Nyheter

Fullsatt seminarium om utlandsspionerielagen

13 March 2024

50 år efter IB-affären hotas återigen journalister och uppgiftslämnare att åtalas för brott. Ett seminarium i veckan knöt ihop nutid och presshistoria.

Tillbaka

IB-affärens 50-årsminne uppmärksammades med föredrag och paneldiskussion på JMK i Stockholm på måndagen. <br />FGJ var en av arrangörerna.

Kvällen inleddes med ett föredrag av journalisten och författaren Jan Guillou om åtalet mot honom, kollegan Peter Bratt och deras källa Håkan Isacson 1974. Alla tre dömdes till fängelse för avslöjandet i Folket i Bild/Kulturfront om den hemliga underrättelseorganisationen IB. Brottet var spioneri. Däremot åtalades inte FiB/K:s utgivare för tryckfrihetsbrott.

IB-affären bidrog till att lagarna ändrades så att journalister och deras uppgiftslämnare fick starkare rättsligt skydd, något juristen Ingemar Folke berättade om. Från och med 2023 finns dock återigen inslag i tryckfrihetsförordningen som innebär risk för brottmål mot journalister och uppgiftslämnare. Tove Carlén, jurist på  Journalistförbundet, redogjorde för den nya lagstiftningen om utlandsspioneri.

Efter pausen följde en paneldiskussion modererad av Kerstin Almegård från Svenska PEN med med ledamöter i riksdagens konstitutionsutskott och journalister:

Jan Guillou, Axel Björklund, SVT Uppdrag granskning, Amanda Sokolnicki, politisk redaktör DN, Malin Danielsson, riksdagsledamot (L), Jessica Wetterling, riksdagsledamot (V) och Siri Hill, Reportrar utan gränser.

Hela seminariet spelades in och kan höras på Journalistförbundets sajt.

Seminariet arrangerades av:

Föreningen Grävande journalister, Nätverket mot utlandsspioneri, Journalistförbundet, Reportrar utan gränser, Tidningsutgivarna, Svenska PEN, Sveriges Tidskrifter, Publicistklubben, Föreningen Ordfront och JMK/Stockholms universitet.

Foto: Daniel Wiklander