Guldspaden Nominerad 2018

SOS Varning för sill

Tillbaka
Nominerad till Guldspaden 2018 i kategorin Magasin Se bidrag: Bidrag (.zip, 7 MB) Kategori Magasin Nominerade Kerstin Lundell Malin Crona Ylva Johnson Andreas Tun Hedfors Publiceringsdatum 2018-06-01 Var publicerades jobbet? Sveriges Natur

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Giftig Östersjöströmming säljs som sill Hundratusentals barn och kvinnor kan ha fått i sig dioxin i högre mängder än vad som är bra för hälsan – utan att veta om det. Människor som utsätts för dioxin riskerar att få sämre inlärningsförmåga och motorik och löper större risk att få cancer. Känsligast är barn och foster. Därför får sill från Östersjön inte säljas i EU. Men Sverige har fått igenom ett undantag – förutsatt att riskgrupper som gravida och barn har möjlighet att välja bort fisken. Vår granskning visade att det i praktiken är omöjligt för riskgrupperna att välja bort Östersjösillen eftersom bearbetad fisk inte behöver märkas. När den ändå märks är denna märkning ofta ofullständig eller vilseledande. Vi kunde spåra hur sill från Östersjön såldes utan märkning till lyxkrogar, skolbespisningar och matbutiker. Vi kunde också visa hur stora sillproducenter brutit mot lagen och vilselett konsumenter. Granskningen visade också att Livsmedelsverket känt till problemen i flera år men ändå inte ändrat rekommendationen till gravida kvinnor att äta sill ofta eller budskapet om att all sill i butik kommer från Västkusten går bra att äta. Ett av de starkaste argumenten för att driva igenom det svenska undantaget i EU, var att värna det småskaliga fisket. Vi kunde i vår granskning visa att det småskaliga fisket i Östersjön knappt ens förekommer utan att de som tjänar på undantaget nästan uteslutande är stora trålare från västkusten.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Vi avslöjade uppgifter med mycket stort allmänintresse som har stor påverkan på människors hälsa. Det var uppgifter som ansvariga myndigheter känt till, men inte informerat allmänheten om i tillräcklig utsträckning. Vi fick myndigheter och företag att ändra reglerna och sin märkning. Vi upplyste läsarna om att de själva måste vara uppmärksamma och granska varifrån den sill de äter eller serverar sina barn kommer ifrån.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Vi började fundera på hur sill i en butik vid nära Östersjön kunde säljas så billigt. Hade den verkligen transporterats ända från Västkusten, kunde det vara något mygel? Vi ringde en specialist på Livsmedelsverket och blev väldigt förvånade när han svarade att det i Sverige inte fanns några lagliga hinder mot att marknadsföra östersjöströmming som sill. Vi insåg då att olika enheter inom Livsmedelsverket inte verkade kommunicera med varandra och kunde nysta upp historien.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Vi tog reda på hur mycket strömming som fiskas i Östersjön och började spåra vart den tar vägen, genom landningsstatisk från Hav och vattenmyndigheten. Vi granskade vilka fiskebåtar som lämnade fisk var och vilka som köpte in fisken från fiskebåtarna. Vi kunde på så sätt spåra strömming från Östersjön till flera producenter av sill. Sill som sedan säljs vidare till konsument på restauranger och lyxkrogar och i skolmatsalar, butiker och nätbutiker. Vi tog del av dokument som visade att EU kritiserat Sverige för bristande information men att Sverige dröjt med åtgärder. Vi gick ut i åtskilliga butiker och tittade på burkar. Vi jämförde märkningen med de uppgifter om fångstområde som producenterna själva lämnat in till MSC, en organisation för hållbart fiske. Genom att söka i MSC:s produktdatabas kunde vi verifiera att flera av de märken som var märkta med ”Nordostlanten” hade uppgett Östersjön som ett av flera fångstområden. Vi ställde också ansvarsutkrävande intervjuer till myndigheter och politiker. Vi pratade direkt med fiskare och med företag som köper in fisken. Vi tog också del av nya rapporter som visar att det kommer att ta 50 år innan dioxinet i Östersjön sjunkit till så låga halter att det är säkert att äta all fisk från Östersjön.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

Vi tog del av allmänna handlingar från svenska myndigheter, domstolar och EU. Vi tog del av uppgifter i olika databaser som registrerar var fisken är fiskad, vem som fiskat den och vart den säljs vidare. Vi spårade fisken via nätbutiker. Vi pratade med tjänstemän, fiskare, företag som köper in fisken, politiker, åklagare och andra personer som var insatta i frågan. Vi tog också del av rapporter om hur dioxinhalten i Östersjön har förändrats och hur man spårat källorna till dioxinet. Vi granskade märkningen påx åtskilliga burkar i butik.

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

Det främsta problemet var att eftersom det var Livsmedelsverket som är ansvarig myndighet för att informera allmänheten som hade brustit så ville de hela tiden tona ned uppgifterna vi fick från dem. De började också ändra informationen på sin hemsida efter att vi hade ställt frågor, så vi fick hela tiden säkra upp med skärmdumpar innan vi pratade med dem. Vi funderade mycket kring om vi skulle använda oss av den information vi hade hittat i MSC:s produktdatabas om fångstområden och peka ut enskilda märken utifrån den. Vi valde att avstå. Eftersom företagen egentligen inte är skyldiga att uppge var den bearbetade fisken är fångad var risken stor att vi skulle missa flera producenter som inte var anslutna till MSC.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

SOS – Varning för sill Storskaligt fiske fångar mest sill i Östersjön Ica byter ut sillburkar efter granskning Hela granskningen finns också här: http://www.sverigesnatur.org/amnen/sill/

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

Sex veckor.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

Efter att vi påbörjat vår granskning och börjat ställa frågor till Livsmedelsverket började de successivt ändra uppgifterna på sina hemsidor. Ica valde efter vår granskning att byta ut alla sina sillburkar på grund av bristande information. Aftonbladet valde att publicera vårt avslöjande, både i papperstidningen och på Aftonbladet.se. TT följde upp och nyheten publicerades i tidningar över hela landet. Ansvarig myndighet, Livsmedelsverket, försökte efter detta tona ned avslöjandet genom att bemöta med pressmeddelande. Ica försökte genom påtryckningar få både Aftonbladet och oss att ändra våra publiceringar. Men ingenting visade på felaktigheter i vår granskning. Granskningen har lett till att Livsmedelsverket påskyndat en regeländring. Konsumenter ska nu tydligt upplysas om att själva läsa på burken varifrån sillen kommer för att kunna undvika fisk från Östersjön med förhöjda dioxinhalter.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej.