Guldspaden Nominerad 2021

Underlivsmassörerna

Tillbaka
Nominerad till Guldspaden 2021 i kategorin Studentspaden Se bidrag: Bidrag (.zip, 4 MB) Bidrag (.zip, 4 MB) Hämta alla filer Kategori Studentspaden Deltagare Alice Aveshagen Astrid Larsson Förutom ovanstående deltog följande personer Expressen: Christian Holmén JMK: Björn Häger och Erik Palm Publiceringsdatum Måndagen 12/7 2021 Var publicerades jobbet? På Expressens hemsida. Granskningen fick ett heluppslag i papperstidningen samma dag.

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

På tantriska kliniker erbjuds kvinnor att köpa en tantrisk underlivsmassage, så kallad yoni-massage, för 2000-3000 kronor. Behandlingen är en in-och utvändig massage av kroppen och underlivet. Enligt klinikernas marknadsföring ska yoni-massagen kunna bota, lindra eller förebygga ett tiotal kvinnosjukdomar och ohälsotillstånd. Bland dessa märks exempelvis endometrios, vestibulit och infertilitet. Man uppger att behandlingen är icke-sexuell och att den primärt utförs av hälsoskäl. Yoni-massage har uppmärksammats av flera stora influencers – bland annat Bianca Ingrosso, Margaux Dietz och Hanna Friberg som alla har hundratusentals följare på sociala medier. Vår granskning visar följande: - Det finns inga vetenskapliga belägg för att denna behandling kan bota, lindra eller förebygga de sjukdomar som anges. Tvärtom menar gynekologer som vi har pratat med att behandlingen och de råd som yoni-massörer ger kan få motsatt effekt när det exempelvis gäller vestibulit. Behandlingen kan alltså vara direkt skadlig. - Marknadsföringen bryter mot Konsumentverkets regler och räknas som vilseledande. - Klinikernas utsago om att behandlingen är icke-sexuell stämmer inte. Vi blev under vårt wallraff erbjudna att köpa en behandling med en tydlig sexuell innebörd, där fokus lades på ‘’kåthet’’ och att vi skulle behandlas av sexuellt attraktiva män. Vid en närmare titt på marknadsföringen går det också att konstatera att viss vikt läggs vid möjligheten att få orgasm under behandlingen. - Behandlingen kan utgöra köp av sexuell tjänst.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Genom vår granskning har vi skapat en medvetenhet om hur bristfällig kvinnovård öppnar dörren för kvacksalveri och vad det kan få för konsekvenser, i synnerhet för enskilda och inte sällan desperata kvinnor i behov av vård. Underlivshälsa är bevisligen fortfarande ett tabubelagt ämne och många drar sig från att söka professionell hjälp, vilket bland annat går att utläsa av hur det pratas om i sociala medier. Ett tydligt exempel är Facebook-gruppen Fittlife, som i skrivande stund har 46 380 medlemmar, där kvinnor uttrycker oro över hälsoproblem och efterlyser tips. Vi anser att detta talar för ett misslyckande från vårdens sida och att många kvinnor hellre pratar med varandra än med läkare. Gynekologen som intervjuas i vårt reportage bekräftar denna bild – hon uppger att det inte är konstigt att man söker sig till alternativa behandlingar om man upplever att man inte blir tagen på allvar inom den konventionella vården. Vår misstanke om att kvinnohälsan är undermålig på vissa håll förstärktes ytterligare när vi under arbetets gång kom i kontakt med unga tjejer som upplever sig ha blivit negligerade av vården. Granskningen är ansvarsutkrävande gentemot influencers, vilka inför miljonpublik har rekommenderat en oproportionerligt dyr behandling som i bästa fall är verkningslös i förhållande till vad som utlovas och i värsta fall farlig - och möjligtvis olaglig. Avslöjandet har även genererat en debatt om sexköpslagen och vad gränsen för sexköp går. Många tankeväckande frågor har lyfts: varierar samhällets syn på prostitution beroende på sexköparens kön?

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

uppmärksammats av influencers men även av medier i olika sammanhang. Vi reagerade på att ett kritiskt förhållningssätt till detta fenomen ofta utelämnades, och ställde oss frågan varför kvinnor betalar dyra summor för att få (påstådd) hjälp för olika åkommor när samma åkommor borde kunna åtgärdas inom den konventionella och skattefinansierade vården. Vid närmare research upptäckte vi att forskning som stödjer utsagor om yoni-massagens hälsoeffekter saknas. Nästa frågeställning som då uppstod är hur väl klinikernas marknadsföring rimmar med Konsumentverkets regler. En annan viktig utgångspunkt var att utreda huruvida verksamheten rimmar med sexköpslagen.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Research: Grundlig eftersökning av bakgrundsinformation om den tantriska filosofin i allmänhet och yoni-massage i synnerhet. Vi eftersökte även forskning om yoni-massagens hälsoeffekter, både svenska och internationella studier, med klent resultat. 2. Intervjuer: Intervjuer med ämneskunniga personer. 3. Wallraff: Vi kontaktade ett tiotal tantriska kliniker i Stockholm utan att berätta att vi var journalister. Istället utgav vi oss för att vara intresserade kunder som ville ha hjälp med att bota eller lindra sjukdomen vestibulit. Inför walltraffet tränade vi på röstläge och förberedde frågor som var viktiga avgörande att få svar på. Främst ville vi få reda på vad klinikerna lovar i mötet med sina kunder (för att sedan kunna jämföra med befintlig forskning) samt om huruvida orgasm är en del av behandlingen.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

Research: Vi har tagit del av nyhetsartiklar, uppslagsverk och TV-dokumentärer om tantravärlden och yoni-massage. Vi har samlat in material från när influencers och medier har omnämnt tantra och yoni-massage. Vi har även samlat in originalskärmpdumpar från klinikernas hemsidor samt övrig marknadsföring på respektive kliniks sociala medier-kanaler. Konsumentverkets hemsida är en viktig källa till slutsatsen om att klinikernas marknadsföring är felaktig. Intervjuer: Under granskningens gång har vi varit i kontakt med gynekologer som behandlar kvinnosjukdomar. Samtliga gynekologer kände antingen inte till, eller avfärdade, yoni-massage som behandlingsmetod för de sjukdomar som massörerna säger sig kunna bota/lindra/förebygga. Undantaget var en gynekolog som menade att massage förvisso har en åtminstone delvis positiv effekt när det gäller infertilitet, men att denna massage måste utföras av medicinskt utbildade personer och under inga omständigheter av amatörer. En gynekolog citeras i reportaget. Genom denna kontakt fick vi ytterligare information om vilka behandlingar som används inom kvinnovården och som har vetenskapligt stöd. Vi har även intervjuat unga kvinnor med vestibulit och endometrios i research-syfte. Särskilt en av dessa upplevde sig ha blivit allvarligt negligerad av olika instanser inom kvinnohälsan när hon upprepade gånger sökte vård för vestibulit. En jurist med expertis inom marknadsrätt bekräftade vår uppfattning om att klinikernas marknadsföring är felaktig. En annan jurist med expertis inom sexköpslagen menade att det bör utredas huruvida behandlingen utgör köp av sexuell tjänst.

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

Det största problemet har handlat om att få kontakt med kvinnor som själva har genomgått massagen. Trots efterlysningar på sociala medier och försök till direkt kontakt med kvinnor som bl.a. har skrivit inlägg om massagen i olika forum, lyckades vi inte hitta någon som ville ställa upp på intervju. Inledningsvis stötte vi även på en viss svårighet med att få kontakt med gynekologer och läkare inom kvinnohälsan. Många hade överhuvudtaget ingen aning om att yoni-massage existerade och ville därför inte uttala sig. I och med att behandlingen rör sig i gränslandet mellan tillåten och otillåten i enlighet med sexköpslagens bestämmelser, och att det inte är klarlagt vad som verkligen gäller, var det svårt att avgöra huruvida man skulle benämna yoni-massörerna som försäljare av sexuella tjänster. Det hade per automatik antytt att alla massage-kunder har köpt sex vilket är en brottslig gärning. Vi behövde därför vara försiktiga med formuleringar som definitivt fastslog eller antydde att behandlingen de facto är sexköp - snarare skulle texten visa att det kan vara sexköp. Det var en utmaning att formulera en text som visade den här distinktionen och nyansen. Processen med wallraff ställde krav på en bra skådespelarinsatser som krävde en tids förberedelse. Det var viktigt att kunna hålla masken och agera trovärdigt även när oväntade och chockerande svar dök upp, vilket var en viss utmaning. Ett sådant exempel var när en av massörerna föreslog att hon skulle förmedla kontakt till ‘’attraktiva män’’ för mer ‘’kåthet’’. De influencers som har ingått i granskningen återkom heller inte med svar om huruvida de ville ställa upp på intervju eller inte. Det har varit svårt att avgöra om namnpublicering av berörda kliniker var rimlig. Detta diskuterade vi i samråd med Expressen. Inledningsvis var det tänkt att namnen skulle publiceras, vilket hade tydliggjort vem som säger vad. Slutligen kom vi ändå fram till att den publicistiska skadan för de olika klinikerna och deras respektive ägare hade blivit för stor. Texten fick omarbetas utifrån denna premiss. I övrigt kantades hela processen av effektivitet och gott samarbete.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

Reportagets tre huvudsyften, rangordnade i kronologisk ordning: 1. Avslöja att dyra alternativmedicinska behandlingar av underlivsproblem inte fungerar och initiera debatt om varför det finns en efterfrågan på dessa - belysa tabut kring kvinnlig underlivshälsa. 2. Ställa makthavare, i detta fall influencers, till svars för vad de marknadsför. 3. Uppmärksamma att denna verksamhet möjligtvis kan bryta mot sexköpslagen.

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

Kursen i undersökande journalistik som är en del av journalistprogrammet vid JMK, Stockholms universitet pågick i tio veckor och i snitt arbetade vi med projektet omkring tio till elva timmar per dag och person. Vi ägnade tiden främst åt att genomföra research, wallraff och intervjuer både digitalt och fysiskt, men även åt att diskutera granskningens utformning och bolla ideér kontinuerligt. Arbetet med projektet pågick även efter att kursen hade avslutats och vi hade avtalat med Expressen om publicering. Kompletterande och korrigeringar av artikeln samt ansvarsutkrävande intervjuer med berörda kliniker genomfördes under en månads tid, april-maj 2021.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

Granskningen har genererat en stor debatt om bristande kvinnovård, influencers ansvar samt sexköpslagen på sociala medier. Vi har sett uppföljande artiklar och ställningstaganden på ledarsidor, i krönikor m.m. Efter granskningen har vi fått många positiva reaktioner, både på nätet och i fysiska möten, på att vi valde att lyfta ett viktigt och tabubelagt ämne. Flera av experterna som inkluderas i projektet underströk särskilt att en debatt om bristande kvinnovård är behövd och att förändring bör ske, både när det gäller vårdens utformning och attityder till kvinnlig underlivshälsa som är ett led i ett större systematiskt kvinnoförtryck. Vår granskning sätter riktar uppmärksamhet mot en dold problematik och höjer kvinnors röster, vilket förhoppningsvis kan resultera i konkreta politiska förslag och en utveckling i rätt riktning. Sedan granskningens publicering har förslag redan kommit in från politiska ungdomsförbund. Moderata Ungdomsförbundets ordförande Matilda Ekeblad skriver i en debattartikel i Dagens Arena om att kvinnors smärta måste sluta normaliseras, att alternativvården måste upphöra och inkluderar även politiska förslag för att förbättra kvinnovården: https://www.dagensarena.se/opinion/sluta-normalisera-kvinnors-smarta/

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej