Sök
Kategori
Etermedia riks
Nominerade
Victoria Gaunitz
Andreas Hedfors
Emelie Rosén
Babak Parham
Emelie Rosen
Förutom ovanstående deltog följande personer
Claes Aronsson
Daniel Öhman
Daniel Velasco
Publiceringsdatum
8 april, 10 april, 12 april, 21 april och 12 maj.
Var publicerades jobbet?
Sveriges Radio Ekot
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
STOCKHOLMSTERRORISTEN OCH JIHADISTLEDAREN Vi har kunnat avslöja att den misstänkta Stockholmsterroristen Rakhmat Akilov via sociala medier kan kopplas till ett nätverk kring en terrorefterlyst jihadistledare. Jihadistledaren misstänks bland annat för att ha planerat tidigare terrordåd. Extremisterna i nätverket rör sig på den ryska sociala medier-tjänsten Odnoklassniki, och de delar våldsam propaganda. Vi kan också visa att de här uzbekiska islamistiska grupperingarna är kända för att just rekrytera centralasiatiska migranter och migrantarbetare i bland annat Europa genom Odnoklassniki, alltså precis den sajt som Rakhmat Akilov använt och som vi granskat. Vi kan också avslöja att extremistnätverket återkommande länkar till en jihadistisk träningssajt på uzbekiska. STOCKHOLMSTERRORISTEN OCH TERRORFINANSIERING Redan dagen efter terrorattacken avslöjar vi att den misstänkta Stockholmsterroristen delat adress med nyckelpersoner i en ekobrottshärva där misstankar om terrorfinansiering funnits. STOCKHOLMSTERRORISTEN I SVERIGE Bara fem dagar efter attacken avslöjar vi också hur Rakhmat Akilov månaderna innan attacken både blir allt radikalare, och sjunker djupare i sociala problem här i Sverige. Vi har löpande kontakt med flera av hans bekanta här. Vi breddar också granskningen och kan visa hur svenska personuppgifter köps och säljs i princip öppet i de miljöer där Rakhmat Akilov rörde sig.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Ekot har gått utanför alla vanliga personresearchmallar för att genom Open Source Intelligence (OSINT), ryska och uzbekiska sociala medier och med exklusiv språkkompetens kunna avslöja unika uppgifter om den misstänkta Stockholmsterroristens bakgrund och radikalisering. Vi var inte bara snabba, utan vi kunde också visa hur vi i det heta nyhetsläget kunde fördjupa, hålla i och bredda vår granskning i ett ämne som då var det allra mest aktuella. Ett exempel på hur grävmetodiken även i ett akut nyhetsläge kan anpassas och utvidgas för en akutgrupp som med nitisk line-by-line-granskning samtidigt kan förse publiken med de snabbaste och mest relevanta nyheterna. Allmänintresset var osvikligt med tanke på att det här är Sveriges första terrorattack sen bomben på Bryggaregatan, som då endast dödade gärningsmannen. Vår granskning byggde också på unika källor, både gällande personer i gärningsmannens miljö, sajten Odnoklassniki och andra OSINT-källor där vi exempelvis genom cachade loggar kunde spåra nu borttagna konversationer, och andra detaljer om hur han rört sig och interagerat med omvärlden. Flera bitar av granskningen, som till exempel hur Rakhmat Akilov rört sig på sajten Odnoklassniki (ok.ru), är också av sådan karaktär att det kanske aldrig hade upptäckts utan Ekots granskning. Terrorforskaren Magnus Ranstorp kommenterade exempelvis våra uppgifter från ok.ru som mycket intressanta för att förstå mannens radikalisering, samtidigt som han undrade om myndigheterna alls upptäckt sajten. Våra avslöjanden om Akilov och jihadistledaren Abu Saloh på ok.ru fick också internationellt genomslag, och vi har exempelvis blivit kontaktade av reportrar på gazeta.ru. Det finns nämligen misstankar om att Abu Saloh varit involverad i terrorattacken i Sankt Petersburg fyra dagar innan attacken i Stockholm.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Vi såg omedelbart ett behov av säker, fördjupande och nyanserad granskande journalistik i det snabba nyhetsflödet efter attentatet i Stockholm.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Omedelbart efter attacken började Emelie Rosén köra detaljer om gärningsmannen i ett större researchmaterial från extremistiska miljöer som hon och Victoria Gaunitz samlat på sig. Utifrån information från det, och sådant som läckte ut hade vi snart ett namn på den misstänkta Stockholmsterroristen och utländska myndigheter bekräftade att vi hittat rätt man. I det läget satte grävgruppen upp en portabel arbetsplats på Grävkonferensen i Uppsala, där vi alla befann oss. I det första läget sparades all information om mannen ner från ”vanliga” sociala medier, så som hans Facebook-konton. Samtidigt som vi lade olika förfrågningar hos myndigheter och sökte i offentliga arkiv. Därefter började vi följa trådarna från det för att hitta hans kontakter och miljöer. Men vi använde också detaljer och bilder från de kontona för att söka på andra sociala medier och helt andra plattformar. Det här gjorde att vi redan dagen efter attacken kunde avslöja att den misstänkta gärningsmannen kunde kopplas till en ekobrottshärva inom städbranschen där det funnits misstankar om terrorfinansiering. Genom personliga kontakter med experter på digital research världen över bad vi om hjälp och metodtips löpande, för att snabbt kunna bryta ny mark i det heta nyhetsläge vi var i. Till exempel kunde vi skicka ut en bild och så var vi flera som hjälptes åt att hitta detaljer i den för att geolokalisera och identifiera alla i bilden även då metadata var bortrensat. Vi arbetade också mycket i cachat material, för att hitta arkiverade konversationer och kommentarer som kunde ge oss ledtrådar. Hela tiden matade vi in ny information på sociala medier-plattformar för att kunna se hur personer som såg ut att ha haft kontakt med Akilov på Facebook, till exempel hade rört sig på andra sajter som vk.com eller Twitter. Det här gjorde att vi hade en bra grund att stå på direkt på måndagen efter attacken. Vi hade då sett spår till ett annat socialt nätverk, nämligen ok.ru. Vi rensade ut ett rum där en hel grupp på Ekot kom att arbeta tillsammans, där jobbade vi med att kartlägga själva terrordådet och händelserna kring det och polisen utredning, men också med att fortsätta granskningen på sociala medier. Vi kunde samma dag som det arbetet började avslöja att Akilov kunde kopplas till ett extremistiskt nätverk på sajten (ok.ru), som bland annat hade kopplingar till stridande extremistgrupper i Syrien. Detta trots att i princip allt relevant material på sajten var på uzbekiska. Babak Param som kan både turkiska och persiska lärde sig att översätta de kyrilliska bokstäverna till latinska, och han kunde sedan med sina andra språkkunskaper (som ligger ganska nära uzbekiskan) tolka materialet. Det som var på ryska skickade vi direkt till reportern Andreas Hedfors som också ingick i gruppen och talar flytande ryska. Något som han också använde för att med hjälp av vår gemensamma research och andra källor bege sig ut och knyta kontakter med bekanta kring Rakhmat Akilov bara dagar efter attacken. I ett senare skede har vi också jobbat med en uzbekisk tolk, och också med experter på sunniextremistisk propaganda för att på ett korrekt sätt exempelvis kunna tolka den dikt och den bildsplitt på en säng och en grav som är bland det sista att synas på Rakhmat Akilovs konto på ok.ru Genom det akuta nyhetsläget var vi också konsekventa i att försöka hitta den både bredare och djupare bilden. Fanns system? Strukturer? Ett exempel är hur vi kunde avslöja den omfattande handel med svenska personuppgifter som sker på rysktalande forum i Sverige, något som möjliggör för personer att både ta sig till Sverige, uppehålla sig här, och arbeta olagligt. Vi kunde också visa att det extremistiska nätverk som Akilov kunde kopplas till konsekvent länkade till en jihadistisk träningssajt på uzbekiska. När Emelie Rosén ytterligare fördjupade sig i nätverket upptäckte hon också att centralt i nätverket var jihadistledaren Abu Saloh, han leder en uzbekisk extremistgrupp som strider i Syrien och han är också internationellt efterlyst misstänkt för terrordåd. Även när det gäller att identifiera honom har vi använt oss av geolokalisering av bilder, analyserat tidpunkt och geografi för poster på sociala medier, analyserat röster och ljudklipp och översatt och tolkat propaganda. Vi har också haft kontakt med flera internationella aktörer, däribland Interpol.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Sociala medier och analysverktyg för sociala medier på bland annat ok.ru, vk.com, Facebook, Twitter, Instagram samt chattrum och kanaler på Telegram, offentliga handlingar hos exempelvis Migrationsverket, polisen, Skatteverket och svenska domstolar, internationella efterlysningar, underrättelserapporter och analyser baserat på OSINT, källor i Akilovs fysiska miljö, geolokalisering av bilder med mera. Se metodavsnittet för mer ingående exempel.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Från början hade vi logistiska problem eftersom vi inte hade en arbetsplats, men vi gjorde så gott vi kunde. Den livesändning vi gjorde lördag kväll dagen efter attacken då vi kunde avslöja städhärvan och den misstänkta terrorfinansieringen gjorde exempelvis Emelie Rosén från sitt hotellrum precis innan guldspadegalan. Det var också en svårighet att det var en sådan kamp mot klockan eftersom material på sociala medier rensas så snabbt efter en sådan här händelse, det handlade inte bara om att spara ner gärningsmannens profil, utan också att hitta spår till andra personer som nu samtidigt gjorde allt de kunde för att sopa igen dem. Att arbeta intensivt en hel grupp granskande reportrar visade sig här ge ovärderligt resultat och material som vi sedan har haft nytta av under hela granskningens gång. Något som skapade återkommande problem var att uzbekiska överhuvudtaget inte fungerar att stoppa in i Google translate, det går inte ens att få en ungefärlig bild av vad det handlar om. Samtidigt hade vi rysk språkkompetens, men även om uzbekiskan använder ett kyrilliskt alfabet så ligger de språkmässigt långt ifrån varandra. Här jobbade framförallt Babak Parham och Andreas Hedfors hårt med att tillsammans översätta material i det snabba läget, senare använde vi också en uzbekisk tolk. En privat svårighet var också att röra sig i det här extremistiska nätverket på ok.ru, där den blodiga propagandan i princip saknade filter, och du som reporter ena ögonblicket kunde titta på en ros, och nästa ögonblick en video där barn spikas upp i öronen. Vi tvingades också ständigt förhålla oss till andra medier och rykten som florerade. Exempelvis hade vi redan dagen efter attacken fått tag på en Telegram-konversation som det ryktades att gärningsmannen haft, vi granskade den men kunde inte bekräfta att den var äkta. Vi valde därför att aldrig publicera den. Det gjorde däremot andra medier, och när vi publicerade vår första granskning av ok.ru hade andra medier precis tvingats backa om den osäkra Telegram-konversationen, och det blev rörigt för vår publik. Vi fick flera meddelanden av folk som undrade om också våra uppgifter därmed var falska. Vi valde därför att lägga in en formulering om att Telegram-konversationen inte hade något med vår granskning att göra. En annan svårighet i det snabba nyhetsläget var hur man bäst sammanfattade och påminde om det vi vet och redan hade avslöjat. Exempelvis publicerade vi information om städhärvan och den misstänkta terrorfinansieringen bara dagen efter attacken, men återkom till den först en månad senare. Här kunde vi ha påmint oftare.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Publiceringen kan beskrivas så här: 8 april: Kopplingar till misstänkt terrorfinansiering i städhärva 10 april: Kopplingar extremistiskt närverk på rysk sociala medier-sajt 12 april: Akilovs tilltagande extremism och sociala problem 21 april: Handel med svenska personuppgifter 12 maj: Akilov och jihadistledaren Abu Saloh i extremistiskt nätverk på ok.ru Vi skickar med sammanlagt nio ljudklipp från de här publiceringarna. Viktigast för en helhetsbild av vår granskning är ljudklipp nummer 8. (”8. Studio ett - Akilov och jihadistledaren - 2017-05-12”). Utöver det är nyheterna viktiga för att se hur granskningen utvecklades (ljudklipp 1, 3, 4, 5, 6, 7).
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Reporter Emelie Rosén arbetade direkt från attacken och högintensivt i cirka tio dagar framåt , sedan lågintensivt på sidan av en annan granskning i cirka två veckor, för att sedan jobba högintensivt i ytterligare en vecka. Reporter Andreas Hedfors jobbade heltid cirka två veckor med granskningarna. Researcher Victoria Gaunitz jobbade heltid cirka två veckor med granskningarna. Ytterligare medarbetare som i den akuta fasen jobbade med granskningarna deltid under den första veckan efter attacken är Babak Parham, Claes Aronsson, Daniel Öhman och Daniel Velasco.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Våra nyheter har plockats upp av i princip alla stora svenska medier. Till exempel publicerades över 100 artiklar med cred till Ekot enbart efter vår publicering den 12 maj om Akilovs kopplingar till ett extremistnätverk runt jihadistledaren Abu Saloh. Internt har vi pratat om hur för oss revolutionerande det var att omedelbart sätta ihop en grävgrupp som fokuserade på fördjupning direkt efter en stor nyhetshändelse, och vi har också fått mycket beröm för det av kollegor, både internt och externt. Säkerhetspolisen har valt att inte kommentera våra avslöjanden, men terrorforskaren Magnus Ranstorp har sagt att myndigheter mycket väl kan ha missat exempelvis ok.ru fram tills vårt avslöjande, samtidigt som han säger att han ser det vi hittat där som mycket viktiga ledtrådar när man försöker förstå bakgrunden till attacken. Han ser det också som viktiga pusselbitar för att förbättra kontraterrorarbetet.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.