Sök
Kategori
Studentspaden
Nominerade
Fabian Ahlbom
Kristoffer Kold Erlandsen
Calle Resare
Förutom ovanstående deltog följande personer
JMK: Erik Palm (handledare)
Aftonbladet: Jonathan Jeppsson (redaktör)
Aftonbladet: Filip Meneses (fotograf)
Aftonbladet: Victoria Hummelstedt (redigerare)
Publiceringsdatum
Examinationsuppgift 18 mars 2025 Aftonbladet 19 nov 2025 (Här sprutar farliga gasen ut - värmepumpar krossas med grävmaskin) Aftonbladet 19 nov 2025 (Experten: “Chockerad över att se det här”) Aftonbladet 19 nov 2025 (Här konfronteras chefen med filmerna: Chockerad) Aftonbladet 20 nov 2025 (“Miljövänlig” återvinning - 1 000 mil från Sverige) Aftonbladet 3 dec 2025 (Nya videos visar - högar med krossade vitvaror)
Var publicerades jobbet?
Examinationsuppgift i kursen undersökande Journalistik Stockholms universitet. Kompletterat med texten 13/1
Aftonbladet
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Granskningen har avslöjat att en av Sveriges största återvinnare av kylmöbler använt felaktiga metoder, vilket lett till stora utsläpp av miljöfarliga gaser. Videor tagna i hemlighet inifrån anläggningen visar hur de krossar kylmöbler med en grävmaskin. Personer som tidigare arbetat på anläggningen säger att det gjorts upprepade gånger. Experter säger att gasen som släpps ut med all sannolikhet är PFAS. Dessutom har vi med en dold spårsändare kunnat avslöja att företaget, som beskriver sig själva som “Nordens främsta återvinnare” och lovar korta transportvägar i själva verket skickar delar av avfallet till ett företag i Pakistan. Tillsammans visar våra uppgifter att en av Sveriges viktigaste aktörer för återvinning av miljöfarliga kylmöbler gjort allvarliga fel som kan vara brottsliga, orsakat stora utsläpp och fört konsumenter bakom ljuset – samtidigt som myndigheterna varit omedvetna om fusket.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Granskningen har kunnat avslöja ett missförhållande som myndigheterna inte har känt till. Utan vår granskning hade fusket kunnat fortsätta. Anläggningen Svensk freonåtervinning kallar sig för “Nordens främsta återvinnare” inom återvinning av kylmöbler med freon, PFAS och andra starka växthusgaser. Många förlitar sig på att företaget återvinner avfallet på ett riktigt sätt. De har tillstånd av länsstyrelsen att bedriva miljöfarlig verksamhet och kontrolleras regelbundet av kommunen. Ett kilo av PFAS-gasen R410A, som alla experter säger är det som med all sannolikhet sprutar ut i vår video, har en lika stor klimatpåverkan som över två ton koldioxid. Att krossa värmepumpar med grävmaskin innebär alltså en enorm negativ klimatpåverkan. Vi ger också en röst åt personer som har bevittnat missförhållandet på insidan, men som av rädsla för repressalier inte vågar vara öppen med sin identitet. Tillsammans visar våra avslöjanden att en monopolliknande aktör i svensk miljöfarlig avfallshantering, finansierad genom avgifter som konsumenter betalar, inte bara missköter återvinningen utan också orsakar betydande klimatutsläpp – utan att någon tillsynsmyndighet känt till det.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Idén kom från att en av oss hade hört på omvägar att Svensk freonåtervinning fuskade med återvinningen. Anläggningen hade tidigare bara framstått positivt i media. Den har besökts av kungen, och riksdagsledamöter har berömt deras arbete. När vi pratade med myndigheter och experter pratade alla gott om företaget. Det stod i skarp kontrast till fusket som granskningen kunde avslöja, som var helt okänt för allmänheten. Vi följde upp tipset, frågade oss fram till personer som kunde berätta mer och fick tag på videomaterial på fusket. Detta blev starten på en lång kedja av bevismaterial som vi samlade ihop, med allmänna handlingar och många intervjuer med personer med insyn.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Wallraff och dold kamera För att bevisa att företaget stoltserar med en process som de i verkligheten frångår, åkte vi till anläggningen som privatpersoner som ville lämna in ett kylskåp med freon. Vi frågade nyfiket om hur återvinningen gick till och kunde med dold kamera fånga en arbetsledare säga att grävmaskinen absolut inte används i återvinningen – en lögn. Vi fick även en rundvisning och förklaring av processen, som inte stämde överens med hur det gick till på videorna. Gömde spårsändare För att bekräfta att kompressorerna skickas till Pakistan placerade vi en spårsändare på kompressorn i det kylskåp vi lämnade in, som vi kunde följa i realtid. De två ovanstående metoderna togs fram på JMK och genomfördes sedan med hjälp av Aftonbladet. Offentlighetsprincipen Vi begärde bland annat ut mejlkorrespondenser, avtal, tillsynsrapporter och företagets miljörapportering från olika myndigheter, för att kartlägga företaget och dess arbete. Så kunde vi avslöja transporterna till Pakistan. Vi fick ut ett mycket stort underlag bestående av tusentals sidor av allmänna handlingar från flera myndigheter och kommunala bolag. För att överblicka materialet, och göra det sökbart, strukturerades det i en databas i form av ett excelark, där vi bland annat satte datum på handlingarna och värderade deras relevans. Syftet var att senare ha enkel tillgång till det viktigaste i vårt material. När vi fått ut maskade handlingar från myndigheter har vi gjort motsvarande begäran hos andra, och fått ut handlingarna omaskade. Intervjuer Vi hade löpande kontakt med anonyma källor som bevittnat fusket, samt anställda på olika myndigheter som kunde svara på våra frågor om köldmedier, tillståndsprocesser och tillsyn. Vi visade våra videor för flera experter på luftvärmepumpar och kylteknik för att ta reda på vad det är för gas som pyser ut. Alla pekade mot att det är den starka växthusgasen R410A, som dessutom är ett PFAS-ämne. Research Projektet krävde att vi satte oss in i helt ny teknisk och kemisk kunskap. Det var många nya begrepp, regler och kemiska reaktioner att lära sig. För att verifiera att videorna var filmade på anläggningen använde vi satellitbilder. Vi använde sociala medier för att kartlägga över hundra personer med koppling till företaget. Personerna lades in i ett excelark med roll och kontaktuppgifter. Vi använde olika söktekniker på Google, som att exempelvis söka efter PDF:er, vilket bland annat ledde oss fram till företagets eget informationsmaterial. Avslutningsvis utförde vi en ansvarsutkrävande intervju med chefen för Svensk freonåtervinning. Till en början gick han med på en intervju men nekade sedan, varpå vi åkte ut till anläggningen för att kunna visa honom videorna och utkräva ansvar. Vi gjorde line-by-line både före inlämning på JMK och före publicering i Aftonbladet. All fakta kontrollerades mot de dokument och intervjuer vi samlat i vår databas.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Personer som arbetat på anläggningen, för att i synnerhet ta reda på om fusket skedde systematiskt och med ledningens vetskap. Experter och forskare från KTH, Svenska kyl- och värmepumpföreningen och Norska värmepumpföreningen, samt andra experter som inte medverkar i artiklarna. Myndigheter: I Aftonbladet uttalar sig representanter för länsstyrelsen i Stockholm och Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål på Åklagarmyndigheten. Vi har också verifierat uppgifter med bland andra Stockholms stad, Naturvårdsverket, Brandförsvaret, SMHI och anläggningens grannverksamhet.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
En utmaning var att fastställa vilken gas som släpps ut i videorna. Det krävdes många intervjuer med experter och mycket egen research. I början av vår granskning pratade vi med experter på olika myndigheter som hänvisade oss vidare till Svensk freonåtervinning, som ansågs vara mest kunniga. Ett annat problem var hur myndigheter valde att maska vissa dokument. Uppgifter om exempelvis hur mycket avfallsanläggningen hanterar var maskade med hänvisning till affärssekretess. Länsstyrelsen i Stockholm maskade vissa sidor i en tillsynsrapport från en av anläggningens avfallsexporter till Pakistan. Vi begärde ut samma rapport från en annan myndighet och fick ut den omaskad. På anläggningen arbetar bara runt 25 personer. Därför har det varit viktigt att utesluta det minsta lilla som kan röja någon av källorna. Det kan vara ett återgivet citat från en chef eller en händelse som återberättas som är så unik att den informationen kan röja källan för de som jobbat med denne. När vi fick tag på videorna var det en utmaning att verifiera var de spelats in. Vi använde oss av OSINT-metoder genom att jämföra videorna med bilder både från företaget själva och andra officiella källor, som exempelvis satellitbilder. Det var en utmaning att få kommentarer från tillverkare av luftvärmepumpar. Efter att ha kollat på varje bildskärm av de videor vi hade identifierades en tillverkare. Det motiverade dem att svara på frågor och medverka.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Den viktigaste delen är vår huvudartikel om värmepumparna som krossas med grävmaskin. Det innebär en stor skada på miljön, och är ett stort avsteg från företagets kvalitetssäkrade process. Artikeln som avslöjar att företaget skickar avfall till Pakistan – trots löftet om korta transporter – är också viktig.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Projektet inleddes i januari 2025, under kursen i undersökande journalistik på JMK. Vi arbetade heltid med det i knappt två månader under kursen och sedan vid sidan av utbildning och praktik. Vi konfronterade anläggningschefen och färdigställde grans
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Miljöförvaltningen i Stockholms stad har utrett Svensk freonåtervinning. Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål vid Åklagarmyndigheten bedriver en förundersökning mot företaget efter en åtalsanmälan från miljöförvaltningen. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) kallar fusket vi avslöjat "väldigt allvarligt". Hon fick och svarade även en skriftlig fråga i riksdagen där vår granskning omnämndes. Flera riksdagspartier kräver en skärpning av miljölagstiftningen men också större befogenheter och resurser till tillsynsmyndigheterna. Socialdemokraterna vill till exempel införa rubriceringen “synnerligen grovt miljöbrott”. Centerpartiet kräver ett totalförbud mot PFAS kräver att Stockholms stad stoppar verksamheten. Vänsterpartiet vill ha en nationell tillsynsmyndighet.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Aftonbladet har följt upp: om att miljöförvaltningen tillsatt en utredning av bolaget, om ministerns och partiernas reaktioner, om att nya videor visar hur krossade kylmöbler ligger i högar på anläggningen och om att en förundersökning mot företaget inletts. Lokaltidningen Mitt i skrev om polisanmälan och förundersökningen. Dagens arbete har följt upp arbetsmiljön på anläggningen. Branschtitlarna Recycling och Byggahus.se har gjort rewrites. Vi har medverkat i podcasten “1,5 grader”, även om avsnittet inte är publicerat när bidraget lämnas Och många reaktioner i Aftonbladets sociala medier.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej