Sök
Kategori
Etermedia riks nyhet
Nominerade
Joachim Voss Sundell
Johanna Sundbeck
Förutom ovanstående deltog följande personer
Siri Amram, Markus Hjortsman, Amina Adelai, Simon Löfroth, Andreas Idén, Pernilla Edholm och Philip Norlander.
Publiceringsdatum
17 november, 19 november och 21 november
Var publicerades jobbet?
SVT Kulturnyheterna
SVT Stockholm
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Granskningen avslöjar att flera fel begicks och att allvarliga säkerhetsbrister förekom när trebarnspappan Markus Holmer avled i ett tävlingsprogram i TV4 sommaren 2024. Genom att långsiktigt odla källor bland vittnen och anställda kunde SVT ta sig runt rigorösa sekretessavtal och avslöja att TV4:s version av vad som hänt – som fick stor uppmärksamhet i spåren av dödsfallet 2024 – inte var sann. Granskningen visar att produktionen kände till att Markus hade livsfarligt blodtryck (210/110), att han var underkänd i TV4:s egna hälsokontroll, att han klagade på bröstsmärtor dagen före dödsfallet och att de andra deltagarna fick bära hans packning på grund av utmattning. Trots detta fortsatte inspelningen. Efter att i ett års tid vidhållit att Markus varit godkänd i flera läkarkontroller medgav TV4:s programdirektör till sist att man brustit. Kanalen har nu erbjudit familjen 630 000 kronor i kompensation.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Fotografer som filmar ur bagageluckan på körande bilar, scentekniker som fattar eld och praktikanter som jobbar 14-timmarsdagar utan lön. I flera år det larmats om missförhållanden i tv-branschen. 2024 mister en trebarnspappa livet i TV4-programmet ”Berget”. Som enda medie undersökte SVT vad som egentligen hände när en dokusåpadeltagare för första gången dog framför rullande kameror. Varför var intresset inte större? Bristen på granskning kan ha flera skäl: De stora tv-aktörerna är viktiga arbetsgivare för journalister, samtidigt som dokusåporna har låg status. Kulturjournalisterna söker finare ämnen, nyhetsjournalisterna tyngre. Men det kanske viktigaste skälet är kombinationen av otrygga anställningar och ett fåtal, tongivande arbetsgivare. Bråkmakare förlorar uppdrag, hårda sekretessavtal är standard och rädsla präglar arbetsmiljön. Granskningen är en unik genomlysning av tv-branschen. Den avslöjar slarviga säkerhetsrutiner, livsfarlig arbetsmiljö och cynisk casting hos de allra största tv-aktörerna i Sverige. Ytterst visar den två saker: Även medier kan dölja sanningen när det gynnar dem själva – och Markus Holmers familj hade inte behövt förlora sin pappa i förtid.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
I samband med nyhetsbevakningen av dödsfallet hösten 2024. Johanna Sundbeck kommer från samma trakt som familjen, och hörde genom sitt nätverk på orten talas om att anhöriga var kritiska. Hade fel begåtts i samband med dödsfallet? Hon tog kontakt med riksnyheterna för att undersöka möjligheterna till ett samarbete. Där hade Joachim Voss Sundell inlett en rapportering utifrån sin insyn i tv-branschen, där det också fanns tecken på oegentligheter. Samarbetet blev lyckat och ledde till en uppmärksammad nyhetspublicering hösten 2024. Men TV4 nekade bestämt till att fel skulle ha begåtts, i slutändan stod ord mot ord. Enskilda vittnen talade om allvarliga brister, men bevis saknades. Vi bestämde oss för granska Markus död på fjället.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
TV4:s försvarslinje var tydlig: Kanalen förnekade bestämt att Markus blivit underkänd i hälsokontrollen på grund av högt blodtryck. De bestred också att blodtryck skulle haft betydelse för dödsfallet då obduktionen inte var klar. Utöver detta fanns sekretessavtal med vite för alla deltagare. Efter Markus död hade företaget också meddelat deltagarna att de inte skulle prata med media: TV4 själva skulle sköta all kommunikation. Det första vi gjorde var att bygga förtroende hos familjen. Vi fick, över tid, tillgång till Markus mejlväxlingar med produktionen och de vårdhandlingar han lämnat in till dem. Genom familj och deltagare i programmet byggde vi en lista över de vårdgivare som varit inkopplade i produktionen och kunde genom familjen begära ut Markus samtliga journaler från offentliga vårdgivare och det privata vårdbolag som TV4 anlitat. Genom dessa kunde vi visa att Markus inte var godkänd av läkare. Han var tydligt underkänd med ett blodtryck på 210/110 i journalerna från kanalens egen hälsokontroll. Men Markus höga blodtryck hade framför allt relevans om dödsorsaken var en hjärtinfarkt. Först sommaren 2025 (!) färdigställdes obduktionsresultatet: Markus hade dött av hjärtinfarkt, och hade tydliga riskfaktorer där hans höga blodtryck var det främsta. Under de många månader vi väntade på obduktionen fokuserade vi på att odla källor. Vilka som deltagit i programmet var inte känt, men vi fick loss enstaka namn genom Markus Holmers vänner och familj och hittade andra genom att söka i offentliga cv:n på LinkedIn och liknande tjänster. Varje kontakt gav oss fler namn, och vi kunde över tid pussla ihop en trovärdig tidslinje och lista på vittnen. Källorna har varit helt centrala för granskningen: Genom dem har vi kunnat fastslå flera brister, som att det dröjde lång tid innan man inledde HLR, att man struntat i att ta med sig en hjärtstartare i fält och att Markus klagat på bröstsmärtor. Jurister vi kontaktade menade att vittnen riskerade hårda viten om de berättade i tv, medan de anställda var livrädda för att identifieras och förlora sina arbetsmöjligheter. Vi valde därför att satsa på en rekonstruktion. Genom våra källor fick vi flera handlingar som var viktiga för denna: En ljudinspelning inifrån TV4 där händelserna runt Markus död diskuterades gav oss en god bild om vart vi skulle leta, och bekräftade flera av våra uppgifter. Genom andra källor fick vi möjlighet att läsa polisens nedlagda förundersökning och kunde därför ta del av vittnesmål från personer som vägrade tala med oss. Slutligen hörde vi talas om ett brev som skickats till den norska polisen där nio anställda larmade om allvarliga säkerhetsbrister (detaljerna här omfattas av källskydd). Kombinationen av brevet, våra vittnen, ljudinspelningen och polisens förundersökning gjorde oss helt säkra på att vi kunde skapa en korrekt rekonstruktion av händelserna och konfrontera TV4.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Granskningen bygger på information om dödsfallet från fler än 20 uppgiftslämnare. Majoriteten av dessa var på plats när Markus miste livet. Deras roller omfattas av källskydd. SVT har intervjuat Markus familj, TV4, produktionsbolaget, norsk polis, experter på arbetsrätt, jurister, fjällguider, kardiologer, Arbetsmiljöverket och dess norska motsvarighet Arbeidstilsynet. Offentliga handlingar, obduktionsprotokoll, juridiska avtal, ljudinspelningar, medicinska journaler från offentliga och privata vårdgivare, mejl till och från produktionsbolaget, norsk polis och den avlidnes korrespondens. Vi har också kunnat ta del av handlingar som omges av sekretess. De anställdas brev till den norska polisen var särskilt viktigt, något som tog oss månader av arbete att få tillgång till.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Det tveklöst största problemet har varit de sekretessavtal som deltagarna undertecknat. I kombination med TV4:s inskärpning av att företaget skulle sköta kontakt med media vågade ingen av deltagarna i ”Berget” träda fram. Vi försökte förgäves komma vidare genom att få kopior på avtalen som vi maskade och diskuterade med jurister, men tyvärr bekräftade experterna att deltagarnas rädsla var befogad: De riskerade höga viten om de medverkade i media. Samtidigt var rädslan bland anställda i produktionen lika stor: De var rädda för att stöta sig med TV4 och produktionsbolaget Banijay (som är en av världens största tv-aktörer). Fackliga företrädare bekräftade för oss att de som ställde upp riskerade att ”svartlistas”. Genom att hålla i granskningen, månad ut och månad in, kunde vi långsamt bygga upp tillräckligt många och starka förtroenden för att komma vidare. Vi fick också anpassa själva granskningen till komplicerade förhållanden. Ett helt annat problem var den norska polisens saktfärdighet i att färdigställa sin utredning och framför allt resultatet av Markus Holmers obduktion. Då man inte misstänkte brott hamnade proverna gång på gång längst ner i högen, något som gjorde att det blev ett risktagande att satsa resurser och tid på granskningen, och att det tog lång tid att komma framåt.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Minidokumentären som rekonstruerar Markus död och avslöjar bristerna, de ansvarsutkrävande intervjuerna med TV4 och produktionsbolaget Banijay samt uppföljningen om att företagen erbjudit Markus anhöriga kompensation för dödsfallet.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Granskningen pågick i 14 månader, med både lågintensiva och aktiva perioder. Sammanlagd arbetstid ligger på omkring åtta veckor.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Granskningen har skapat debatt om villkoren inom svensk tv-produktion i bland annat Dagens Media och i SVT. TV4 uppger att de efter Markus död ändrat flera rutiner i sin programproduktion för att säkerställa att de fel som begicks i samband med Markus död inte ska kunna upprepas. Samma besked ger Banijay, ett av världens största produktionsbolag, som gjorde ”Berget” för Tv4:s räkning. TV4 och Banijay har gemensamt erbjudit Markus anhöriga en ersättning på grund av dödsfallet på över 600 000 kronor. Familjen har i skrivande stund tackat nej, då den ges på villkoret att det inte klassas som ett skadestånd. Om situationen inte förändras riskerar TV4 en juridisk konflikt med familjen till Markus Holmer.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Granskningen fick ett stort genomslag och citerades flitigt i traditionella medier, vid sidan av SVT:s egna sändningar i Morgonstudion, SVT Stockholm, Kulturnyheterna, Rapport och Aktuellt. Nyhetsbyrån TT, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Dagens Media, Kvartal och TV4 Nyheter gjorde egna publiceringar. Därtill gjorde Aftonbladet och Omni flera publiceringar där olika delar av granskningen citerades. Publiceringen blev flitigt diskuterad i sociala medier, och nådde mer än en halv miljon användare på Tiktok och Instagram enbart genom SVT:s egna konton.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.