektet har de granskade faktiskt blivit våra allra bästa källor. Hur ofta har vi journalister inte drömt om att få vara med innanför de låsta dörrarna, när det avgörande mötet sker? I det här jobbet var vi det. Tack vare de nära kontakten med BRY-kretsen fick vi exempelvis veta att en central politiker i stadshuset i Stockholm blandat sig i fallet. Vi fick fram inspelningar av samtal, som dessutom visade att hon försökte få pojken omhändertagen och att hon utnyttjade politiska vänner för detta. För att nämna ytterligare ett exempel, gjorde den nära kontakten med BRY att vi kunde visa att det centrala vittnet under en brottmålsrättegång i själva verket hade nära koppling till BRY.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

Projektet bygger på en gedigen grund av dokument. Nedlagda polisutredningar, handlingar från socialtjänst och sjukvård, kommunala diarielistor, inkomna mejl mm. Men minst lika viktiga har muntliga källor varit. De var hela tiden de som ledde oss vidare.

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

Ett journalistiskt projekt som det här innehållet en rad svårigheter och etiska överväganden. Det handlar om påstådd incest, om ett barn, en vårdnadstvist, offentliga anklagelser med mera. Det naturliga hade faktiskt varit att lägga det första tipset i papperskorgen. När vi insåg vad BRY egentligen höll på med, att ett eventuellt program skulle belysa konsekvenserna av en folkdomstol på nätet – framstod det som väldigt svårt att skildra detta utan pappans öppna medverkan. Näthatet behövde konkretiseras. Skulle det då gå att pappan medverkade öppet, utan att situationen förvärrades för sonen? De kontakter vi tog med personer i pojkens närhet, i skolan, aktiviteter, grannar med mera – visade att anklagelserna om övergrepp och misshandel redan var väl spridda. Brev hade skickats till ett stort antal föräldrar, där det beskrevs vad pojken skulle varit utsatt för. Vidare hade mamman gått ut öppet och berättat om sina anklagelser på Facebook, där hon taggat in flera kändisar och nått tiotusentals personer. Bedömningen från flera vuxna i pojkens närhet, inklusive vårdnadstagaren, var att situationen inte kunde bli värre för honom. Att dokumentären skulle kunna bli en möjlighet att ge en annan bild. Att behandla mammans roll var publicistiskt inte heller lätt. Även om hon trätt fram i en rad alternativa medier, och var dömd för grovt förtal, var ju vi tvungna att hantera henne så ansvarsfullt som möjligt. Ett annat stort problem var att tjänstemän på myndigheter och inom rättsväsendet inte vågade prata ”on the record” med oss. De hävdade att priset var allt för högt. Att de skulle hängas ut på nätet i den stund programmet sändes. Deras farhågor har tyvärr visat sig stämma. Flera av de som medverkade öppet i dokumentären och kritiserade BRY har råkat illa ut på nätet efteråt.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

Samtliga tre delar bör nog ses för att få hela sammanhanget.

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

Cirka 18 månader.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

Reaktionerna har till alla största del varit positiva. Framför allt från tittarna. Vi tycks ha nått en stor grupp personer som annars inte ser på granskade dokumentärer i SVT, bland annat ungdomar. Serien tycks ha väckt många diskussioner om källkritik på nätet osv. Även bland kollegorna har reaktionerna varit mycket positiva, förutom en kulturartikel i DN som även Medierna i P1 tog upp som ansåg att vi lurat kretsen kring BRY. Även från myndigheterna har gensvaret varit stort. Vissa utredningar pågår just nu, men de blir också av den anledningen svåra att beskriva idag. Om några månader kommer det vara lättare att redogöra för detta.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Ja. Ärendet är inte prövat ännu.