SökBESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Boken Fuskarna skärskådar flera aspekter av det svenska skolsystemet. • Boken avslöjar betygsfusk på Cybergymnasiet i Stockholm, där det uppdagas att ”spöklärare”, som egentligen inte jobbar på skolan fått sätta betyg, och att rektorer på skolan strykt över lärarnas betyg och skrivit dit nya, högre i skolans betygskataloger. Boken visar att ägaren Academedias ledning känt till fusket i flera år. • Ett annat avslöjande handlar om hur svenska försvarskoncernen Saab tillsammans med skolföretaget Kunskapsskolan använt svenska skolor som hemliga motköp i vapenaffärer med diktaturer i Mellanöstern. • Boken avslöjar hur skolföretaget Academedia försökt knäcka en motvalls rektor i Karlstad och hur lobbyismen kring stränga skolmodellen ”No excuses” influerat regeringens skolpolitik. • I Fuskarna avslöjas hur Thoréngruppen mörkade att en hög chef inom koncernen anklagades för sexuella trakasserier och att Engelska skolans klädkoder tvingat 10-åriga flickor i Täby att skyla sig i "lånekläder".
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Fuskarna blottlägger både systemfel och hur en förändrad syn på barn tagit över svensk skola. Boken har fått stort genomslag och påverkat både politik och samhällsdebatt. Den bygger på en metodisk och långsiktig granskning av utvecklingen på svenska skolmarknaden de senaste två decennierna och har tagit flera år att genomföra. Fuskarna rör sig mellan företag, kommuner och skolor över hela landet och även internationellt, men har barnens perspektiv som utgångspunkt. Den tar ett journalistiskt helhetsgrepp och skildrar både företagstopparna, makthavarna och lurendrejarna – men även eleverna som drabbas av missförhållanden och den skenande segregationen. Läsarna får ett helt nytt perspektiv på skolsystemet, och insyn i en smått surrealistisk värld av entreprenörer, fuskare, storbolag och lobbyister, som få känner till. Fuskarna visar hur envetet och metodiskt arbete under många år till slut kan ge den större berättelsen om en hel epok.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Idén att skriva en annorlunda bok om svenska skolan har vuxit fram under flera års tid, när jag arbetat med granskningar och reportage om betygsfusk och skolsegregation, som grävreporter på Aftonbladet. Jag ville skriva den större berättelsen som enskilda artiklar och avslöjanden inte kan fånga. Under granskningen av Cybergymnasiet öppnade sig ett djupt hål i den svenska skolans inre. Här fanns ett systemfel som jag kunde fortsätta gräva mig ner i. Boken bygger på granskningar jag gjort, men sätter dem i nya perspektiv och sammanhang. Den berättar kontexten runt och följderna av problemen som avslöjas.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Då arbetet pågått under flera år används olika metoder. I avslöjandet om betygsfusket Cybergymnasiet har jag granskat underskrifter på interna betygskataloger, dokument som egentligen hålls inlåsta i kassaskåp på skolan. Det har handlat om en komplicerad och metodisk hantering av källor. Andra kapitel bygger på metodiska kartläggningar av offentliga uppgifter från myndigheter, företagens årsredovisningar och sociala medier, på interna e-post-konversationer mellan lärare och rektorer, samt e-post mellan makthavare och lobbyister. En stor del av boken bygger på intervjuer, källuppgifter och traditionellt reporterarbete ute på fältet.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Myndighetsdokument från Skolinspektionen, Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Skolverket, Diskrimineringsombudsmannen m fl. Dokument från flera olika kommuner och departement, t ex kränkningsanmälningar, budgethandlingar, politiska beslutsunderlag, tjänstemannaanteckningar, protokoll, osv. Domstolshandlingar. E-postkonversationer mellan politiker och lobbyister. Anonyma källuppgifter. Läckta interna dokument, t ex betygskataloger, mejlutskick, strategidokument. Företagens egna årsredovisningar samt i vissa fall interna mailkonversationer. Intervjuer med elever, lärare, rektorer, företagsägare, skolpersonal, föräldrar, politiker. Artiklar och publiceringar i andra medier sedan 1990. Litterära källor, t ex Barbara Bergströms självbiografi ”Tough Love”.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Jag har vid flera tillfällen blivit hotfullt bemött av friskolebolagens representanter. Bland annat i en situation som återges i boken, där jag får höra från en företagskommunikatör att jag kommer bli förhörd av polis och tvingad att bryta mot källskyddet. Ett helt tomt hot, förstås, men ändå obehagligt. Ett annat stort problem är att anställda och före detta anställda inom friskolorna skrämts av olika sorters påbud om tystnadsklausuler, verkliga eller ej. Många upplever att de riskerar att bli stämda av företagen om de pratar med media, och känner inte till sina rättigheter. De är rädda att bli av med sina jobb och det har varit en utmaning att få folk att prata. En annan svårighet som kommer automatiskt med ämnet är den etiska problematiken i att skriva om miljöer och situationer som involverar barn. Jag har ibland intervjuat minderåriga som varit rädda för att kritisera betygssättare och myndighetsutövare med makt att påverka deras framtid. Dessutom finns en stor och växande problematik i att privatägda skolor inte alls har samma krav på transparens och publicering av t ex statistik, kränknings-anmälningar, budget och strategier, som kommunala skolor. Det är mycket svårare att få insyn, trots att de har samma uppdrag och finansieras på precis samma sätt av skattemedel.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
• Historien om skolan Cybergymnasiet är bokens röda tråd. Där börjar och slutar berättelsen. Skolans historia, utveckling och framtid säger mycket om den svenska skolans problem och missförhållanden. • Kapitlen om hur ”No excuses” plötsligt blev en del av den svenska skoldebatten är högaktuell och boken Fuskarna är först med att berätta om den framgångsrika lobbyismen bakom pedagogiken – något som i slutändan kan skriva om den svenska skollagen.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Arbetet har pågått sedan 2020, dvs under fem års tid.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Boken har fått stort genomslag och påverkat skolpolitiken. Rent konkret ledde avslöjandet om betygsfusk på Cybergymnasiet till att rektorn avgick och bidrog till att Handelshögskolan införde antagningsprov, då det svenska betygssystemet inte längre ansågs tillförlitligt. Flera av granskningarna har lett till att Skolinspektionen satt in extra tillsyner – till exempel massanmäldes Internationella Engelska skolan i Täby efter min granskning som först publicerades i Aftonbladet och sedan utvecklas i boken, om skolans klädkoder. Myndigheten konstaterade i tillsynen att skolan brutit mot skollagen. Idag har flera partier från både höger och vänster lagt förslag för att komma till rätta med det bokens granskningar avslöjat, om betygsfusk, vinstuttag, svindleri och missförhållanden i skolan.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Fuskarna har fått oerhört positivt mottagande i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet, Sydsvenskan/Helsingborgs Dagblad, Göteborgsposten och Dagens ETC. Den har hyllats som en av årets fackböcker i Sydsvenskan. Jag har intervjuats om den i bl a Värvet, i Journalisten och Nerikes Allehanda. ”Fuskarna borde bli obligatorisk läsning för landets skolpolitiker … Aftonbladets reporter Natalia Kazmierska är en av de främsta som grävt fram skandalerna" skrev Jan Eklund i DN. "Det är inte ofta man vill skrika rakt ut i frustration när man ska recensera en bok" enligt Expressen.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
nej