Guldspaden Nominerad 2018

Laglöst arbete

Tillbaka
Nominerad till Guldspaden 2018 i kategorin Magasin Se bidrag: Bidrag (.zip, 9 MB) Kategori Magasin Nominerade Elinor Torp David Lundmark Gunilla Ericson Förutom ovanstående deltog följande personer Gunilla Ericson, arbetsledare Isak Krantz, redigerare som satt ihop tidslinjer och filmer till nätet och formgett jobbet i pappret. Publiceringsdatum 2018-09-06 Var publicerades jobbet? Dagens Arbete

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Laglöst arbete mitt bland oss Kontrollen av arbetsgivare slopades och kriminella firmor tog över. En rad politiska beslut har skapat skuggsamhället. Arbetslivskriminaliteten finns på skolor, sjukhus, där det rivs och renoveras, städas och byggs nytt, i bilverkstäder, restauranger och inom assistensbranschen. När terroristen Akilov körde in på Drottninggatan blev skuggsamhället synligt. Han hade jobbat i Sverige i flera år, bland annat som asbestsanerare. Utländsk arbetskraft jobbar och bor i usla miljöer. De utför de farligaste jobben och blir ofta lurade på lönen. Wilder från Bolivia bodde i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Flera medier har rapporterat om det parallella arbetsliv som växt fram. Dagens Arbete har lyckats ge hela bilden. Från de politiska beslut som lett fram till ett laglöst arbetsliv till de dolda arbetarna som utnyttjas. När de blir lurade på sina löner eller skadas i arbetet och påminner om sina mänskliga rättigheter hotas de att skickas tillbaka till hemlandet. Vi kunde också i bilder visa hur de sover på jobbet, i skogen eller som Wilder i sin arbetsgivares garage. Vi har visat hur arbetsgivare lätt kan fuska. Jag har satt mig in i systemet och har försökt att pussla ihop bitarna så felet blir synligt. Samhället har tappat greppet. Offentliga upphandlare väljer det billigaste anbudet och entreprenörskedjor i långa led blir resultatet. Längst ner finns arbetare som sanerar asbest mitt bland skolbarn.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Akilov var asbestsanerare och rivningsarbetare i flera år i Sverige innan han blev terrorist. Genom honom blev skuggsamhället tydligt och lagar håller nu på att stiftas om. Dådet inträffade precis nedanför redaktionens fönster där människor låg och dog. Detta i kombination med att jag vid samma tidpunkt hittade fallet med en stor skola där människor från samma land - Uzbekistan - dragit in asbest i lungorna på grund av att kommunen och det kommunala fastighetsbolaget som upphandlare hade noll koll på vilka som renoverade på deras skolor gjorde att jag var tvungen att borra djupare i hur det kunde bli så här.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Fältarbete, fältarbete, fältarbete... Fotografen David Lundmark och jag låtsades ha en trasig bil, däck som behövde bytas o dyl. Vi har besökt otaliga industriområden, skolor, återvinningsanläggningar, skogar, bilverkstäder och byggen där utländsk arbetskraft inte bara jobbar utan också sover bland kemikalier och lever sina liv i det dolda. Jag har begärt ut och plöjt rapporter, statistik, förundersökningar samt fått många myndighetspersoner att läcka uppgifter. Men svårast av allt är att få människorna som vistas i Sverige utan tillstånd att öppna sig och berätta om mellanhänderna som utnyttjar och förnedrar dem.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

Organisationer som jobbar med papperslösa, fackliga företrädare, arbetsgivare som genom fair play vill städa upp i byggbranschen, bilder och filmer från polisens spaningar, gränspolisen, inspektörer vid Arbetsmiljöverket, handlingar från osund konkurrens-razziorna, NOA som utredde Akilov (hans ekonomi och vilka arbetsgivare han jobbat för). Dessutom Skatteverkets utredare, rapporter från Ekobrottsmyndigheten, Riksrevisionen och utvärderingar efter Akilov där myndigheterna rannsakat sig själva, lagförslag och lagändringar, norska myndighetspersoner som jag åkt och träffat då de ligger före oss m fl. Sverige har hamnat på efterkälken. Jag har tagit del av hur våra nordiska grannländer jobbar (Finland, Norge främst) och gjort besök hos Skatteverket och andra myndigheter i Norge som kommit längre än oss.

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

Vi rörde oss i områden där grovt kriminella har verksamheter och var ytterst försiktiga för att inte riskera vår egen och intervjupersonernas säkerhet. Att få människor från Uzbekistan att prata är extremt svårt. Vi träffade arbetare som exponerats för asbest, blivit blåsta på pengar, behövt betala tusenlappar i månaden för en möglig madrass och ändå inte fått ut sina löner, som utnyttjats grovt i svenskt arbetsliv, men få vågar vara med i media i rädsla för regimen och mellanhänder från det egna och närliggande länder som styr det parallella arbetslivet i Sverige i dag. Flera vi fick kontakt med hoppade av i sista stund när vi skulle träffas. De riskerar allt om det upptäcks att de pratar med journalister. Bakom berättelsen om Wilder ligger många möten och lång tids förtroendeskapande. Efteråt ringde massmedia, radio och tv, och ville ha kontakt med Wilder då de inte lyckades hitta egna case. Det är INTE bara att träffa en människa en gång, köra ett inslag om honom i tv och sen gå vidare till annat. Att få dessa människor att känna sig trygga och verkligen öppna sig är ett gräv i sig.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

Laglöst arbete mitt bland barnen Arbetarna längst ner (Wilder) Granskningen publicerades som reportage med människan i centrum och de flesta källor bortskalade för att höja läsvärdet, komma närmare och på bästa sätt nå fram med systemfelet. Så Wilder som bodde 4,5 år i sin arbetsgivares garage är navet i granskningen samt hur politikerna stuckit huvudet i sanden och fattat beslut som skapat detta parallella arbetsliv fullt med kriminella. I ”Laglöst arbete mitt bland barnen” visar DA hur upphandlare i den offentliga skattefinansierade världen har noll koll på vilka som verkligen utför renoveringar av t ex skolor.

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

6 månader, fortfarande pågående

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

Arbetsmiljöverket skickade första delen av granskningen internt till alla på myndigheten, artiklarna togs upp och diskuterades vid myndighetsmöten, TV4 hakade på direkt, Aftonbladet har refererat och SR har hört av sig och vill köra jobbet med samma källor. Många har delat i sociala medier och hört av sig via mejl och telefon. Totalt har filmerna visats mer än 35 000 gånger på Facebook och Twitter. Nu börjar ämnet behandlas mer grundligt i andra medier.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej