Sök
Kategori
Magasin
Nominerade
Johan Fyrk
Publiceringsdatum
2019-06-03
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Jättenätverk avslöjat – så fuskar man inom bygg Vi avslöjade ett gigantiskt nätverk som drog in hundratals miljoner på svarta byggjobb och som fortfarande var aktivt. Vi hittade arbetarnas bostäder och träffade dem som utnyttjats. Läsaren fick veta hur de multikriminella männen där bakom slapp undan – och hur de fick in svartjobbare på prestigefulla byggen. Jobbet visar stora, okända luckor i lagar och regler och hur bristerna till fullo utnyttjas av brottslingarna.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
De flesta vet att det fuskas inom bygg. Men exakt hur det går till, hur stora pengar det rör sig om och vilka som får betala priset, fick läsarna reda på när de läste om Svartjobbsfabriken. Vi anser att det här är första gången någon ger en så heltäckande bild av det moderna svartjobbet i branschen. Att vi lyckades hitta det svarta nätverket var ett avslöjande i sig. Men en lika viktig del var själva kartläggningen av fusket, med berättelser och nyheter som: * Hur brottslingar använder utblottade letter och inte ont anande svenska företagare för att skapa en fasad att verka bakom. * Hur den smutsiga handeln med bolag fungerar på nätet. * Varför just lettiska uteliggare är ett hett villebråd som målvakter i Sverige. * Hur en kriminell organisationen bakom svartjobbsföretag kan se ut. * Hur det fungerar när vita jobb blir svarta i en byggprocess. * Att identiteter kapas för att få in svartjobbare på byggen och slippa böter från Skatteverket.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
När vi skrev en kortare artikel om ett byggföretag som upptaxerats såg vi att företagsägarna hade poster i flera andra företag. Vi tittade närmare på de företagen och hittade kopplingar till andra suspekta bolag och personer. Sedan fortsatte jobbet att växa.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Materialet (utredningar, domar, personkollar och så vidare) var så stort att vi tvingades göra ett flödesschema av alla suspekta företag, personer och adresser för att se hur de hängde ihop. När vi upptäckte att nätverket fortfarande var aktivt började vi besöka de adresser där nätverket haft registrerad verksamhet. Vi bevakade från bil eller från skogen och kunde smygfotografera byggverksamheten och arbetarna. Samtidigt pågick ett mer sedvanligt journalistiskt arbete, där vi försökte hitta personer med kunskap om utredningarna och personer som på olika sätt varit i kontakt med nätverket (i Sverige och i Lettland). Artiklarna skrevs med mängder av fotnoter för att vi hela tiden skulle kunna hitta tillbaka till källorna.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
* Upptaxeringsbeslut och utredningar från Skatteverket. * Förundersökningar, domar och andra rättegångshandlingar. * Person- och företagskollar hos Kronofogdemyndigheten, Bolagsverket och Lantmäteriet. * Rysktalande arbetare och utsatta. Reportern pratar ryska, har många kontakter med rysktalande byggnadsarbetare i Sverige och kunde på så sätt komma i kontakt med viktiga personer som utnyttjats av nätverket eller hade värdefull information. * Personer med god insyn i utredningarna. * Experter på ämnet som förklarade problemen.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
* Att hitta arbetarnas boenden var svårt. Det innebar många extremt tidiga morgnar, stort tålamod och stor försiktighet. Många boenden var tömda på arbetare och vi kom vid fel tid till andra. Men till slut hittade vi rätt. * Materialet var gigantiskt. För att förvirra myndigheterna hade nätverket skapat mängder av bolag och anlitat olika målvakter som flyttades runt mellan företagen. Det fanns också en uppsjö upptaxeringar mot företagen, domar och förundersökningar. Vi strukturerade hårt, ritade upp scheman för hur allt hängde samman – och struntade i många personer och företag med svagare koppling till nätverket. På grund av överflödet av material släppte vi också flera vinklar som i vanliga fall hade känts relevanta. * Säkerheten. Eftersom vi efter ett tag förstod att det handlade om yrkeskriminella med våldskapital som låg bakom svartjobbshärvan, behövde vi skydda många av dem vi pratade med. Vi valde bland annat att anonymisera flera personer och företag och utelämna detaljer som kunde ge ledtrådar om vilka de var. Av samma anledning använde vi flera bylines i några av artiklarna.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Del 1 (Kriminellt jättenät omsätter 100 miljoner...), del 2 (Svartjobbsfabrikens fasad...) och del 8 (Svartjobbare använde Anders ID...)
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Sammanlagt fem veckors heltidsarbete för en reporter, efter otaliga småkollar och korta samtal innan.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Expressen, SVT och Länstidningen i Södertälje skrev om avslöjandet. Daniel Swedin på Aftonbladet tog avstamp i Svartjobbsfabriken i sin ledare om utstationering: "Det är tidningen Byggnadsarbetaren som berättar om nätverket. Det är en sörja av svartjobb, miljonomsättningar, utblottade målvakter, bulvaner, falska fakturor, svarta löner, uteblivna arbetsgivaravgifter, grov kriminalitet och handfallna myndigheter." Jobbet har berömts av andra journalister på Facebook: "Välgjort och viktigt avslöjande från Byggnadsarbetaren", skrev Mikael Grill Pettersson, reporter på SVT. "Detta dunderscoop! Om du undrar varifrån den organiserade brottsligheten får sina pengar", skrev Peter Jonriksson, programansvarig på Mittuniversitetets journalistutbildning. "Läs Byggnadsarbetarens granskning!", skrev Elinor Torp, reporter på Dagens Arbete. ”Vilka spännande jobb! Otroligt att detta kan pågå fortfarande, trodde i min naivitet att ID06 och annat skulle ha sanerat branschen", mejlade Lasse Wierup, journalist och författare. En myndighet har använd artiklarna för att förklara för medarbetare hur svartjobb fungerar. Högt uppsatta politiker tyckte till och delade reportaget i sociala medier. Så här sa några av dem: Ali Esbati, arbetsmarknadspolitisk talesperson, V: "Jag blev förvånad över omfattningen, hur välorganiserad den är och hur mycket den drabbar människor i sårbara situationer. Det är ett väldigt bra avslöjande och ett enormt viktigt journalistiskt arbete som har utförts." Riksdagsmannen Leif Nysmed (S) berättade att han skulle använda artiklarna om Svartjobbsfabriken som en ingång till ett seminarium om bostadspolitik. "Det är en jättebra granskning som jag har delat en hel del själv i sociala medier. De som läser tycker att det är för jäkligt", säger han. Sofia Damm, arbetsmarknadspolitisk talesperson, KD: "Svartjobbsfabriken är ett makabert avslöjande. Den grova brottsligheten inom byggbranschen måste stoppas och politiskt måste vi hitta system för att bättre kunna underminera, stoppa och straffa dessa kriminella". "Byggnadsarbetarens avslöjande av Svartjobbfabriken visar att kontrollsystemen ständigt måste förbättras för att kunna identifiera de företagare och entreprenörer som inte har rent mjöl i påsen". Genomslaget har varit stort i byggbranschen. Bland annat har byggföretagaren och debattören Jessica Löfström hyllat och lyft fram artiklarna på olika sätt, precis som byggdebattören Calle Fridén. Många företagare i branschen har hört av sig för att tacka för artiklarna – och för att själva få veta hur man kollar om företag är kriminella. 30-åringen, som enligt källor och utredningar var mannen bakom nätverket, hörde av sig för att ge sin bild av det hela. Han ansåg att vi i grunden hade rätt om allt och att publiceringen skadat hans affärer, men att han själv inte var den ledare han pekats ut som. Här finns artikeln där han uttalar sig: https://www.byggnadsarbetaren.se/30-aringen-som-jagades-i-harvan-jag-ar-brannmarkt/
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.