Sök
Kategori
Etermedia riks nyhet
Nominerade
Johan Persson
Anna Roxvall
Förutom ovanstående deltog följande personer
Kenadid Mohamed, Jenny Hallberg, Emelie Rosén, Sven Carlsson, Hiwa Abdelzadeh, Mattias Pleijel. Lisa Helgesson var arbetsledare.
Publiceringsdatum
1 oktober 2025, 2 oktober 2025, 3 oktober 2025, 12 november 2025, 18 december 2025
Var publicerades jobbet?
Ekot, Sveriges Radio
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Ekots granskning avslöjar att: - Sverige i december 2023 slöt en hemlig uppgörelse med Somalia, där 100 miljoner kronor ur biståndsbudgeten styrdes om, bland annat till projekt på den somaliska premiärministerns kansli, i utbyte mot att Somalia tar emot utvisade medborgare. - Somaliauppgörelsen skapade svårartade konflikter på Sveriges ambassad, mellan UD och Sida och mellan Sverige och Världsbanken. - Uppgörelsen skapade också konflikt mellan Sverige och Somalia. När utbetalningen dröjde hotade Somalia med att stoppa utvisningarna. Dessutom förklarades Sveriges biståndschef persona non grata i Somalia, då hon uppfattades stå i vägen för utbetalningen av pengarna. - Medarbetare på ambassaden och Sida uppmanades att hålla uppgörelsen hemlig. - Kanslichefen hos den somaliska premiärministern är en av de tre tjänstemän som avlönades av svenska justitiedepartementet via IOM i ett projekt som somalierna krävde i samband med den hemliga migrationsuppgörelsen.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Regeringen har sedan den tillträdde tryckt på att inte en krona ur biståndet ska hamna i fel fickor – och har lyft fram transparens som ett ledord för det svenska biståndet. Ekot har kunnat avslöja hur Sverige samtidigt gjort en uppgörelse om 100 miljoner kronor i biståndspengar, en uppgörelse som inblandade uppmanades att hålla hemlig och där biståndspengarna styrts om till bland annat projekt vid premiärministerns kansli, i ett land som ligger på näst sista plats i världen på korruptionsindex. Avslöjandet visar hur den somaliske premiärministerns närmaste krets fått vara med och styra svenskt bistånd närmare makten i Somalia, i utbyte mot att landet tar emot utvisade medborgare. Avslöjandet har gjorts med hjälp av envist och målmedvetet arbete med källor på insidan, både i Sverige och Somalia, samt ett mödosamt pussel av uppgifter i dokument som fåtts ut från olika myndigheter – trots att uppgifter som rör migrationsuppgörelsen med Somalia systematiskt maskats av UD och ambassaden. Avslöjandet har fått stort medialt genomslag, skapat debatt om vad bistånd är och bör vara, samt lett till KU-anmälan mot två ministrar.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
2021 gav vi ut boken Till varje pris som skildrar hur EU använder biståndspengar och uppgörelser med auktoritära stater i Afrika för att stoppa migrationen till Europa. Vi landar där i att den europeiska migrationspakten syftar till att använda liknande metoder för att få fattiga länder att ta tillbaka medborgare som Europa vill utvisa. Vi fick, som ett resultat av vårt arbete med de här frågorna, ett tips om att Sverige gjort just en sådan uppgörelse med Somalia. Vi bestämde oss för att ta reda på om det stämde.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
I ursprungsläget lade vi ner ett omfattande jobb på att kartlägga, skapa kontakt och förtroende hos viktiga källor med insyn i uppgörelsen i Sverige och i Somalia. Parallellt fördjupade vi oss i biståndsregler, arbetsgång på utlandsmyndighet, somaliska statens uppbyggnad osv. Vi arbetade fram en tidslinje och aktiverade gamla kontakter från våra reportageresor i regionen. Vi byggde ett kontaktnät med experter inom bistånd och diplomati, som vi sedan kunde ställa frågor till längs med vägen. Vi begärde ut tusentals sidor av mailtrafik, sms, signal/teams/whatsappmeddelanden, kontrakt, betalningsbekräftelser, mötesanteckningar, kalendrar osv från en lång rad viktiga aktörer på UD, Sida, Sveriges ambassad för Somalia och justitiedepartementet. Vi dammsög cc-rader för nya namn och uppslag. Vi begärde systematiskt ut samma dokument från flera berörda myndigheter för att kunna korsköra och hitta delar där myndigheterna gjort olika sekretessbedömning. På så sätt kunde vi successivt pussla ihop information och få byggstenar i berättelsen. Vi gick också igenom sociala medier för alla berörda aktörer för att bygga tidslinje och förstå personkopplingar. Vi tog hjälp av somaliska kontakter för att hitta bra somaliska skriftliga källor. I vissa fall, där ursprungslänkar upphört fungera, använde vi oss av Wayback machine. Vi sökte också beslutsfattare i form av nuvarande och tidigare biståndsminister, migrationsministern, Sidas generaldirektör, Sidas Afrikachef, Sveriges före detta ambassadör till Somalia, samt representanter för den somaliska premiärministern, samt representanter för Världsbanken och FN-organet UNDP.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Vi har använt oss av muntliga källor både i Sverige och Somalia och begärt och fått ut tusentals sidor dokument från olika myndigheter och andra instanser (mycket av det höggradigt maskat). Vi har också dammsugit sociala medier på foton och spår som kunnat hjälpa oss med tidslinjen, samt somaliska nyhetskällor, för att kartlägga huvudaktörer.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Det största problemet har varit sekretessen från svenska myndigheter och rädslan för att tala öppet bland personal på Sida och UD. De dokument vi fått har varit tungt maskade och sådant som refererar till Somaliauppgörelsen har systematiskt strukits över med hänvisning till utrikessekretess. Personal på UD och Sida har varit påfallande rädda för att prata öppet, bland annat eftersom de upplevt sig ha varit utsatta för påtryckningar i samband med uppgörelsen. Somalia är ett av världens mest korruptionsutsatta länder, med svaga rättsinstanser, vilket gjort att extra försiktighet krävts kring källor där. Vi har också brottats med den enorma ryktesspridning, inte minst i Somalia, som uppgörelsen gett upphov till. Den har lett till att det cirkulerar många uppgifter som inte går att verifiera eller som är direkt felaktiga. I samband med avslöjandet har regeringsföreträdare kommit med motstridig information. Bland annat hävdade biståndsministern till en början att inga pengar gått till den somaliska premiärministerns kansli. När det gäller de tre tjänster vid premiärministerns kansli som svenska justitiedepartementet finansierar utanför biståndet, något DN avslöjade, svarade Regeringskansliet DN att de inte känner till namnet på de tre tjänstemännen. Men när Ekot frågade, inför vårt avslöjande om att en av de avlönade är den somaliske premiärministerns kanslichef blev svaret att departementet haft kontakt med tjänstemännen men att sekretess gäller kring vilka de är.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
https://www.sverigesradio.se/artikel/sverige-i-hemlig-overenskommelse-med-somalia https://www.sverigesradio.se/artikel/bistandschef-utvisades-efter-braket-om-hemliga-uppgorelsen https://www.sverigesradio.se/artikel/trots-tal-om-transparens-sa-skulle-somaliauppgorelsen-hallas-hemlig https://www.sverigesradio.se/artikel/sverige-i-konflikt-med-varldsbanken-efter-hemlig-uppgorelse https://www.sverigesradio.se/artikel/mejlet-visar-svenska-pengar-till-tjanst-for-hog-chef-i-somalia Bland bifogade mp3-filerna är detta inslag nummer 1, 2, 4, 12 samt 14.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Arbetet påbörjades mars 2025. Från första tipset tills vi var redo att publicera tog det ett drygt halvår. Efter första publiceringen har nya tips och nyheter tillkommit. Publiceringen pågår fortfarande. Vi har båda jobbat med detta på deltid.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Avslöjandet har toppat majoriteten av svenska nyhetsmedier, lett till hundratals artiklar, inslag, debattinlägg och ledare. Det har debatterats flera gånger i Riksdagen och berörda ministrar och myndighetschefer har kallats till utrikesutskottet för att förklara sig. Både tidigare och nuvarande biståndsministern har anmälts till konstitutionsutskottet för hanteringen av Somaliapengarna. Ärendet väntas tas upp våren 2026. I Somalia har nyheterna om uppgörelsen skapat ramaskri. Efter Ekots första publiceringar stoppades utvisningsresorna till Somalia under hösten och den somaliska regeringen har vid två tillfällen gått ut offentligt och dementerat att man skulle ha någon uppgörelse med Sverige.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Vårt första avslöjande är ett av årets mest lyssnade klipp på Ekot. En rad andra medier har gått vidare med egna vinklar kring Somaliauppgörelsen. I övrigt, se punkten ovan.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.