Guldspaden Nominerad 2021

Molnfabriken

Tillbaka
Nominerad till Guldspaden 2021 i kategorin Storstadstidning Se bidrag: Bidrag (.zip, 55 MB) Kategori Storstadstidning Deltagare Elinor Strand Jessica Ziegerer Förutom ovanstående deltog följande personer Johanna Karlsson (arbetsledare) Lars Brundin (foto) Bengt Arvidson (foto) Petra Villani (redigering, formgivning) Johannes Sundblad (webbredaktör) Dan Ivarsson (textcoachning) Publiceringsdatum 2021-09-18 Var publicerades jobbet? Sydsvenskan, sydsvenskan.se och hd.se

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Det hemliga spelet bakom Molnfabriken Hemliga agenter som inte presenterade sig, tysthetsavtal och kodnamn. En bygglovsansökan som talade om ett lager och adress till en vanlig lägenhet. Så ordnade Microsoft bygglov för den historiska satsningen på Skånes största datacenter i Staffanstorp. 50 meter från ett villaområde. Regeringen hade i många år försökt locka techbolagen från Silicon Valley till Sverige. Men Sydsvenskan blottlade hemlighetsmakeriet, hur politikerna i byggnadsnämnden inte hade en aning om vad de tog beslut om och hur grannarna hölls utanför. Ingen av dem fick veta något. Varken om det högteknologiska datacentret. Eller om en omfattande miljöfarlig verksamhet med nio dieselaggregat. I pressmeddelanden skröt it-jätten om hållbarhet och miljömedvetenhet. Men granskningen visade att Microsoft, genom att byta konsult trollade bort både riskerna för farliga utsläpp av kväveoxider och löftena om att utsläppen skulle renas. Och genom att bygga datacentret innan de fått tillstånd för dieselaggregaten satte de miljöbalkens intension ur spel. Kvar i Staffanstorp, på andra sidan vägen, fanns grannarna som idag lever med oron för utsläpp. – När det blir ett större strömavbrott, alla aggregaten startar och det blåser lite västlig vind. Det är då vi måste gå in och hämta gasmask, sade ingenjören och teleteknikern Georg Petermann. De har överklagat och protesterat. Men när nyheten om att de skulle få ett av världens största företag som granne briserade hade den lagstadgade rätten att yttra sig ingen funktion. Det var för sent. Granskningen avslöjade även att det fanns en på kommunen som visste vad it-jätten planerade, kommunstyrelseordförande Christian Sonesson (M). Men han hade lovat att hålla tyst. Och hade planerat för hur kommunen kunde ta emot pengar från Microsoft genom att bilda en kommunal insamlingsstiftelse. Han såg också till att markaffären ingick i en avancerad tomtrockad. Samma dag som fastighetskoncernen Kilenkrysset sålde mark till Microsoft, och satte Staffanstorp på kartan för all framtid, gav kommunen företagets vd rabatt på ett stort oexploaterat markområde precis intill. Molnfabriken är berättelsen om hur det kan gå till när ett stort multinationellt bolag med regeringens välkomnande och kommunalrådets goda minne kan ta sig igenom offentlighetsprincipen och hemlighålla både etablering och en miljöfarlig verksamhet. Men det är också en historia om människorna som kom i kläm. De som fick ta konsekvenserna av att allt idag ska lagras i molnet. Epost, textdokument, skolarbeten, fotografier och företagshemligheter. För dem blev det tydligt att molnet inte finns i himlen utan på jorden - i datacenter.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Sydsvenskans granskning Molnfabriken har beskrivit hur en svensk kommun sätter demokratin på paus och ställer sig till förfogande när en internationell IT-jätte knackar på dörren och strösslar sitt erbjudande med sponsorpengar till kommunen. I hoppet att locka fler företagsetableringar till orten struntar man i sina egna riktlinjer, rundar offentlighetsprincipen och säljer ut kommunens mark billigt. I en företagsvärld fylld av brevlådeföretag och sekretessavtal lyckades Sydsvenskan avslöja hemlighetsmakeriet och gentjänsterna. Trots liten insyn i företagsetableringar kunde reportrarna, genom att finkamma Myndighetssverige på dokument och digitala almanackor metodiskt bygga en tidsaxel och kartlägga vad som hänt. Både i politikernas mötesrum och bakom Microsofts höga stängsel. Journalisterna är inga miljöreportrar så för att förstå och tolka ansökan om miljöfarlig verksamhet krävdes åtskilliga timmars research och intervjuer med experter kring gränsvärden för utsläpp och dieselaggregat. Ändå avskräcktes de inte den 400 sidor långa ansökan utan gick systematiskt igenom sida för sida. Därigenom kunde de putsa av beläggningen på den miljövänliga fasad som Microsoft målade upp. Tidningen sökte upp och lyfte fram dem som både kommunalrådet och Microsoft verkade ha glömt bort. Grannarna. Dessutom lades stor vikt vid dramaturgin i texten för att, trots att historien var fylld av stela miljöbegrepp och mycket siffror, nå ut till läsarna. Gensvaret på artiklarna blev stort, lovordades av många medborgare. Men den upprörde också politiska makthavare så mycket att kommunstyrelsens ordförande i Staffanstorp bojkottade tidningen och slutade uttala sig.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

När nyheten kom i augusti 2019 att Microsoft skulle bygga ett av tre datacenter i Sverige i Skåne började redaktionen fundera på varför. I flera år hade det talats om att södra Sverige aldrig var aktuellt för datacenter som ansågs behöva ett kyligare klimat. Att grannarna inte förstått vad som hänt var ytterligare ett skäl till att vi började fundera på en granskning. Just då var vi upptagna med andra projekt, men 2021, inför att datacentret skulle öppna, bestämde vi oss för att genomföra granskningen.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Tidsaxel: Då insyn i företagsetableringar är liten funderade vi länge på var det kan finnas spår i olika offentliga handlingar. All information vi hittade som rörde etableringen lades in i en tidsaxel i Excel för att kartlägga händelseförloppet. Parallellt gjorde vi intervjuer. För att säkerställa datum för händelser som intervjupersoner berättade om, bad vi dem ta en skärmdump på sin digitala kalender. Många möten låg två, tre år tillbaka i tiden och det är svårt att minnas exakt. I den digitala kalendern fanns arbetslivet dokumenterat. När händelsen var verifierad, lade vi in den i tidsaxeln. Varje handling eller intervju ledde till ett nytt ställe att söka spår. När vi byggt en tidsaxel över tre år kunde vi se mönstret och vad som hade hänt. På plats-intervjuer: Vi inledde granskningen med att åka ut till området, knacka dörr och prata med grannar och träffa lantbrukarna som upptäckt utsläpp i bäcken. Sedan ringade vi in myndighetspersoner som haft med etableringen att göra och ringde runt. Vi besökte även gatan i Malmö där firman som sökte bygglovet sade sig ha adress - och fann en lägenhet. Genom att vinna de boendes förtroende kunde vi få insyn i företagets kommunikation med grannarna. Varje granne hade en historia, men ingen hade den sammanlagda. Systematisk diariekoll: Inledningsvis syntes inte många handlingar på Staffanstorps kommun kring Microsofts etablering. Nästan inga möten var dokumenterade och i filen för fastighetsbeteckningen på tomten fanns inte mycket. Då vände vi oss till Lantmäteriet. Där kunde vi ta del av akten för tomten och där framgick att flera fastigheter hade styckats av och lagts ihop till den nya. Vi återvände till Staffanstorps kommun och begärde ut diarelistor för alla fastigheter. Därefter tog vi ut händelsekort för alla handlingar/anteckningar i ärenden som verkade intressanta och i en tredje begäran frågade vi efter de konkreta handlingarna. Allt lagrades i ett sökbart mappsystem. Tredje part: Eftersom det var svårt att få detaljerad information och tidsangivelser från både Staffanstorps kommun och Microsoft dammsög vi andra myndigheter på information, bland annat näringsdepartementet, Business Skåne/Region Skåne, Gävle och Sandviken kommuner där Microsoft också etablerat sig och länsstyrelsen i Gävleborg och många fler. Jämförelse sida efter sida: Vi upptäckte att Microsoft hade gjort två olika ansökningar om miljöfarlig verksamhet till länsstyrelsen. Snabbt syntes att effekten var ändrad men vad var mer ändrat? Vi bestämde oss för att gå igenom de 400 sidorna sida för sida och det var då vi såg hur it-jättens nya konsult hade tagit bort formuleringar om hur riskfyllda utsläppen kunde bli. Uträkningar för utsläpp och energianvändning: För att verifiera mängden möjliga utsläpp tog vi hjälp av energi- och miljöexperter som hjälpte oss att kontrollräkna. Del 2. Staffanstorp vill runda lagen för att ta emot Microsofts pengar I pressmeddelandet som Staffanstorps kommun gick ut med 2019 framhöll kommunalrådet de sociala fonder som kommunen skulle få del av. Men ingen på kommunen verkade veta något om dem. En av reportern mindes ärendet om insamlingsstiftelsen som varit i fullmäktige och hittade beslutet. Det stod dock ingenstans att den var till för Microsoft. Det var långt senare när vi bestämde oss för att titta på det inspelade kommunfullmäktigemötet och lyssna på debatten som vi insåg att kommunalrådet själv avslöjade att modellen byggdes för att kunna ta emot pengar från Microsoft. Del 3: Fastighetsjätte fick miljondeal av kommunen i samband med Microsoftaffären För att avslöja fastighetsaffärerna mellan Staffanstorps kommun, Kilenkrysset och Microsoft behövde vi förstå vilket upplägg Kilenkrysset hade. Vi begärde ut i princip alla åtgärdsakter på Microsofts tomt och de omkringliggande tomterna från Lantmäteriet. Vi upptäckte att det som rapporterats i fastighetstidningar om olika köp av marken inte stämde med lagfarten. Lantmäteriet kunde inte svara på varför. Men genom att studera Kilenkryssets företagsstruktur insåg vi att de ägnade sig i åt så kallad fastighetspaketering. Det innebär att en fastighet överlåts via ett aktiebolag till ett annat inom samma koncern för att undkomma beskattning på värdet. Vid försäljning säljs aktiebolaget, där marken ingår som en tillgång. Priset redovisas därmed aldrig offentligt. När vi från Lantmäteriet fick ut köpeavtalet mellan Microsoft och Kilenkrysset kunde vi inte bara avslöja köpesumman utan såg även i vår tidsaxel (se ovan) att det affären gjordes exakt samma dag som kommunstyrelsens arbetsutskott i Staffanstorp beslutade att ge Kilenkrysset förtur till ett stort markområde precis bredvid Microsoft-tomten. Protokollet visade att det var ett ärende som var extrainsatt på uppdrag av kommunstyrelsens ordförande. För att ta reda på hur priset för den oexploaterade marken var i förhållande till annan mark som kommunen sålt begärde vi ut alla andra markaffärer genomförda under de senaste fem åren i Staffanstorps kommun samt kommunens riktlinjer för hur markaffärer ska gå till och hittade ett kommunstyrelsebeslut om hur mycket mark i Staffanstorp ska kosta. En jämförelse visade att priset som Kilenkrysset fått var rabatterat och att affären bröt mot kommunens egna regler. Det fanns ingen värdering och marken var inte fördelat utifrån kommunens intresseregister. Där fanns inte Kilenkrysset ens med.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

Allmänna handlingar från Staffanstorps kommun och flera andra kommuner (tex Gävle, Sandviken, Sjöbo, Helsingborg), Region Skåne, Business skåne, Länsstyrelsen Skåne, Länsstyrelsen Gävleborgs län, näringsdepartementet, SKR, Konkurrensverket, Boverket, Naturvårdsverket, naturskyddsföreningen, elsäkerhetsverket, Staffanstorps energi mfl, Lantmäteriet, länsstyrelsen, näringsdepartementet, Stiftelsen Uppåkra, Skolverket. Leverantörsreskontra från Staffanstorps kommuns ekonomiavdelning. Databas över markköp Staffanstorps exploateringsavdelning. Korrespondens mellan grannar och Microsoft (en del hade sparat hundratals filer) Tidigare publicerade artiklar om Microsofts etablering, tex i vår egen tidning men också branschtidningar och riksmedia. Muntliga källor såsom grannar, politiker, tjänstemän på olika myndigheter, miljöexperter, energiexperter, forskare kring markaffärer, experter på korruption och mutor. Infotorg för att kartlägga bolag och personer och ta ut årsredovisningar. Acta Publica där vi tex hittade ärendet med utsläppen i Sege å. Facebook för att kartlägga kommentarer kring etableringen och kontakter mellan huvudpersoner. Egna observationer i Staffanstorp under tiden som datacentret byggdes samt vid adressen för firman som ansökte om bygglov.

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

Sekretess och avsaknad av information: På Staffanstorps kommun fanns väldigt lite dokumenterat från mötena med Microsoft. Få ville eller kunde berätta något. Några hade glömt. För att hitta handlingar behövde vi gå omvägar, söka djupt i diarier och hos andra myndigheter/kommuner. Vi försökte till exempel begära ut besökslistor för att ta reda på vem som registrerat sig som gäst på Staffanstorps kommun under tiden då Microsofts agenter förhandlade med kommunen. Men listorna hade raderats med hänvisning till GDPR. Det var svårt att få detaljerade svar från Microsofts svenska representanter. Istället bad de sin miljökonsult som gjort miljöansökan svara på våra frågor. Få svar från kommunstyrelsens ordförande Vi gjorde tidigt i processen en inledande intervju med kommunstyrelsens ordförande. Tanken var att återkomma efter att researchen var klar. Men då ville han inte svara på fler frågor utan avböjde. Trots idoga försök fick några slutgiltiga frågor aldrig några svar. Vi valde då att publicera de frågor vi ville ställa till honom. Efter publicering bojkottade han hela tidningen offentligt. Fler spår Microsofts etablering hade många olika intressanta vinklar och det var lätt att gå vilse i sidospår. I en förstudie identifierade vi de starkaste delarna, vilket var bra att återvända till under arbetets gång. Men det fanns också händelser som vi försökte men aldrig lyckades belägga. Vi försökte till exempel få ut inpasseringslistor i receptionen i Staffanstorps kommun, för att kartlägga vilka representanter från Microsoft som varit på plats. Men listorna sparades inte längre med hänvisning till GDPR.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

Del 1: Det hemliga spelet bakom molnfabriken https://www.sydsvenskan.se/2021-09-18/hemliga-spelet-bakom-molnfabriken-de-har-lurat-oss Del 2: Så vill Staffanstorp runda lagen för att kunna ta emot Microsofts pengar https://www.sydsvenskan.se/2021-09-19/sa-vill-staffanstorp-runda-lagen-for-att-kunna-ta-emot-microsofts-pengar Del 3: Fastighetsjätte fick miljondeal av kommunen i samband med Microsoftaffären https://www.sydsvenskan.se/2021-09-25/fastighetsjatte-fick-miljondeal-av-kommunen-i-samband-med-microsoftaffar Vi bifogar även papperskopior samt en förteckning över samtliga artiklar.

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

En reporter på Omkretsen som bevakade på Staffanstorp parades ihop med en reporter på tidningens grävnav för att genomföra granskningen. Arbetet gjordes mellan april och september, 2021, under några veckor på heltid, annars på deltid.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

De planerade dieselaggregaten har fortfarande inga tillstånd. Länsstyrelsen har kritiserat Microsoft för att de har byggt datacentret i Staffanstorp redan innan de har tillstånd på plats för reservkraften. I en tillståndsansökan ska nämligen platsen bedömas. Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Skåne har krävt att Microsoft ska utreda en alternativ plats för dieselaggregaten. Microsoft har däremot vägrat och i nuläget pågår en skriftväxling där techjätten förelagts att komma in med svar på frågorna. Direkt efter granskningen inledde Microsoft en granskning av sin egen sponsring till kommuner. Medborgare har fortsatt att ifrågasätta etableringen och har ställt frågor till kommunföreträdare utan att få svar. Det har lett till en JO-anmälan av Staffanstorps kommun. Politiker i byggnadsnämnden säger sig idag vara ångerfulla, men ser inga möjligheter att agera. Den insamlingsstiftelse som Staffanstorps kommunfullmäktige beslöt sig för att instifta är lagd på is och har ännu inte förverkligats.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej.