SökTretton tidigare ordförande för Föreningen Grävande journalister har i en gemensam aktion donerat 28 000 kronor till Stiftelsen Grävfonden.
Syftet är att lyfta fram betydelsen av undersökande journalistik i alla delar av landet.
– Granskande journalister motverkar korruption och är demokratins renhållningsarbetare, motiverar några av de tretton givarna som på nära håll följt grävjournalistikens utveckling under 30 år.
BILDTEXT
Grävande journalister bidrar till att avslöja korruption. Bilden visar en del av tidningen Journalistens förstasida 4 oktober 1985. Reportaget på mittuppslaget beskrev verksamheten hos Investigative Reporters and Editors, den amerikanska förening som inspirerade till starten av den svenska Föreningen Grävande journalister några år senare.
FOTO: STIG-GÖRAN NILSSON
Det finns stora medieföretag som satsar på grävprojekt, men på många lokala och regionala redaktioner är utrymmet begränsat. Grävfonden ger genom stipendier fler reportrar möjlighet att behärska och utveckla nya arbetsmetoder. Utbildningen är nödvändig, betonar donatorerna:
– Vi vet att undersökande journalistik behövs för att motverka korruption och för att genomlysa hur samhället fungerar, vilket kan bidra till att stärka demokratin.
– Vi vet också att grävande journalistik utövas av reportrar som utvecklar sin kompetens och kunskap. Grävfonden är under uppbyggnad och behöver mer kapital.
– Vi vet inte – men hoppas – att vår donation mot bakgrund av våra gemensamma erfarenheter kan understryka betydelsen av granskande journalistik och uppmuntra fler att donera stora eller små summor till Grävfonden.
Föreningen Grävande journalister bildades i Göteborg 1990. Fram till i dag har sexton journalister hanterat ordförandeskapet under ett eller flera år och sedan lämnat stafetten vidare. Tretton av oss som fortfarande är i livet står bakom denna gemensamma donation.
Alla är inte längre aktiva journalister. Halva skaran har blivit pensionärer, forskare, författare eller konsulter, men alla ser vi den grundliga granskande journalistiken som omistlig.
Stiftelsen Grävfonden bildades 2017 av Föreningen Grävande journalister. Fondens främsta syfte är att främja en djupgående och kritiskt granskande journalistik genom att ge stipendier för vidareutbildning av hugade journalister inom området. Fonden har nu ca 1,7 miljoner kronor. Målet är att nå upp till tio miljoner så att avkastningen av kapitalet långsiktigt kan trygga fortsatta utbildningsinsatser.
Grävfondens styrelse kontaktar och uppmanar filantroper och samhällsintresserade miljonärer att ge stora donationer. Sven Hagströmer är det främsta exemplet med en miljon kronor sammanlagt över tre år (2021-2023). Andra donatorer är exempelvis Sören Sommelius och David Lagercrantz. Givarna står tyvärr inte i kö, särskilt inte nu när börskurserna pekar neråt.
Många mindre gåvor är en annan möjlighet att stärka fonden och det är här vår ordförandeaktion kommer in. Vi som har representerat föreningen vet vilken betydelse den grävande journalistiken har för att belysa enskilda missförhållanden och allmänna samhällsproblem.
Vår gemensamma donation är en signal till omvärlden att vi tretton fortfarande vill främja det granskande grävandet och att vi uppmanar andra att också visa sitt stöd till Grävfonden. Varför inte genom att samlas i en gemensam donation från en arbetsplats, ett bostadsområde, en årskull eller en förening?
Torbjörn von Krogh,* ordf. åren 1990-1992
Anders Löwenberg 1992-1993
Johan Lindén 1993-1994
Cecilia Zadig** 1994-1996
Bo G Andersson 1996-1998
Björn Häger 1998-2000
Håkan Svensson 2000-2001
Zendry Svärdkrona 2001-2003
Helena Stjernström 2004-2005
Matti Stenrosen 2005-2008
Åsa Nicander 2008-2009
Elisabeth Anderberg 2011-2013
Fouad Youcefi*** 2017-2022
* Torbjörn von Krogh är ledamot av Grävfondens styrelse sedan våren 2022.
** Cecilia Zadig var från 2014 aktiv i förberedelserna av Grävfonden och är ledamot av fondens styrelse sedan 2017.
*** Fouad Youcefi var ledamot av Grävfondens styrelse 2017-2022.
Donera till Grävfonden:
Bg 5265-7434
Upplysningar om ordförandeaktionen:
Torbjörn von Krogh, 070-7384913, torbjornvonkrogh@gmail.com
Vi tretton donatorer har i denna bilaga samlat våra argument för granskande journalistik och valt ut några exempel på viktiga grävprojekt.
Våra motiveringar
Orden ”renhållning” och ”korruption” återkommer i flera beskrivningar av värdet av granskande journalistik i samband med denna donation.
”En grävande journalists uppdrag är att vara renhållningsarbetare i det demokratiska systemet”, skriver Cecilia Zadig, ordförande 1994-1996.
”Grävande journalister är demokratins renhållningsarbetare. En stark aktiv undersökande journalistik bidrar till att avslöja och förebygga korruption”, anser Björn Häger, ordförande 1998-2000.
Och Torbjörn von Krogh, ordförande 1990-1992, framhåller två funktioner: ”Journalistiken kan väcka både medborgare och myndigheter till insikt om okända missförhållanden och maktmissbruk. Och enbart vetskapen om att denna slags journalistik finns kan ha en avskräckande effekt mot korruption och övertramp.”
Elisabeth Anderberg, ordförande 2009-2011, betonar andra aspekter: ”Om vi bara rapporterar från ytan så är det ytan som blir samhällets verklighet i historieböckerna. Därför är det viktigt med granskande journalistik så att vi får fram den äkta verkligheten. Inte bara för rättvisan idag, utan för framtidens förståelse för hur det blev som det blev.
Med det sagt så behöver granskande journalistik inte alltid vara så jäkla pretentiös, gjord sittande på höga hästar med ett skimmer av att det bara är vissa som klarar av att utföra den. Tvärtom, det räcker med att ställa frågan ”Varför?” tillräckligt många gånger.”
Helena Stjernström, ordförande 2004-2005, är inne på delvis samma spår: ”Det angelägnaste med god grävande journalistik är inte de knallhårda avslöjandena utan att den har ambitionen att sprida en fördjupad förståelse av hur saker egentligen hänger ihop, och varför. Den kloka och ärliga grävande journalistiken är ett nödvändigt komplement till det dagliga nyhetsflödet och ger, när den är som bäst, all journalistik ett alibi för dess existens.”
Kopplingen till nyhetsjournalistiken återfinns i flera motiveringar. ”Det krävs ibland att kunniga och engagerade journalister tar vid där nyhetsjournalistiken slutar, att någon går vidare för att kunna berätta en historia som annars aldrig hade avslöjats”, framhåller Anders Löwenberg, ordförande 1992-1993.
Men projektets storlek är inte det viktigaste. ”…för finare och viktigare journalistik än den grävande sorten finns inte. Vare det sig rör sig om kortare ’vardagsgräv’ eller stora långa projekt”, skriver Håkan Svensson, ordförande 2000-2001.
Journalistikens betydelse för samhälle och samhällsskick poängteras av tre tidigare ordförande. ”Undersökande journalistik behövs för att gräva fram sådant som makthavare av olika slag vill dölja. Det är journalistikens roll i demokratin”, anser Matti Stenrosen, ordförande 2005-2008.
”Utan grävande journalistik skulle inte journalistiken fylla sin viktiga funktion i samhället och bakom varje egen självständig nyhet finns ett gräv” skriver Johan Lindén, ordförande 1993-1994.
Och Bo G Andersson, ordförande 1996-1998, sammanfattar sin syn: ”Undersökande journalistik - förutsättningslös och självständig - är nödvändig för att motverka missbruk av makt och resurser på alla nivåer i samhället, i privat såväl som offentlig verksamhet. Den underlättar medborgarnas val och stärker demokratin.”
Tilläggas kan att aktuell forskning också framhåller att den undersökande journalistiken har en fundamental roll som vakthund i västliga demokratier. Så här skriver den australiska medieprofessorn Andrea Carson i slutraderna i sin bok ”Investigative Journalism, Democracy and the Digital Age” (Routledge, 2020):
“Fallstudierna, innehållsanalyserna och intervjuerna som gjordes för denna studie ger starka belägg för att undersökande journalistik, trots samtida utmaningar, fortsätter att spela en fundamental roll som vakthund i västliga demokratier.
Studien lägger fram positiva bevis för att teknik och samarbete upprätthåller och förstärker den undersökande journalistiken. Den ger journalister möjlighet att avslöja maktmissbruk och orättvisor som var otänkbara under den förmodat gyllene eran under 1980-talet.” (Vår översättning från engelska.)
Våra exempel
Vi har valt ut ett exempel på god grävande journalistik vardera, gärna från våra aktiva ordförandeår, men inte projekt där vi själva varit inblandade som reportrar eller arbetsledare. Dessa exempel behandlar ämnen som sträcker sig från övergrepp mot enskilda individer och svindlerier på lokal nivå till samhällsproblem i nationell och internationell skala.
Elisabeth Anderberg lyfter fram Daniel Velascos dokumentär om ”Den fastspända flickan” i Sveriges Radio P1 från 2013: ”Den lyfte dels psykisk ohälsa bland unga och de konsekvenser det kan få när insatserna inte håller måttet. Men den belyste också maktens övergrepp, i detta fall grova sexuella övergrepp och våldtäkter, mot unga kvinnor.
Den fastspända flickan är en granskning som jag tror och hoppas att många med mig har i bakhuvudet då de möter unga med någon form av psykisk problematik och inte bara avfärdar problemen.”
Björn Häger väljer en granskning från SVT-programmet Striptease: ”Ett klassiskt gräv från 90-talet som jag särskilt minns var Janne Josefssons och Hannes Råstams avslöjanden av hur Osmo Vallo dog i samband med ett polisingripande. Råstams grävande i fallet Quick kommer också för alltid vara inskrivet i historieböckerna.”
Torbjörn von Krogh pekar på en lokal granskning 1995 där ihärdigt reporterarbete av Britt-Marie Citron på Motala Tidning gjorde ”Motalaskandalen” till en riksnyhet som inspirerade många redaktioner till förnyade genomgångar av kommunala representationsutgifter: ”De lokala kommunpolitikernas vidlyftiga spenderande av skattemedel för egna utsvävningar i Sverige och i utlandet drogs fram i ljuset.
Granskningen ledde förutom en lokal kritikstorm och kommunal storstädning till fängelsedomar för två uppsatta kommunpolitiker, beslut om miljonskadestånd och bötesstraff för ytterligare tre politiker och en chefstjänsteman.”
Håkan Svensson uppmärksammar Anders Lundqvist på P4 Blekinge som 2020 granskade Karlskrona kommuns inköp av skärgårdsbåten Ljungskär: ”Trots lokalradions mycket begränsade resurser för den här typen av journalistik kunde Anders Lundqvist berätta hur det kommunala bolaget Affärsverken ljugit, bluffat och spenderat miljontals skattekronor i tveksamma affärer. Ett skolexempel på ett gräv som görs allt för sällan.”
Matti Stenrosen minns en lokal granskning 2005 med internationella förgreningar:
”Smålandsposten avslöjade att ’Vision Värendsvallen’, som syftade till att skapa Sveriges främsta idrottsområde i Växjö, var betalt av en fond som hade sitt huvudkontor i en bar i New York och där pengarna som skulle satsas egentligen tillhörde Paraguays centralbank.
Dels var det ett väldigt spännande arbete utfört på en lokaltidning av Annica Jönsson, Bosse Vikingsson, Robert Owen och Kenneth Gehrman, dels visade jobbet på vikten av Föreningen Grävande journalister eftersom Annica Jönssons nyförvärvade kunskaper från Grävseminariet hade en avgörande betydelse.”
Cecilia Zadig framhåller Aftonbladets ambitiösa reportageserie ”Vi & Dom” om invandring och integration i Sverige 1992: ”Reportrarna Maria Trägårdh och Magnus Ringmar satte redan då ord på motsättningarna mellan ungdomar i spåren av invandringen. De formulerade den problematik som vi sedan dess sett växa.”
Anders Löwenberg hyllar reportern Christer Larsson som bland annat arbetat på Ny Teknik och Sveriges Radio: ”Mot bakgrund av den svenska ansökan till NATO kan det vara värt att lyfta fram Christer Larssons avslöjande våren 1992 då Dagens eko kunde berätta om ett tidigare långtgående samarbete mellan Sverige och NATO under efterkrigstiden. Ett samarbete åtskilliga politiker, militärer och diplomater känt till men förtigit.
Han stod även för många andra bra grävjobb, bland annat om det hemliga svenska atomvapenprogrammet under 50- och 60-talen. Eller då han, tillsammans med två kollegor, fick fram avgörande bildbevis via satellit på att en kärnkraftsolycka ägt rum i Tjernobyl.”
Några ex-ordförande har inte valt något specifikt projekt. Johan Lindén framhåller i stället föreningens betydelse: ”Föreningen Grävande journalister och det kunskapsutbyte som pågått inom föreningen under alla dessa har varit fullständigt avgörande för kvaliteten på den granskande journalistiken i Sverige. Det är svårt att föreställa sig alla fantastiska lokala, nationella och internationella gräv utan föreningen om det så handlar om banker, fotbollsklubbar eller skatteflykt.”
Och Helena Stjernström lyfter fram dem som verkar inom viktiga bevakningsområden: ”Utan att ange något speciellt grävprojekt vill jag hylla grävare som verkar inom fält som inte alltid kommer ifråga för grävpriser, men som med sin gärning väcker både ett kritiskt tänkande hos läsare/lyssnare/tittare och även bidrar till en respekt för journalistkåren: journalistik om arbetsmiljö, glesbygd och konsumentfrågor till exempel.”
Medieforskaren Andrea Carson betonar i den tidigare nämnda undersökningen särskilt nya gränsöverskridande samarbeten kring digra datamängder som viktiga steg i utvecklingen av den undersökande journalistiken. Ett uppmärksammat exempel är Panama Papers. Samarbeten mellan journalister i olika länder ger möjlighet till insyn i svårbevakade områden som internationell skatteflykt och globala brottsnätverk, samtidigt som denna samverkan stimulerar och stödjer grävande journalistik i länder som saknar traditioner på området. Carson sammanfattar:
”I en tid när politiker angriper medierapportering som ’fake news’ har global undersökande journalistik framträtt som motexempel där information verifieras och konkretiseras av individuella journalister, samtidigt som publiceringen stärks av kopplingen till etablerade mediers institutionella auktoritet.” (Vår översättning från engelska.)
./.