Guldspaden Nominerad 2021

Klimatbomben

Tillbaka
Nominerad till Guldspaden 2021 i kategorin Etermedia riks dokumentär Se bidrag: Bidrag (.zip, 18 MB) Bidrag (.zip, 18 MB) Hämta alla filer Kategori Etermedia riks dokumentär Deltagare Malin Crona Lisa Svensson Förutom ovanstående deltog följande personer Lars Hogéus Kalle Segerbäck Karin Mattisson Hans Hammer Petersen David Lindahl Martin Von Krogh Albin Sjöberg Niklas Kårén Tommie Rekstad Per Ståhlberg Åke Wehrling Mikael Donzelli Publiceringsdatum 2021-10-13 Var publicerades jobbet? Uppdrag granskning

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Vi avslöjade att trots Sveriges ambitiösa löften om att minska koldioxidutsläppen gör Sveriges politiker väldigt lite i praktiken för att åtgärda de utsläpp som vore lättast och minst kontroversiellt att åtgärda. Sverige har som ett av sina miljömål lovat att återskapa de våtmarker som en gång dikades ut för att ge mat åt befolkningen. I dag står de utdikade våtmarkerna för 20 procent av Sveriges klimatutsläpp. Sveriges politiker har vid flera tillfällen utlovat pengar för att restaurera våtmarkerna, något som fått stor uppmärksamhet i media. Men i smyg har regeringen vid flera tillfällen dragit in pengarna. Samma pengar som sedan utlovats igen och kallats för nya satsningar. För att återigen dras tillbaka i tystnad. Vi avslöjade också att svenska myndigheter låtit sig påverkas av torvlobbyn som bryter torv ur utdikade våtmarker. Bakom lobbyorganisationen ligger bolag som ägs av den finska staten. Vårt avslöjande visade hur Finlands torvproduktion, efter att torvbrytningen lett till regeringskris i Finland, nu flyttar utomlands – bland annat till Sverige där torvbrytning för torv till trädgårdsjord nu slår nya rekord. Torvbrytning som leder till stora utsläpp av växthusgaser. På så sätt tar det längre tid att minska klimatutsläppen. Till skillnad från exempelvis Storbritannien har Sverige inte några planer på att förbjuda torv i trädgårdsjord.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Vi har uppmärksammat flera tidigare okända företeelser. Många medier har rapporterat om politiska budgetsatsningar för att restaurera Sveriges våtmarker. Ingen har fullt ut följt upp vart pengarna tagit vägen. Vi har granskat hur det gick till när pengarna drogs in och har också avslöjat att både regeringens egna myndigheter och våtmarksanläggare har slagit larm innan pengarna dragits in. Regeringen har alltså fullt ut varit införstådda i de fulla konsekvenserna av att dra in pengarna, men trots det kört över myndigheter som försökt få igenom andra besparingsförslag i stället. Vi har besökt konkreta projekt som inte blivit av på grund av de indragna pengarna. Marker som fortsätter läcka koldioxid. Vi har också avslöjat tidigare okända uppgifter om vem som ligger bakom Sveriges torvlobby, hur de jobbar och hur de påverkat svenska myndigheter. Vi har visat nya siffror för torvbrytningen för trädgårdsjord och visat hur den slår nya rekord, vilket innebär att den fortsätter släppa ut stora mängder koldioxid. I praktiken innebär det att klimatpolitiken genom EU:s pris på utsläppsrätter kringgås när det gäller torven Vi har med vår granskning konkret visat hur och varför klimatpolitiken misslyckas i verkligheten och visat på de lösningar som politikerna inte lyssnat på.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Jag har själv nyhetsrapporterat om politiska satsningar på våtmarker och fascinerats av att utdikade våtmarker står för så mycket som 20 procent av Sveriges klimatutsläpp. Till skillnad från andra klimatåtgärder står inte restaurerade våtmarker i strid med andra klimat- eller miljömål, tvärtom råder det bred koncensus kring att det är en åtgärd som är bra även för biologisk mångfald och också skyddar mot de översvämningar och den torka som kommer att följa i klimatförändringarnas spår. Jag ville helt enkelt följa upp vart pengarna tagit vägen och när det visade sig att de hela tiden försvann började jag leta efter historien bakom de försvunna pengarna. Samtidigt hörde torvlobbyn av sig och hade luskat reda på att vi gjorde ett reportage om våtmarker. De ville kontrollera att vi inte sa för mycket om att blötlägga de torvmarker de lever av. När vi undersökte vilka som ligger bakom Svensk torv och insåg att den finska staten i dag har stora intressen i svensk torvbrytning påmindes vi om den finska regeringskrisen och vårt gräv var igång…

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Vi gjorde intervjuer med forskare, våtmarksanläggare, tjänstemän på myndigheter och i kommuner, politiker och ansvariga. Vi läste forskningsrapporter. Vi läste alla riksdagsmotioner och riksdagsdebatter om våtmarker och torv. Vi granskade myndigheters regleringsbrev och budgetpropositioner. Vi begärde ut mejl från ett stort antal myndigheter. Vi gjorde också egna kartläggningar där vi mejlade samtliga fjärrvärmebolag och kommuner som fått del av statliga våtmarkssatsningar. Vi tog del av länsstyrelsernas återrapporteringar till Naturvårdsverket. Vi sammanställde allting i egna databaser i Excel. Vi granskade svenska och finska årsredovisningar och sökte uppgifter i EU:s lobbyregister. Vi besökte också både avslutade, påbörjade och stoppade våtmarksprojekt och har gjort besök på torvtäkter och fjärrvärmeverk. Vi har också haft kontakt med och besökt trädgårdshandlare för att granska hur mycket torv som finns i jordsäckarna vi släpar hem. Vi har också pratat med experter på odling. Vi har besökt Finland och platsen för de finska torvprotesterna och intervjuat svenska Yles klimatreporter för att bättre förstå den finska regeringskrisen och torvbranschens protester.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

Länkar till UG-referens där källor listas till båda programmen som ingick i granskningen. Bifogas även som pdf: https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/ug-referens-klimatbomben https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/ug-referens-klimatbov-i-ny-forpackning Vi använde oss av många olika muntliga källor (se ovan under metod). Vi använde oss också av ett stort antal skriftliga källor. (Se ovan under metod). Vi gjorde också flera platsbesök (se ovan under metod).

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

Att pedagogiskt förklara hur utdikade våtmarker släpper ut så mycket som 20 procent av sveriges klimatutsläpp och samtidigt förklara hur politikerna bara använder våtmarkerna som marknadsföring utan att någonting händer i verkligheten. Ett annat problem var att torvbranschen, som är den vi granskade, själva var en viktig källa till information om torvbrytningen i Sverige, det gällde att både ställa kritiska frågor och samtidigt få tillgång till viktig information.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

De två tv-programmen, Klimatbomben och Klimatbov i ny förpackning. Jag bifogar dem inte som egna filer pga utrymme utan ber juryn titta på programmen som finns på SVT Play: https://www.svtplay.se/video/32814675/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-avsnitt-25 https://www.svtplay.se/video/32755063/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-klimatbomben

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

Hur lång tid tog projektet? Vi startade den 2 mars och sista programmet sändes den 13 oktober. Däremellan var det också sommarsemester. Vi var två reportrar, två redaktörer, en filmklippare och flera fotografer inblandade i projektet, men bara en reporter arbetade heltid med projektet. Så sex månader på heltid för en person och övriga medverkande arbetade med projektet i varierande grad.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

Det är svårt att veta hur stor del roll det här avslöjandet spelade för Miljöpartiets beslut att lämna regeringen. Det är också svårt att veta hur stor roll Krista Mikkonens relativt passiva politik gentemot den finska torvbranschen spelat för att hon fått lämna posten som klimat- och miljöminister. I praktiken har avslöjandet lett till att fler fått upp ögonen för att återskapa våtmarker och nu startar våtmarksprojekt, samt att fler letar efter alternativ till trädgårdsjord med torv och nu i stället ägnar sig åt täckodling och att göra egen lövmull.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej