Sök
Kategori
Storstadstidning
Nominerade
Hugo Lindkvist
Alexander Mahmoud
Kristoffer Örstadius
Publiceringsdatum
2025-11-03 – 2025-11-11
Var publicerades jobbet?
Dagens Nyheter
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Granskningen ger en världsunik inblick i hur våldtäkter och sexuella övergrepp på barn i Filippinerna säljs över nätet till gärningsmän från västvärlden. DN:s journalister har i nära två års tid följt globala polisoperationer, varit i slutna utredningsrum, fått tillgång till hemligt bildmaterial och är på plats när filippinska barn, som misstänks ha blivit utsatta av en svensk gärningsman, räddas ur sitt hem. Granskningen innehåller hela berättelsen, från start till mål, i Filippinerna, USA och Sverige. Det är en granskning där alla röster finns med: utredare, undercover- och specialagenter, förövare och offer som försöker läka. DN avslöjar att svenska gärningsmän inte bara sticker ut internationellt. Det svenska rättsväsendet är dessutom långsamt. Mellan 2018 och 2025 finns fem domar i Sverige, trots att antalet gärningsmän bedöms vara tusentals. Polisutredningar dröjer också, månader eller år. Under tiden begår gärningsmännen nya övergrepp.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Granskningen blottlägger ett globalt systemfel där grova sexualbrott mot barn möjliggörs av digitalisering, extrem fattigdom och bristande internationell rättstillämpning. Genom långvarigt, självständigt och metodiskt arbete visar DN på Sveriges betydande roll i denna industri – i skarp kontrast till den bild som ges av domar och officiell statistik. Granskningen bygger på ett omfattande källarbete över flera länder och rättssystem, där reportrarna följt pågående polisoperationer, analyserat förundersökningar, domar, underrättelsematerial och intervjuat centrala aktörer inom svenska, amerikanska och filippinska polismyndigheter. DN har varit på plats vid räddningsinsatser, på barnhem och haft tillgång till unikt bevismaterial som normalt aldrig når offentligheten. Avslöjandena har ett mycket högt allmänintresse, rör några av de grövsta brott som finns och visar på allvarliga brister i hur rättsstaten förmår skydda de mest utsatta. Granskningen har dessutom gett röst åt barn som annars är helt osynliga.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Senhösten 2023 läste DN:s reportrar en notis om en person som dömts för distansövergrepp. Brottstypen fångade vårt intresse. Vi förstod att det fanns något oberättat: om vad som händer med de utsatta barnen, hur gärningsmännen kan stoppas och hur svenskt rättsväsende egentligen prioriterar och arbetar med fall när barn på andra sidan jorden är brottsoffer.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Granskningen bygger på långsiktig och systematisk research, som pågått i nära två års tid. En stor del av arbetet har handlat om att bygga förtroende, och visa att DN respektfullt, noggrant och opartiskt vill berätta om det som filippinska barn utsätts för, och vad som görs för att motverka våldet. DN:s journalister har varit på plats i Filippinerna, USA, Nederländerna och Sverige. De har närvarat vid polisoperationer för att söka efter misstänkta gärningsmän och räddningsinsatser för att omhänderta barn som brottsoffer. Journalisterna har varit med i ett slutet utredningsrum på Europol, och väntat i timmar utanför en svensk anstalt för att kunna prata med en dömd förövare. Under granskningen har ett 50-tal öppna intervjuer gjorts, bland annat med poliser, åklagare, underrättelseanalytiker, socialarbetare, barnhemspersonal och agenter. Därutöver har journalisterna genomfört en stor mängd bakgrundssamtal i syfte att få fram mer information, nya kontakter eller ökad insyn. Ett omfattande dokumentarbete har genomförts. DN har läst och analyserat förundersökningar, domar, underrättelserapporter, betalningsströmmar, chattloggar och beslagtaget digitalt material. Sammanlagt handlar det om mer än 10 000 sidor av dokument. Journalisterna har tagit del av en rad filmklipp och fotografier, bland annat från när en misstänkt gärningsman från Sverige grips på ett lägenhetshotell i Filippinerna. DN har besökt ett barnhem i Filippinerna, där sexualbrottsutsatta flickor bor. Av säkerhets- och etikskäl har DN valt att inte intervjua barn om de övergrepp de utsatts för. I stället har barnens berättelser återgivits genom rättshandlingar och professionella aktörer. Granskningen visar att undersökande journalistik inte bara handlar om att avslöja hemliga dokument eller kartlägga slutna maktstrukturer. I detta fall var det långsiktigt, hederligt fotarbete – närvaro på plats, väntan, observation och upprepade möten med människor – som gjorde det möjligt att nå de mest avgörande och avslöjande uppgifterna.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
● Intervjuer med ett 50-tal poliser, civila utredare, åklagare, underrättelseanalytiker, socialarbetare, barnhemspersonal, agenter, barn och förövare. ● Bakgrundssamtal med personer i en lång rad olika länder, däribland i Nederländerna, USA, Tyskland och Norge. ● Handlingar från svenska Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, tingsrätter och hovrätter. ● Handlingar som upprättats av rättsvårdande myndigheter i Filippinerna och USA. ● Filmklipp och fotografier. ● Forskningsrapporter, underrättelserapporter och finansiella rapporter. ● Tidigare medierapportering, i bland annat Filippinerna, USA och Sverige.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Ett av de största hindren var den sekretess som omgärdar utredningar och data. Tillgång till information krävde långvarigt förtroendearbete och strikt hantering av känsligt material. Ett annat stort problem var de etiska avvägningarna. Granskningen rör barn som utsatts för grova brott, ofta av sina egna familjemedlemmar. Varje publicering krävde noggranna överväganden för att inte orsaka ytterligare skada eller identifiering. Säkerhetsrisker var också betydande, både för källor och för journalister på plats. Arbetet krävde kontinuerliga riskbedömningar, bland annat gällande utmaningar att vara på plats vid en polisoperation som riskerade att bli våldsam.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
● Del 1: https://www.dn.se/valdtaktsindustrin-del-1-svensken/ ● Del 2: https://www.dn.se/valdtaktsindustrin-del-2-raddningen/ ● Del 5: https://www.dn.se/varlden/okande-svensken-bestallde-47-overgrepp-pa-barn/
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
2 år
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Publiceringarna blev en av DN:s mest lästa granskningar under 2025. Granskningen har bidragit till att synliggöra en i stort sett osynlig brottslighet och väckte starka reaktioner hos en bred publik. Avslöjandena har lyfts i den offentliga debatten och uppmärksammats i andra medier. De har lyft diskussionen om straffskärpningar för grova sexuella övergrepp mot barn — där justitieminister Gunnar Strömmer uttalat att upprepade våldtäkter ska kunna leda till livstids fängelse. Läsare från hela världen har hört av sig. Insatta har kallat grävet för det bästa som någonsin skrivits om den här typen av brottslighet.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
DN:s journalister har bjudits in att prata om granskningen i en rad svenska medier, såsom P4 Extra, TV4 Nyhetsmorgon och Studio Ett.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.