Guldspaden Nominerad 2021

Försäkringskassan

Tillbaka
Nominerad till Guldspaden 2021 i kategorin Etermedia riks dokumentär Se bidrag: Bidrag (.zip, 1348 MB) Kategori Etermedia riks dokumentär Deltagare Henrik Bergsten Lina Makboul Linda Larsson Kakuli Förutom ovanstående deltog följande personer Frans Huhta Markus Junghard Pia Borgström Nils Hanson Magnus Tingman Ola Christoffersson Sven-Åke Visén Marcos Hellberg Publiceringsdatum 2021-03-17 Var publicerades jobbet? SVT Play, SVT1, Uppdrag granskning

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Granskningen avslöjar djupa orättvisor inom sjukförsäkringen i Sverige. Tvärtemot vad Försäkringskassan själva säger har det betydelse var i landet du bor eller vilken handläggare du får, när din rätt till sjukpenning ska avgöras. Unika siffror inifrån Försäkringskassan visar hur handläggarna i vissa delar av landet är betydligt mer benägna att dra in sjukpenningen än i andra. Konsekvensen blir att du som försäkrad löper långt större risk att förlora din sjukpenning om du tillhör exempelvis Jämtlands eller Värmlands län, jämfört med om din hemort ligger i Östergötland eller Skåne. På ett kontor i Jämtland förlorade 19 av 100 personer sin sjukpenning, jämfört med bara 5 av 100 på ett kontor i Östergötland. Granskningen avslöjar också hur brutalt enskilda har drabbats, i spåren av att sjukpenningtalet skulle sänkas. Marie-Louise Järlesand i Degerfors förlorade sjukpenningen efter fem år, trots intyg från specialistläkare och samma grundsjukdom som tidigare. Vi kunde också avslöja absurda konsekvenser som att invånarna i Jämtlands län på pappret gått från sjukast – till friskast – på bara några år.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Rätten till ersättning när du inte kan arbeta på grund av sjukdom är en grundbult i det svenska trygghetssystemet. Sjukförsäkringen ska tillämpas lika över hela landet. Det ska inte spela någon roll var du bor eller vilken handläggare du får, när du ansöker om sjukpenning. Alla ska behandlas lika. Genom att analysera ett omfattande datamaterial kunde vi visa hur den rätten satts ur spel. Orsaken kunde vi spåra till en regeringsorder från 2015, där Försäkringskassan gavs uppdraget att sänka det så kallade sjukpenningtalet till i snitt nio dagar per person och år. För första gången blev det tydligt hur allvarliga konsekvenserna blivit för enskilda medborgare runt om i Sverige.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Idén föddes genom att redaktionen frågade publiken vilka granskningar de helst av allt ville se. Svaret var tydligt: Försäkringskassan. Utifrån det ämnesvalet började vi titta brett på olika infallsvinklar och landade i att vi ville granska konsekvenserna av regeringens order från hösten 2015 om att sänka sjukpenningtalet. När vi sedan undersökte hur utfallet blivit såg vi att det såg väldigt olika ut i olika regioner. I vissa områden hade sjukpenningtalet sjunkit kraftigt, i andra bara lite grand. Det väckte en tanke om att sjukförsäkringen kanske inte tillämpades likvärdigt över hela landet.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Huvudmetoden består av analys av ett datamaterial vi fick Försäkringskassan att lämna ut. Vi utgick från hypotesen att det borde gå att beräkna hur stor andel sjukpenning varje enskild handläggare dragit in. Själva har Försäkringskassan aldrig publicerat sådana siffror, men vi anade att de fanns. Vi gjorde en begäran till myndighetens avdelning för statistik och analys om att få ta del av data gällande samtliga fall av indragen sjukpenning mellan åren 2013 och 2019. Från riksnivå, ända ner på kontors- och handläggarnivå. Materialet lämnades ut i form av en Excel-fil innehållande drygt 115 000 rader, med varje handläggares riktiga identitet utbytt mot en anonymiserad siffra. Vi kunde därefter analysera databasen, genom att sammanställa innehållet utifrån handläggare, enhet, lokalkontor, region och sedan utföra beräkningar på andelen avslag. Analysen gjordes i Excel. Slutsatserna blev tydliga: andelen avslag på sjukpenning har ökat stort och inom Försäkringskassan finns orimliga skillnader i bedömningen av rätten till sjukpenning. Vi lokaliserade även och begärde ut ett stort intervjumaterial från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. Intervjuer med ett 50-tal medarbetare på olika nivåer inom Försäkringskassan lämnades ut, ordagrant transkriberade från ljudinspelningar. Vi vände oss även till publiken för att få deras personliga berättelser om Försäkringskassan. På så vis hittade vi Marie-Louise och Lennart Järlesand i Degerfors.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

Databas skapad av data från Försäkringskassans system för hanteringen av sjukpenning. Muntliga och skriftliga källor från berörda myndigheter och vårdgivare.

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

Analysen av databasen med alla avslag på sjukpenning var svår och tidsödande och krävde stor noggrannhet. Själva utlämnandet var också en process som tog flera månader innan det var verkställt. Att få personer inifrån Försäkringskassan att träda fram visade sig vara oerhört svårt. Det råder en stark tystnads- och lojalitetskultur inom myndigheten. Lösningen blev intervjuerna från ISF, där vi kunde hitta viktiga pusselbitar och bevis. ISF vägrade lämna ut identiteten på de intervjuade, och höll även inne på åtta intervjuer med verksamhetsområdeschefer, med hänvisning till att de skulle kunna lida men av ett utlämnande.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

Grävet är en serie i tre delar, ursprungligen gjorda för SVT Play, samt onlinepubliceringar på svt.se. Allt ska ses som en sammanhållen publicering.

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

Arbetet påbörjades i april 2020 och pågick därefter i varierande grad fram till publicering, parallellt med andra granskningar. Från november 2020 till mars 2021 jobbade reportrarna heltid med projektet.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

Försäkringskassan har erkänt problemen och påbörjat ett förändringsarbete för att åtgärda de orättvisor i systemet, som vi avslöjade. Myndigheten inrättar nu en intern tillsynsfunktion för att säkerställa att individen får en ersättning han eller hon har rätt till. Från och med 2022 ska varje kontor inspekteras för att säkerställa att rätten till sjukpenning tillämpas lika på alla nivåer och över hela landet. Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen, som ska förändra begreppet ”normalt förekommande arbete” och tvinga Försäkringskassan att specificera en yrkeskategori där den sjuke bedöms kunna jobba. Det är en genomgripande förändring, som ska träda i kraft hösten 2022. Marie-Louise Järlesand har beviljats sjukpenning för en första delperiod 2018, fler överklaganden är inlämnade.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Granskningsnämnden. Friat.