Guldspaden Nominerad 2023

Glampingen och strandskyddet - lyxtält var svartbyggen

Tillbaka
Nominerad till Guldspaden 2023 i kategorin Etermedia lokal Se bidrag: Bidrag (.MP3, 26 MB) Kategori Etermedia lokal Nominerade Amanda Moln Publiceringsdatum 12/9 2023 Var publicerades jobbet? P4 Värmland

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Granskningen har avslöjat hur ett företag som hyllats som en företrädare för den hållbara ekoturismen och som ett alternativ till kalhyggesbruk, byggt hela sin affärsidé på att bryta mot lagen. Vi kunde avslöja att företagets glampingtält på flera platser i Sverige var svartbyggen, eftersom varken strandskyddsdispens eller bygglov sökts för tälten. En anmälan från en privatperson hade begravts i Arvika kommun av myndighetsnämnden utan att anmälan ens diarieförts.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Lyxcamping, så kallad glamping, är ett nytt fenomen som vuxit snabbt och som behandlats med silkesvantar av media. De flesta artiklar/inslag som gjorts om den här sortens turistnäring har varit ren reklam. Ingen journalist har tidigare undersökt om företaget Happie camp, som startades 2019, verkligen har rätt att slå upp sina tält så nära vatten som de gör, dvs om det är förenligt med allemansrätten och strandskyddet. Det hade för övrigt ingen kommunal tjänsteman eller länsstyrelsen heller gjort. När det gäller detta företag har dess företrädare jobbat hårt med lobbying och nätverkande med det offentliga (tex kommunägda turistorganisationen Visit Värmland samt Region Värmland) och knutit upp politiker och andra makthavare i semiprivata relationer. Efter vårt avslöjande sa till exempel ordföranden i regionala utvecklingsnämnden rent ut att det är bra att företaget tänjer på lagen eftersom "strandskyddet är en hopplös, landsbygdsfientlig lagstiftning", Efter Amandas gräv har tälten nu åtalsanmälts i flera kommuner.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Flera på redaktionen har uppmärksammat glampingtälten som i flera år stått uppradade längs Vänerns kust i Karlstad. Eftersom strandskyddsfrågan varit het i Värmland undrade vi hur de lyckats få tillstånd för alla tälten. Företaget har också marknadsfört sig mot media med pressmeddelanden om influencers som hyrt tälten mm. Så Amanda bestämde sig för att kolla upp saken.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Amanda började med att begära ut alla handlingar från de kommuner som tälten enligt företagets bokningssida fanns på. På så vis kunde hon se om de hade bygglov och strandskyddsdispens. Tillstånd och dispenser tillhör fastigheter så hon behövde hitta fastighetsbeteckningarna. Eftersom platserna medvetet hemlighålls av företaget som en del av deras marknadsföring, började Amanda leta. Genom att jämföra bilder på sociala medier, på företagets hemsida, Google Maps satellitkarta och Lantmäteriets fastighetskartor kunde hon pinpointa en del av tälten. Sen åkte hon ut och promenerade och dokumenterade för att säkerställa platserna och fastighetsbeteckningarna. Hon ringde också de fastighetsägare som gick att hitta. I kommunala handlingar hittade hon privatpersoner som anmält företaget. Den sista fastighetsbeteckningen fick hon bekräftad när hon gjorde den ansvarsutkrävande intervjun på plats med företagets vd. Amanda har återkommande kollat varje fastighetsbeteckning och fick svar att inga dispenser från strandskyddet eller bygglov hade givits. Vidare begärde hon ut mailkonversationer via berörda parter.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

Öppna källor så som Google Maps och Lanmäteriets fastighetskarta, företagets egen bokningssida. Anonyma källor med insyn i kommunernas bygglovsenheter. Offentliga handlingar såsom anmälningar, ansökningar och mejlkonversationer.

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

Det största problemet var att flera källor inte vågade träda fram av rädsla för repressalier. Ett annat problem var att när Amanda som journalist frågade efter tillstånd och dispenser på de aktuella fastigheterna fick kommunens tjänstemän i och med det kännedom om tälten, vilket i sig ledde till att ärenden startades.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

Listar i prio ordning efter rubrik på inslagen: Glampingföretagets tält kan vara olagliga Linneas smultronställe ockuperas av lyxtält Glampingägarens förklaring: Ser lyxtälten som skogsbruk Efter P4 Värmlands frågor: Nu granskas glampingtälten Glampingtält - Regiontoppen vill tänja på strandskyddslagen - för Happie Camp Landshövding om Happie Camp: "De far med osanning" Kritik mot happie camp - och Visit Värmland "Obegripligt"

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

Ca en månad

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

Företaget har åtalsanmälts

HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?

Ja, P4 Kronoberg samt lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad hängde på. Dessutom gick några inslag i Ekot. Våra inslag om detta fick mycket bra digital lyssning, även de som Ekot inte tog till sin förstasida, vilket är ovanligt.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

nej