SökBESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Boken avslöjar hur oljeindustrin är djupt sammanvävd med hela det norska samhället. Med politiken, forskningen, skolan, vård, bistånd, kultur och själva den norska identiteten. Den väven kan förklara att politiker kan fortsätta hävda att Norge är en ledare i kampen mot klimatkrisen. Och utan motröster komma med lösningar för klimatet, som i själva verket går ut på att få fortsätta att pumpa upp olja. Boken avslöjar bland annat hur norsk oljelobby jobbar i landet och internationellt, hur bistånd använts till att stärka norsk oljeindustri i fattiga och korrupta länder. Hur norska bolag och biståndspengar har bidragit till att fattiga bönder i Afrika har misshandlats och tvingats bort från sina jordbruk – i klimatets namn. Och hur industrins klimatlösningar: koldioxidinfångning, havsbaserad vindkraft, vätgas, ökat skogsbruk, klimatkompensation och djuphavsgruvbrytning – inte bara distraherar från det som måste göras, utan i många fall förvärrar krisen på jorden.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Granskningen går på djupet i Norges hyckleri kring klimatet och som världens välgörare. Men eftersom oljan är livsvätskan i den moderna konsumtionsvärldens blodomlopp, så är det även en granskning av vårt eget svenska, och hela västvärldens, dubbelmoral. Lösningarna för klimatet som Norge – och den norska oljeindustrin – presenterar, är desamma som stora delar av den rika världens ledare höjer till skyarna. Trots att ingen av lösningarna handlar om att tvärt sluta med oljan – som är det enda som kan rädda världen kvar i det klimatforskarna kallar för “livets korridor” (den temperatur som säkert kan upprätthålla mänsklig civilisation). Det är en självrannsakande granskning av det livsfarliga självförhärligandet och kortsiktigheten bland oss rika nordbor.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Idén kom när flera norska journalister blev intresserade av det svenska hyckleriet kring skogs- och miljöfrågor, som jag avslöjade i boken Skogslandet. Jag porträtterades stort i NRK. Men var fanns den motsvarande större granskningen av Norge och den norska oljan? Jag hittade den inte. Och när jag pratade med norska kollegor om det var det flera som höll med. “När vi skriver kritiskt om oljan får vi arga meddelanden av läsarna som vill att vi hela tiden ska påminna om hur mycket oljan gör för vår ekonomi”, förklarade en mediechef. Då växte tanken på att göra en djupdykning.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Jag har under ett års tid, från februari 2024 till februari 2025, läst oräkneliga rapporter, begärt ut mängder av offentliga handlingar – mötesprotokoll, revisioner och avtal. Jag har under detta år även rest återkommande till Norge och intervjuat närmare 200 personer. Människor på gatan. Besökare och deltagare på en av världens största oljekonferens i oljehuvudstaden Stavanger. Forskare i Norge och internationellt. Veteraner som var med att hitta den första oljan och de som var med att bygga upp det goda systemet där vinsterna från oljan fördelas till varenda norrman. Tjänstemän på myndigheter. Politiker, chefer och anställda inom olje- och gasindustrin. Klimataktivister, samer, jurister, psykologer och konsulter. Människor i Norge som drabbats hårt, som blivit av med hus eller förlorat älskade på grund av skred som troligen förstärkts av klimatförändringarna – men som ändå aldrig tänkt kritisk kring oljan. Jag har även intervjuat människor i delar av Afrika och Sydamerika som drabbats av den norska oljeindustrin eller det som ska kompensera för den i klimatets namn.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
En stor mängd offentliga handlingar, vetenskapliga studier och forskningsrapporter (se källistan i boken) men framför allt stora mängder intervjuer med anonyma, men främst öppna, källor.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Det största problemet var att ansvariga vid Equinor inte ville ställa upp på en planerad intervju.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
-
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Ungefär ett år.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Det är givetvis svårt att säkert dra orsakssamband, men efter att boken kom ut har norsk media skrivit kritiskt mot oljan och gjort granskningar om lobby ur flera vinklar. Enligt vissa norska journalister och företrädare för miljöorganisationer som hört av sig, så kan en effekt redan märkas, trots att boken ges ut på norska först i oktober 2025.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Boken har tagits upp i en lång rad media i både Sverige, Finland och Norge. Till exempel: DN, Aftonbladet, SVT, Göteborgs-Posten, EFN, Forskning & Framsteg, ETC, Arbetarbladet, Gefle Dagblad, Smålandsposten, Yle, Aftenposten, Dagens Næringsliv, Morgenbladet.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.