Sök
Kategori
Mindre dagstidning
Nominerade
Julia Djerf
Sune Johansson
Förutom ovanstående deltog följande personer
Tina Enström, grävchef/arbetsledare
Albin Winther, drönarfoto
Publiceringsdatum
Granskningen har varit omfattande med ett 40-tal publiceringar under ett två månader långt nyhetsskede, från den 22 april fram till den 30 juni 2025. Nedanstående nämnda bidrag är ett urval viktiga publiceringar. 22 april: Klara mejlade i två år för att få byta ytterdörr: ”Orimligt” – 23 april: Hemlig karta kulturmärker 500 villor – utan att ägarna får veta 24 april: Chefer erkänner fel – men ska fortsätta använda kartan 26 april: Experterna varnar för kommunens sätt att bedöma bygglov 28 april och framåt: Liverapport: Husägarnas vittnesmål och reaktioner om bygglov i Mjölby, protestlista engagerar 470 Mjölbybor osv. 4 maj: Här är omtalade kulturkartan ingen får se – finns ditt hus med? 6 maj: Beskedet: Kritiserade kulturkartan skrotas: ”Ta död på den” 19 maj: Företagare väljer bort kommunen – kommunen missar investeringar 21 maj: Jurist gör akutbesök – hjälper husägarna: ”Rätt till ersättning” 5 juni: Helomvändningen: Nu ska kommunens bygglov granskas 30 juni: Bygglovskontoret: Handläggare lämnar med tio månadslöner 6 okt: Kommunen helvänder kring bygglov – fastighetsägare får plötsligt ja 11 nov: Efter turbulensen: alla handläggare har sagt upp sig . För att få en snabb översikt över granskningen rekommenderar vi videon med sammanfattningen och därefter huvudjobben (artikel 1 och 2). I bifogad länklista finns hänvisningar till alla artiklar som publicerats under våren. En viktig del, som endast finns online, är de massiva reaktionerna och erfarenheterna som vi paketerade löpande i en liverapport. Flera av inläggen blev också egna artiklar. En stor del av granskningen skedde också i sociala medier.
Var publicerades jobbet?
Östgöta Correspondenten och Corren.se (Länklista bifogas)
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Vi har avslöjat att det finns en hemlig karta som hindrar Mjölbybor att förverkliga sina husdrömmar. Kartan pekar ut stora delar av Mjölby som kulturskyddat område. Även modernare villor får stark skyddsflagg. Trots att politiker har förbjudit tjänstemännen att använda kartan, visar vår granskning att den har använts under flera år - både i bygglovsärenden och detaljplaner. Husägarna som påverkas av kartan får inte se den, trots att kommunen hänvisar till den. Avslöjandet slog ner som en bomb i Mjölby och blev startskottet för massiv kritik mot kommunens bygglovshantering. Vi kunde också belägga att både husägare och företagare påverkats av kommunens strikta sätt att bedöma bygglov, vilket gjorde att kommunen gått miste om nya invånare och investeringar. Granskningen ledde till att kartan inte längre får användas. Flera bygglovsbeslut har redan ändrats. Nu ska en extern utredare gå igenom tre års bygglovsbeslut för att se om fler behöver rivas upp.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Granskningen belyser en myndighetsutövning som har stor påverkan på människors liv. Det fanns ett utbrett missnöje med bygglovshanteringen i Mjölby, men ingen kände till att stadsbyggnadskontoret använde en karta som klassade vissa bostadsområden som särskilt värdefulla att bevara utifrån kulturmiljö. Det visste inte ens ansvariga politiker. Granskningen har fått konkreta konsekvenser genom att kommunen nu förändrar hela byggplovsprocessen i grunden. Flera husägare som tidigare nekats bygglov har nu fått nya besked. Granskningen har krävt en omfattande research genom en stor mängd muntliga källor som varit rädda för att träda fram och dokumentation som inte anses vara allmän handling. Vi har också behövt sätta oss in i gällande lagstiftning och reda ut hur den ska användas vid bygglovsbedömning för att våga dra slutsatser. Vi har undersökt hur andra aktörer och experter tolkar regelverket eftersom Mjölby kommun först hävdade att de tolkat lagen rätt. Granskningen berör inte bara Mjölby utan belyser en dragkamp mellan politiker och tjänstemän som pågår i många svenska kommuner just nu.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Det kom in flera tips som handlade om att det fanns en hemlig kulturkarta. Vi hade tidigare skrivit att kommunens service kring bygglov fått kraftig kritik och dåliga omdömen i mätningar. Vi ville ta reda på om det fanns ett samband som kunde förklara missnöjet och bristerna och startade därför ett samarbete mellan en grävreporter och en lokalredaktör i Mjölby.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Vi hade under lång tid kontakt med källor och byggde förtroende. Vi fick insyn och konkreta uppgifter, men ingen vågade träda fram och berätta av rädsla för att få negativa bygglovsbesked. Företagare, som är beroende av kommunen, var rädda för att vara öppet kritiska. Därför tog arbetet lång tid innan vi kunde dra slutsatsen att husägare och företagare verkligen hade drabbats av kartan och de strikta bedömningarna. Totalt har vi pratat med omkring 100 personer, varav vissa hade god insyn i byggkontorets arbete. Vi intervjuade experter om bygglovsprocesser och lagstiftning. Vi begärde ut ett stort antal dokument för att belägga det som tipsare, husägare och företagare berättade om. Vi gick igenom detaljplaner, bygglovsärenden, byggnämndens protokoll och mejl till och från stadsbyggnadskontoret. Vi försökte få tillgång till kulturkartan, men kommunen hänvisade gång på gång till att den inte var färdig och därför inte offentlig. Ändå lyckades vi till slut få tillgång till uppgifterna och kunde visa vilka fastigheter och områden som bedömdes ha höga kulturvärden. För att se mönster och samband ordnade vi rapporter, mejl, enskilda beslut, mötesprotokoll med mera i en tidslinje. Vi kunde då dra slutsatsen att tjänstepersoner fortsatt att använda och hänvisa till kulturkartan trots att ansvariga politiker uttryckligen sagt att den inte skulle användas. Vi jämförde vi formuleringar i mejl från handläggare med formuleringar i kartan och såg att de var identiska. På så sätt kunde vi därför slå fast att tjänstemännen bröt mot politikernas direktiv. Vi fördjupade oss i några husägares ärenden. Genom att gå igenom skriftlig kommunikation med bygglovsavdelningen - som ibland hade pågått i flera år - kunde vi slå fast att husägare uttryckligen hade efterfrågat information om kulturkartan, men inte fått ta del av den. Ändå hänvisade handläggaren till den i sina besked. Vi arbetade aktivt med video i varje publicering för att sprida nyheten brett och efterlyste tips och reaktioner i sociala medier. Tipsinflödet ökade snabbt och vartefter några vågade berätta om sina fall, öppnade sig ännu fler. Vi samlade alla vittnesmål i en liverapportering där läsare också kunde interagera. Mängden berättelser gjorde det tydligt att problemen var ett mönster, vilket fick kommunens ansvariga att till slut vidta åtgärder. En annan metod för att visa hur enskilda påverkas var att knacka dörr i berörda bostadsområden. Det blev tydligt för oss att husägare inte kände till kartan och dess konsekvenser. För att göra ämnet än mer tillgängligt, cyklade reportrarna också runt i berörda områden och letade exempel på vad kulturkartan kunde innebära för dem som bodde där. Vi lade ner mycket arbete på att guida läsaren i ett snårigt ämne genom att sammanfatta och förklara i olika format. Under hösten begärde vi ut mejl för att se hur allt hanterats internt, fakturor för medieträning och en konferensresa. Vi kunde visa att kommunen ändrat i programmet för konferensen när vi begärde ut det.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Muntliga och skriftliga tipsare med källskydd. Mötesprotokoll, inspelningar och mejlkonversationer. Totalt kontakter med över 100 husägare (och många av dem har delat sina erfarenheter med läsarna.) Genomgång av skriftlig kommunikation som skett mellan Mjölby kommun och privatpersoner och företagare. Muntliga uppgiftslämnare med insyn i kommunens arbete, experter inom plan- och bygglag och detaljplaner, Boverket, Länsstyrelsen, jurister. Ett stort antal offentliga handlingar som bygglovsansökningar, beslut och domar från olika myndigheter. Jämförelser med liknande hantering hos andra kommuner. Dörrknackning i bostadsområden och platsbesök där vi jämförde kartan med bebyggelse.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Få personer att ställa upp. Vi jobbade hårt under en längre tid för att skapa förtroende med intervjupersoner som kunde vara med i första avslöjandet. I ett senare skede lyckades vi få husägare att berätta om sina erfarenheter genom att ha dialog i sociala medier och vårt Instagramkonto Mjölbydirekt där man kunde följa varje steg i granskningen. Att göra ämnet och alla turer begripliga för läsare i ett paragraftungt ämne med lagar, regler och bedömningar/tolkningar. Vi valde att fokusera på hur allmänhet drabbas och försöka förenkla begrepp och lagtext för att göra granskningen mer tillgänglig. Eftersom kulturkartan var ett interaktivt dokument, som inte var en allmän handling, krävdes det mycket arbete för att se om aktuella fastigheter och områden fanns med och vad som stod om dem. Hade hus vi undersökte enskilda kulturvärden eller ingick de i ett kulturklassat område? Sådan information var avgörande för våra slutsatser. Det krävdes många avstämningar för att kontrollera fastigheter. Samtidigt försökte vi få kommunen att lämna ut kartan - de hävdade att det var ett arbetsmaterial. Men efter publiceringen visades kartan plötsligt på storbild under en pressträff när de berättade att den skulle stoppas.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
22 april: Klara mejlade i två år för att få byta ytterdörr: ”Orimligt” 23 april: Hemlig karta kulturmärker 500 villor – utan att ägarna får veta 28 april- : Liverapport: Husägarnas vittnesmål och reaktioner om bygglov i Mjölby, protestlista engagerar 470 Mjölbybor osv. 5 juni: Helomvändningen: Nu ska kommunens bygglov granskas Video: Hela granskningen på 2 minuter Publiceringarna i sociala medier, se bifogad länklista.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Granskningen tog drygt fem månader fram till första publicering. Julia och Sune har i princip arbetat heltid med granskningen denna tid. Därefter löpande uppföljningar i nästan två månader till. Under hösten följdes ytterligare konsekvenser upp.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Avslöjandet har skapat ett enormt läsarengagemang som lett till att över 100 personer berättat om sina erfarenheter. Medborgare skapade en protestlista som skrevs under av 470 personer i Mjölby. Granskningen väckte stark kritik från och inom politiken. Villaägarna reste till Mjölby akut och bjöd in till möte för allmänhet och en ny villaägarförening startade - föreningens första på många år. Ansvariga chefer har bett Mjölbyborna om ursäkt offentligt och kommunen har presenterat en lista med åtgärder för att förbättra servicen. Till sist togs också beslut om en extern granskning av föråldrade detaljplaner och en genomgång av bygglovsbeslut tre år tillbaka i tiden. Tidigare nekade bygglov fick nya bedömningar. Samtliga bygglovshandläggare avslutade sina tjänster, varav en köptes ut.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Sveriges radio P4 Östergötland, Villaägarnas tidning, Fojoarkivet, Byggahus.se. Då vi hela tiden arbetat aktivt och initierat mot sociala medier så har genomslaget där varit stort i våra egna kanaler - både när det kommer till räckvidd/visningar och engagemang och tipsinflöde.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.