Sök
Kategori
Etermedia riks dokumentär
Nominerade
Anna Roxvall
Lovisa Thuresson
Gerda Nilsson Tysklind
Carolina Jemsby
Förutom ovanstående deltog följande personer
Jonas Alsgren, redaktör
Fredrick Malmberg, ansvarig utgivare
Publiceringsdatum
20 mars 2025
Var publicerades jobbet?
Kalla fakta, TV4/TV4 Play
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Grävet avslöjar hur ett av Sveriges största oljebolag försökt sopa igen spåren efter misstänkta folkrättsbrott. Fattiga och utsatta vittnen från Sydsudan möttes av hot och brutalt våld, då de sökte rättvisa. Då åklagaren gav upp och la ner utredningen, tog journalistiken vid och lyckades genom idogt grävande belägga kopplingen mellan förövare och Lundinbolaget. Närmare 400 fall av påverkansförsök har dokumenterats. Vi avslöjade att det handlar om misshandel, mordförsök, gruppvåldtäkt och misstänkta mord. Sudanesiska och sydsudanesiska män pekas ut som förövare. I unika intervjuer medgav de att syftet med arbetet var att vittnen skulle föras till Khartoum, där de skulle kunna dödas. Genom en läcka verifierades uppgifterna: de utpekade förövarna anlitades av Lundinbolaget. Vi visade också att ledningen visste att vittnen utsattes för hot och våld, men beslutade att fortsätta arbetet – “unless we get to the point where we believe the risks outweigh the benefits”.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Att människor ska kunna vittna i domstol om allvarliga brott utan att riskera sina liv är en grundbult i rättssystemet. Likaså att alla står lika inför lagen. Grävet visar hur några av världens mest marginaliserade vill berätta om massakrer kopplade till ett svenskt oljebolag, men möts av hot och våld. Trots att svensk åklagare konstaterade våld i syfte att tysta vittnen, lades utredningen ner. Genom att kartlägga de vita fläckarna i åklagarens utredning kunde vi dra i nya trådar och metodiskt identifiera nyckelpersoner i ett omfattande käll- och analysarbete. Vi hade ett enormt researchmaterial, både öppna och dolda källor. Med dokument, avancerad dataresearch, ett stort antal bakgrundssamtal och intervjuer kunde vi belägga att de som pekas ut som förövare, är samma personer som Lundinbolaget anlitat för att identifiera och kartlägga vittnen. Resultatet blev att förundersökningen återupptogs, polisen fick nya resurser och ytterligare en åklagare sattes in. Åklagaren konstaterade själv, att vårt material var det som tidigare saknats. Idag pågår utredningen för fullt och nya förhör hålls. Efter granskningen har utsatta vittnen fått hopp om upprättelse och rättvisa.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
I april 2023 beslutade åklagare Thomas Ahlstrand att lägga ned förundersökningen om misstänkta övergrepp i rättssak kopplade till den pågående Lundinrättegången. I sitt beslut konstaterade han att brott hade begåtts – men att det inte gick att bevisa att Lundinbolaget stod bakom. Det blev startskottet för vår granskning. Genom samtal och möten med olika personer fick vi så småningom ta del av en hemlig och känslig rapport, ett levande dokument där vittnen och anhöriga själva rapporterat in påtryckningsförsök. I dokumentet fanns bilder och ibland också namn på misstänkta förövare. Där började ett stort kartläggningsarbete som så småningom tog oss till Uganda och Sydsudan i jakten på belägg och spår efter dem som ligger bakom våldet.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Under fem års tid utredde polis och åklagare uppgifterna om vittnespåverkan. De gav upp. Vi började med att analysera deras arbete och leta efter vita fläckar; vilka hade de inte pratat med? Vilka trådar hade ingen dragit i? För att komma vidare använde vi olika undersökande metoder: sociogram och nätverkskartläggning, AI-understödd analys (Python/Ollama), hermaneutisk läsning och källtriangulering. Sociogram: Ett omfattande pussel skulle läggas, där vi behövde förstå aktörerna, deras kopplingar och drivkrafter. Genom att på whiteboard skapa ett sociogram, en grafisk databas av samtliga inblandade och relationerna dem emellan, fick vi en bild av personerna, deras interaktioner och roller. På en annan vägg byggde vi en tidslinje över när olika aktörer var aktiva, andra tog vid etc. Vi arbetade med kartor för att geografiskt se var vittnen blivit utsatta och var utpekade förövare samtidigt rört sig. En särskild utmaning var att förstå det sociala spelet inom nuerfolket. T ex är lojalitetsbanden inom familjen starka, du kan inte ljuga för en släkting eller förråda honom, vilket förklarar varför en förövare ringer och varnar sin svåger då han blivit måltavla. Vi ägnade avsevärd tid åt inläsning av kulturen. AI-understödd analys: Vi byggde ett python script och använde AI-verkyget Ollama för att analysera dokumenten och hitta mönster och kopplingar. Resultatet bekräftade i stort vad vi redan sett, men gav vissa nya viktiga nycklar. Vid identifiering av platser och personer från sociala medier använde vi etablerade OSINT-verktyg och ansiktsigenkänning som underlag för vidare verifiering. Ett annan metod var sk hermaneutisk läsning, där vi genom att läsa alla relevanta dokument minst tre gånger kunde se nya samband och där tidigare betydelselösa detaljer fick ny innebörd. Till exempel såg vi hur en förövare saknades i senare rapporter om hot/våld och anade en öppning, att han kanske hoppat av. Det visade sig stämma och han intervjuades i programmet. Också i arbetet med den gigantiska förundersökningen om krigsbrott (80.000 sidor) spelade hermaneutisk läsning roll. Då vi fick ökad kunskap, kunde vi genom riktade sökningar hitta band mellan förövare och företag. T ex i Lundin Oils anställningslistor, där Mohammed Dali, spindeln i nätet av förövarna, fanns listad som säkerhetsansvarig. Det gjorde att vi letade vidare efter mer material och hittade honom till slut med Ian Lundin i en schweizisk dokumentär från 2002. Källtriangulering. När vi träffade vittnen triangulerade vi deras uppgifter mot sjukhusjournaler, polisanmälningar, dödsattester, inspelningar, bilder, meddelanden och minnesanteckningar. Genom att metodiskt bygga förtroende hos källor tog vi oss vidare till nyckelpersoner som hjälpte till att etablera kontakt med förövare. Långvarigt källarbete tog oss också till den person som, i slutet av arbetet, gav oss ett material inifrån Lundin som bekräftade bolagets koppling till utpekade förövare.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Förundersökningen mot Ian Lundin och Alex Schneiter om misstänkt medhjälp till krigsbrott. De delar av den nedlagda förundersökningen om övergrepp i rättssak som vi fick ut. En konfidentiell rapport över inrapporterade försök att påverka vittnen. Ett läckt material inifrån företaget med reserapporter, epostmeddelanden, kontrakt och andra dokument. Sjukhusjournaler, polisanmälningar, dödsattester, anteckningsböcker, fotografier. Mejlväxlingar, hemliga inspelningar av telefonsamtal och möten, sparade textmeddelanden och mejl, samtalslistor, skärmdumpar. Sociala medier. Ett 50-tal personer som på olika sätt lämnat information. Rapporter från olika FN-organ, regeringar och organisationer, samt litteratur om nuerfolket, Sydsudan och Sudan.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Det var svårt att få access till de drabbade vittnena. Rädslan för att de skulle råka illa ut var stor, liksom oron för vad en publicerad intervju skulle ha för effekter. Steg för steg skapade vi förtroende hos målsägarbiträde och nätverket som skyddar vittnen. När vi så småningom kunde träffa dem, fick vi mer information, fler bitar till vårt pussel. De satt på mer fakta än vad som framkom i dokumenten: de kunde guida oss vidare och ge råd om vilka kontakter som kunde tas för att föra oss närmare de utpekade förövarna. Under hela processen lade vi mycket tid och omsorg på säkerhetsarbetet, både för personer vi hade kontakt med och för oss själva. Ändå blev det en kritisk situation i Sydsudan som innebar att vi avbröt resan i förtid. Mohamed Dali, som enligt uppgift koordinerat attacker mot vittnen, hörde av sig till intervjupersoner och vi trodde att vi var röjda. Det fanns risk för att de granskade skulle attackera TV4 och genom ’forum shopping’ stämma oss för förtal i en för dem fördelaktig jurisdiktion. De har mycket stora resurser och anlitar redan idag jurister i olika länder. Det innebar att vi fick sätta oss in i förtalslagstiftning i en rad länder och konsultera utländsk juridisk expertis. För line-by-line anlitade vi en av Sveriges mest erfarna publicister, Nils Hanson för att få externa ögon på programmet. Även en rad jurister har nagelfarit påståenden och belägg.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
De två avsnitt som publicerades 20 mars 2025.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Researchen påbörjades i samband med nedläggningsbeslutet i april 2023, men pågick initialt vid sidan av andra granskningar. I mitten av januari 2024 började vi jobba heltid och granskningen publicerades mars 2025. Totalt ett drygt år.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Åklagarmyndigheten tillsatte ytterligare en åklagare för att arbeta med utredningen om misstänkt övergrepp i rättssak. Åklagarna har offentligt uttryckt att det vi presenterade i granskningen, var det material som saknades för att kunna ta utredningen vidare. Polisen har fått extra resurser för att kunna arbeta med fallet. I nuläget pågår utredningen för fullt, hittills har ingen delgivits misstanke.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Genomslaget i andra medier blev stort med över 120 artiklar/inslag i 27 olika medier. (Sökningen gjord från med publiceringsdagen 17 mars 2025 till och med 13 augusti enligt Retriever och söksträngen ”Kalla fakta” AND Lundin*) TT Dagens Nyheter Svenska Dagbladet Göteborgs-Posten Expressen; Expressen.se Expressen TV Aftonbladet; Aftonbladet.se Aftonbladet TV Omni Sveriges Radio; Ekots nyhetssändningar, sr.se, P1 Morgon, P3 Morgonpasset, Morgon i P4 Stockholm Sveriges Television; SVT Nyheter, Rapport 19.30, Aktuellt 21, SVT Morgon Affärsvärlden Dagens Industri; di.se, Di TV Nyhetsbyrån m fl
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej