Guldspaden Vinnare 2020

Skärgårdsbåten som bröt mot både vågorna och lagen

”För att i en minutiös granskning tagit oss ut i Europa i jakten på de avgörande detaljer som avslöjar hur ett kommunalt bolags företrädare ljugit och förfalskat dokument för att kunna kringgå lagen och unna sig själva lyxiga resor.”

Tillbaka
Vinnare av Guldspaden 2020 i kategorin Etermedia lokal Se bidrag: Bidrag (.MP3, 53 MB) Bidrag (.zip, 76 MB) Hämta alla filer Kategori Etermedia lokal Deltagare Anders Lundqvist Förutom ovanstående deltog följande personer Stina Held, Nyhetschef Peppe Alfiero, Kanalchef Håkan Svensson, frilansjournalist och min gamla grävlärare som fungerat som genomlyssnare och bollplank Publiceringsdatum 2020-05-17 Var publicerades jobbet? P4 Blekinge Sveriges Radio (https://sverigesradio.se/artikel/7417346)

JURYNS MOTIVERING

”För att i en minutiös granskning tagit oss ut i Europa i jakten på de avgörande detaljer som avslöjar hur ett kommunalt bolags företrädare ljugit och förfalskat dokument för att kunna kringgå lagen och unna sig själva lyxiga resor.”

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

P4 Blekinge har genom vårt bidrag till Guldspaden avslöjat hur det kommunala bolaget Affärsverken i Karlskrona ljög, förfalskade dokument och bröt mot lagen när de köpte ett nytt fartyg till skärgårdstrafiken. Kommunen påstod att en nybyggd båt var begagnad, det för att slippa göra upphandling. Dessutom så har bolaget under flera år rapporterat in felaktiga uppgifter om besättningens tjänstgöringstid, vilket kan ha lett till att besättningsmedlemmar vid skärgårdstrafiken fått behörigheter för persontrafik som de egentligen skulle haft. Vi har också kunnat visa hur chefer inom det kommunala bolaget rest på dyra resor utomlands kopplade till köpet av skärgårdsbåten. Grävet handlar om Karlskronas kommuns kommunala bolag Affärsverken och deras inköp av passagerarfartyget Ljungskär som trafikerar Blekinges skärgård. Uppdatering 2020-12-07: Efter vår granskning inkom en rad tips som vi valde att följa upp, bland annat om hur Affärsverken återigen brutit mot kommunallagen och anklagas för korruption efter att de gett bort en kommunal fastighet till en privat näringsidkare som de sen anlitat inom bolaget såväl som privat.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Jag har granskat, sorterat och strukturerat runt 7 000 sidor e-post i fysisk form och ett par tusen sidor digitalt, läst tusentals sidor loggböcker som jag sedan korsreferat med uppgifter från Transportstyrelsen och Affärsverkens interna lönesystem, begärt ut serbiska skeppsritningar och byggcertifikat, intervjuat skeppsbyggare och skeppsarkitekter och hanterat anonyma källor som gett mig insyn i Affärsverkens verksamhet. Grävet har dessutom fått stort genomslag då en chef inom bolaget blivit av med sin befattning, rutinerna för upphandling setts över, resepolicyn förändrats och en översyn av myndighetsrapporteringen kommer att ske. Dessutom granskas Affärsverken vidare av sina ägare Moderbolaget, Transportstyrelsen och Konkurrensverket till följd av våra avslöjanden. I och med om att det handlar om ett kommunalt bolag med skattepengar i potten och förtroendevalda politiker i sin styrelse blir vikten av granskning och gräv allt större. Baserat på arbetets metodik, vikten av att granska det allmänna och de konsekvenser som avslöjandet fått anser jag att det väl uppfyller kriterierna för en Guldspade.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Det inkom ett tips till redaktionen om att Affärsverken inte hade något någon upphandling av skärgårdsbåten Ljungskär.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

I och med att grävet består av flera delar så har en rad olika arbetsmetoder tillämpas för de olika inslagen. Offentlighetsprincipen: Grundbulten i min granskning bygger på offentlighetsprincipen. Genom att begära ut ett omfattande material bestående av runt 7 000 sidor e-post i fysisk form mellan Affärsverken, cypriotiska skeppsmäklare, skeppsarkitekter och konsulter så kunde vi skapa oss en bra bild över hur köpet av skärgårdsbåten Ljungskär gått till. Utöver de 7 000 sidorna som vi fick hämta ut på plats hos Affärsverken i pappersform har jag även läst och granskat ett par tusen sidor digitalt. Vi övervägde hur vi mest tidseffektivt skulle analysera materialet och kom fram till att istället för att scanna in samtliga sidor så kategoriserade och färgkodade jag dem utifrån kategorierna ”resa”, ”skeppstransport”, ”fakturor”, ”upphandling” och ”övrigt”. Därefter ritade jag upp en tidslinje över köpet för att se när resorna skedde, när avtal undertecknades, vilken information företagets styrelse nåddes av i vilket skede, och så vidare. Vidare begärde jag ut och granskade resefakturor för att se vilka av Affärsverkens representanter som rest vart, för hur mycket och när i relation till fartygsköpet. Dessutom begärde jag ut Affärsverkens kravspecifikation som de tog fram inför köpet av skärgårdsbåten Ljungskär för att sedan kunna jämföra den med andra kravspecifikationer som liknande rederier tagit fram inför sina köp. Jag begärde även ut serbiska originalritningar av fartyget, serbiska byggcertifikat, sjövärdighetsbesiktning och båtens registreringsbevis samt fartygets momskvitto. Med hjälp av detta kunde jag avslöja hur Affärsverken ljugit, när de, för att undvika upphandling, påstod att de köpt en begagnad båt. En begagnad skärgårdsbåt behöver man inte upphandla, menade Affärsverken. Båten var i själva verket ny, men de var beredda att gå så pass långt att de till och med ville se till så att skrovets kontrakt skulle förfalskas så att det skulle se ut så som att skrovet var klart, när det inte i själva verket inte ens hade börjat byggas än. Därför uppmanades de cypriotiska båtmäklarna att skriva om kontraktet för Ljungskär så att det skulle se ut som om att hon var begagnad. Affärsverken hävdade att båten var begagnad fram tills den ansvarskrävande intervjun då de konfronterades med bilder från skeppsbygget, mail som påvisade hur bolagets representanter försökt att förfalska kontraktet och vittnesuppgifter från skeppsarkitekter och skeppsbyggare som menade att hela fartyget var nytt. Jag lyckades dessutom få hjälp av den serbiska skeppsarkitekten bakom Ljungskär som jag dels intervjuade, men han delade även med sig av flera bilder från båtbygget som vi fick använda oss av. Vidare så påstod Affärsverken att fartyget var så pass unikt att bara ett varv inom EU kunde tillverka det, vilket även det var ett skäl för att undvika upphandling. När jag jämförde Affärsverkens kravspecifikation bestod den av elva punkter och lite löptext på ett A4. Jämförbara inköp av fartyg hos övriga rederier som jag begärde ut bestod av minst 100 sidor väldigt detaljerade tekniska specifikationer. Utifrån de elva punkter som Affärsverken specificerat är det därför svårt att argumentera för att det är ett unikt fartyg de beställt, enligt skeppsmäklare och båtbyggare jag pratat med. Utifrån de handlingar som jag begärt ut kunde vi också visa att representanter för Affärsverken åkt på en rad dyra resor utomlands kopplade till köpet av Ljungskär, bland annat tre flygbiljetter till Cypern för nästan 75 000 kronor, exklusive boende. Ett annat spår i grävet handlade om Affärsverkens loggböcker och besättningens tjänstgöringstid. I diskussion med källan/källorna väcktes frågan om rapporteringen av tjänstgöringstid ombord kunde stämma. Jag begärde ut Affärsverkens loggböcker där de loggade sin sjötid, det vill säga den tid de varit ombord och faktiskt arbetat på båtarna. Jag korsrefererade det dels med bolagets egna lönesystem för att se vem som varit ombord enligt lönelistan, men även enligt de uppgifter de skickat in till Transportstyrelsen. Genom att göra det kunde jag visa på hur Affärsverken rapporterat in felaktiga siffror sedan 2014, något som kan ha lett till att personal fått behörighet att köra fartyg på felaktiga grunder. Transportstyrelsen utreder just nu (2020-09-25) Affärsverkens inrapporterade sjötid. Muntliga källor: Grävets kärna har alltid varit det anonyma tips vi fick in om att Ljungskär upphandlats, något som innebar att vi började genomlysa Affärsverken och hittade fler potentiella inslag att gå vidare på. Jag har använt mig av en eller flera anonyma källor (vill ej specificera) som pekat mig i rätt riktning under granskningen. Källan/källorna har varit anonym även för nyhetschef och kanalchef samt kollegor. Jag har periodvis haft daglig kontakt med källan/källorna som kunnat hjälpa mig under grävets gång med expertis, idéer till fler inslag och som bollplank. Dessutom har jag haft stor användning av den serbiska arkitekt som jag lyckades hitta och komma i kontakt med. Han har varit till stor hjälp med dokumentation, bilder och vittnesmål. Jag har även använt mig av en rad experter som hörs i inslagen, men även runt tio jurister som aldrig hördes, skeppsmäklare i Sverige, myndighetspersoner, andra rederier och så vidare. Databas: För att hålla koll på den totala kostnaden för Ljungskär så konstruerade jag en databas där jag fyllde i alla fakturor med fakturanummer, mottagare, kostnad, valuta och kommentarer. Dessa jämförde jag sedan mot den totala kostnaden som Affärsverken angivit att fartyget skulle kosta och kunde på så vis visa på hur fartyget blev drygt dubbelt så dyrt som planerat. Jag valde även att skapa en fysisk databas med de 7 000 sidorna e-post utifrån kategorier så som tidigare nämnt.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

Som tidigare nämnt handlade det främst om ett väldigt omfattande material som vi fick ut i fysisk form på uppskattningsvis 7 000 sidor e-post, ett par tusen sidor e-post digitalt, resefakturor, loggböcker, Transportstyrelsens registerutdrag, serbiska skeppsritningar, bilder från serbiska skeppsarkitekter, fakturor för köpet av fartyget, sjöbesiktningsprotokoll, kravspecifikationer på fartyget, besiktningsprotokoll, anonyma källor, experter (jurister, skeppsmäklare, skeppsarkitekter, skeppsbyggare, Transportstyrelsen) och gamla pressmeddelanden från Affärsverken.

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

Ett stort problem var att den centrala delen av materialet i granskningen bestod av e-post som vi fick ut i fysisk form, inte digital. Att läsa igenom samt kategorisera 7 000 sidor e-post var ett väldigt tidskrävande arbete och risken att missa väsentliga delar var stor då ingenting var sökbart digitalt. Jag fick lägga ner mycket tid på att analysera och kategorisera materialet. Detta gjordes som tidigare nämnt genom att färgkoda materialet utifrån ett antal givna kategorier och sedan skapa en tidslinje utifrån materialet. Detsamma gällde när loggböcker från rederiets åtta båtar skulle granskas från 2014 och framåt. Stora delar av materialet granskade jag analogt genom att sitta hos Affärsverken och bläddra i deras loggböcker. Visst material fick jag dock ut inskannat på åtta USB-stickor i PDF-format, vilket även det var en tidskrävande process att hantera. Därefter fick allt material jämföras med de uppgifter som fanns i Affärsverkens lönesystem samt den tid de rapporterat in till Transportstyrelsen. Ytterligare en utmaning var att belägga det faktum att båten i själva verket aldrig var begagnad utan byggdes ny. Det underlättades av vår kontakt med den serbiska skeppsarkitekten som berättade hela historien om hur båten byggdes och delade med sig av bilder från processen. Hans story kunde vi sedan stärka med officiella handlingar och dokument. En annan utmaning var att delar av arbetet rörde dels Cypern (där båtmäklarna kom från) samt Serbien (där båten byggdes). Att få fram handlingar så som skeppsritningar, byggcertifikat och så vidare från andra länder var även det bitvis en utmaning. Vidare nåddes vi av uppgifter om att den tidigare vdn började ringa runt inom Affärsverken och informera om vad som var på gång, vilket ledde till att vi behövde tidigarelägga publiceringen med två veckor, något som innebar en hård arbetsbelastning tätt inpå publicering.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

https://sverigesradio.se/artikel/7417346 https://sverigesradio.se/artikel/7419839 https://sverigesradio.se/artikel/7479011 Hela granskningen återfinns här: https://sverigesradio.se/gruppsida.aspx?programid=105&grupp=34068 I och med att jag bara kunde ladda upp en ljudfil så fick jag stapla inslagen efter varandra. Respektive inslag slutar med avan "Anders Lundqvist, P4 Blekinge" Jag har inte bifogat några inslag kopplat till reaktioner och konsekvenser, utan bara delar av själva granskningen. Via länken ovan återfinns även reaktioner och konsekvenser som granskningen lett till.

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

Svårt att uppskatta i timmar, men arbetet påbörjades under två grävdagar initierade av Sveriges Radio område syd, i början av oktober 2019 i Malmö. Därefter pågick arbetet fram till första publiceringen 17 maj 2020 och har pågått därefter. Jag har periodvis varit frikopplad för att kunna gräva, främst mot slutet av arbetet. I övrigt har grävandet pågått mer eller mindre aktivt i åtta månader.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

Efter vårt arbete så har minst fyra granskningar av Affärsverken påbörjats. Dels så granskade Affärsverken själva sitt köp av skärgårdsbåten Ljungskär och hur det gått till. Den internutredningen visade att vårt gräv gett en korrekt bild av händelseförloppet. ”Vår bedömning är att den genomförda granskningen är gjord på detaljnivå med stor noggrannhet av reportern”, skriver de och fortsätter ”Skrovet, som skulle ha funnits, fanns ej utan förbeställdes av VD med en efterkonstruktion i upprättandet av de båda kontrakten. Detta utan styrelsens, företagsledningens eller advokatens kännedom”. De bekräftar således att de manipulerat Ljungskärs kontrakt. Dessutom så granskades Affärsverken av Moderbolaget, ägare av Affärsverken. Till hjälp tog de revisionsbyrån KPMG. Även den granskningen visade på en rad allvarliga brister när det gäller rutiner för upphandling och deras resepolicy. Dessutom så valde Affärsverken att frånta en av de chefer som var kvar inom bolaget sin chefsbefattning efter granskningen. Sedan granskningen har Affärsverkens riktlinjer för upphandling, resor och attestering reviderats. Utöver detta så har Transportstyrelsen inlett en granskning som även den pågår av det kommunala bolagets loggböcker och varför de rapporterat in felaktiga uppgifter till myndigheten. Den granskningen pågår fortsatt och ligger just nu (2020-12-07) hos myndighetens jurister som förbereder att lämna över material till åklagare för att väcka åtal mot det kommunala bolaget. Även konkurrensverket utredde Affärsverken och minst en av deras upphandlingar som de misstänker att de misskött. Även detta efter vår granskning. Deras granskning visade att Affärsverken gjort en otillåten direktupphandling och Konkurrensverket yrkar på att de ska betala 120 000 kronor i skadestånd. Sen har det riktats skarp politisk kritik mot det kommunala bolaget från såväl höger som vänster när grävet rullades ut. Sydöstran, SVT Nyheter Blekinge samt Blekinge Läns Tidning följde även med på rapporteringen, detsamma gäller Ekot med utvalda delar. Vidare så har jag fått respons från kollegor runt om i landet såväl som på redaktionen som alla varit positiva och stöttande. Dessutom så har granskningen, speciellt några dagar in, genererat väldigt mycket dialog med publik då jag fått in mängder av e-post, telefonsamtal, sms och till och med folk som kommit fram på gatan för att prata om granskningen. Det har även inkommit ett antal tips till Radioleaks, dels kopplade till Affärsverken men även till övriga ärenden, efter granskningen. Flera av de tips vi fått in jobbar vi för närvarande vidare med och kommer med stor sannolikhet att leda till nya avslöjanden. Sist men inte minst så har granskningen blivit ett diskussionsämne inom båtvärlden, såväl i Sverige som bland serbiska båtbyggare.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej