Sök
Kategori
Etermedia riks dokumentär
Nominerade
Ola Christoffersson
Erik Palm
Tilda Wendefors
Sven Bergman
Förutom ovanstående deltog följande personer
Peter Bagge (redaktör), ug:s desk- och onlinemedarbetare, Per Ståhlberg (grafik), en lång rad frilansfotografer i Sverige och övriga Europa.
Publiceringsdatum
9 april 2025
Var publicerades jobbet?
SVT Play och SVT1, Uppdrag granskning, samt i olika inslag, nyhetstexter, vodar på svt.se, svt nyheter broadcast samt i svt/ug sociala medier.
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
"När de väl är borta, är de borta för alltid". För 30 år sen fiskades våra tre nationalfiskar - torsk, lax och strömming - i mängder i Östersjön. Idag går de knappt att få tag på. Hur hamnade vi här? “Fisken vi ärvde” tar sig an det långa tidsspannet för att blottlägga orsakerna till kollapsen. Hur svenska regeringar sagt en sak och gjort en annan. Lovat gynna småskaligt hållbart fiske men samtidigt privatiserat fisken i havet, så att en handfull familjer på västkusten i dag äger havets viktigaste resurs. Kartlägger varenda yrkesfiskare och visar att på svenska ostkusten från Skellefteå till Simrishamn, 230 mil kust med skärgårdar och öar, finns i dag blott 49 fiskare kvar som lever på sitt fiske. Går på djupet i historia, vetenskap, politik i en berättelse om en ekologisk katastrof, politiskt styrda vetenskapliga råd och försvinnande svensk kust- och matkultur. Men lyfter också fram hur fiskbestånd, jobb och kultur kan räddas genom exempel från svenska insjöar och andra länder.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Mycket har publicerats om Östersjön men ingen dokumentär har tidigare, menar vi, lyckats ta ett helhetsgrepp över hur människans alltmer industriella fiske på bara några årtionden närmast utraderat en av Sveriges absolut viktigaste resurser. ”Fisken vi ärvde” är en granskning om en tickande naturkatastrof över flera decennier. Där historia, ekologi, politik, ekonomi och vetenskap granskas på djupet för att blottlägga de ofta komplexa orsakerna och sambanden bakom den allvarliga situation vi har i dag. Genom långvarigt förtroendebyggande har vi som första TV team på många år kunnat ta med tittarna ut på Östersjön med en av ”monstertrålarna” som anklagas för att dammsuga havet på sill och strömming. Ur allt detta har vi haft ambitionen att väva en berättelse som är sann och nyanserad – där myter motbevisas och nya avslöjanden görs, bla om det privatiserade kvotsystem som skapat mångmiljonvinster för några få. Ekosystem och fiskar kan inte föra sin egen talan. Därför är det högst angeläget, anser vi, att journalister gör det. En dokumentär i bild betyder inget om den inte berör. Genom närgångna porträtt och fantastiska bilder tycker vi att ”Fisken vi ärvde” lyckas med det.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Vi har gjort en rad TV-granskningar de senaste 25 åren: om svartfisket av torsk i Östersjön, om det illegala fisket i Barents hav, om den norska laxindustrin, om politiken kring vildlaxen, om spelet kring vattenkraften och utrotningen av ålen. Nu såg vi hur en annons ur DN 1990 började cirkulera i sociala medier. Då tänkte vi: låt oss försöka granska den större frågan, hur är det möjligt att våra tre svenska nationalfiskar fiskades i mängder så sent som 1990 men i dag i princip inte går att få tag på? Nationalfiskarna som var svenskens vardagsmat och festmat i ett, en omistlig del i såväl svensk kustkultur som matkultur. Det blev ingången för den stora berättelsen - vad som lett fram till den ekologiska kollaps vi skapat i Östersjön.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
1. Vi undrade hur många kustfiskare som fanns kvar? En fråga ingen hade svaret på. För att ta reda på hur många kustfiskare som idag kunde livnära sig på fiske behövde vi göra en egen kartläggning och databas. Genom landningsdata från Havs- och vattenmyndigheten (HAV) och snittpriset för försäljning av olika fisksorter räknade vi ut värdet av varje persons fångst. Vi begärde ut deklarationer och ringde alla med yrkesfiskarlicens längs ostkusten. Om de hade anställda försäkrade vi oss om deras arbetssituation. Genom att kontakta fiskarna med störst värde på fångsten först och arbeta oss nedåt blev det tydligt när de inte längre kunde gå runt på fisket. 2. Intervjuerna och den deklarerade inkomsten låg till grund för vår bedömning om ifall de kunde “leva på sitt fiske”. Aspekter som sidoinkomster, pension, lönsamhet i fisket och beskrivning av den egna vardagen vägdes in. Resultatet blev 49 personer. För att kontrollera resultatet hölls samtal med Länsfiskekonsulenter i alla län, samt myndighetspersoner (HAV) och forskare som specialiserat sig på ämnet. 3. För att jämföra löftena med utfallet när fisket privatiserades med nya kvotsystemet ITQ följde vi utvecklingen från att det initierades 2007 till idag. Vi byggde en databas med kvoter vi begärde ut från HAV och vilka som köpt och sålt kvoter. Men priset på kvoterna är inte officiella. Inte ens HAV vet. Bankerna som finansierar fiskarnas fartyg och kvotköp ville inte berätta utan det föll under banksekretess. För att runda sekretessen fick vi därför vända oss utomlands där Danmark har mer öppna data och deras kvoter är prissatta. I danska årsredovisningarna redovisades också värden på kvoter och ibland om de belånats och av vilken bank. Utifrån de officiella uppgifterna kunde databasen visa att familjerna numera har kvoter för över fyra miljarder i flera arter i flera områden. Dessa uppgifter verifierades genom att ringa skeppsmäklare runt Östersjön som off the record berättade om hur kvoter prissattes. 4. I kartläggningen framkom även att vissa mycket små båtar hade mycket stora kvoter långt ifrån hemmahamnen. För att bevisa att västkustbåtar inte varit inne i Östersjön användes AIs-dataverktyg och landningsdata från HAV. Det visade att fiskekvoterna blivit en handelsvara snarare än en bas för försörjning. 5. För att kartlägga fiskarfamiljernas förändrade ekonomi efter privatiseringen byggdes en databas med årsredovisningar från 2000 till idag i Sverige och Danmark och jämförde nyckeltal hur lönsamheten förändrats före privatiseringen, efter och idag. Vi begärde också ut protokoll från extra bolagsstämmor från Bolagsverket. Där framkommer utdelningar som inte alltid syns i årsredovisningarna. Där kunde vi bland annat visa att en familjs bolag haft över 200 miljoner kronor i vinstutdelning till familjen. Även fisketrålare kartlades för att förstå korsägandet mellan fiskefamiljer användes sociogramverktyg.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
• Intervjuer stort antal forskare i Sverige och övriga Östersjöländer, länsfiskekonsulenter, branschföreträdare, intresseorganisationer, politiker, ALLA fiskare ostkusten som landat fisk över ett visst värde, samt ”familjerna”. • Landningsdata, kvoter. rapporter HaV. • Forskningsrapporter ICES, SU, SLU samt universitet andra länder. • Årsredovisningar och protokoll extra årsstämmor Bolagsverket. • Danska kvoter, priser Fiskeristyrelsen • Danska årsredovisningar Det Centrale Virksomhedsregister • Orbis databas internationella ägarstrukturer. • EUs fartygsregister. • Transportstyrelsens fartygsregister, följa omflaggning av trålare. • Marine traffic och Global fishing watchs AI verktyg, följa trålarnas fiske. • Riksdagens tv-arkiv • SVTs och andra arkiv (ex museum) historiska bilder
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
• Viktigt att skildra fisket på de utskällda ”monstertrålarna”. För att låta få det perspektivet. Misstron mot att media är enorm hos ”familjerna”. Vi la mycket tid på att närma oss dem. Ett förtroendebyggande som byggde på att vi var tydliga och raka med vad vi avsåg göra, och hur vi jobbar. Vi deltog på träffar och konferenser, utan kamera. 9 månader efter första träffen fick vi följa med, dessutom tillsammans med reportagets huvudperson, tillika en av industrifiskets största kritiker. • När vi sökte svar på frågan om hur många kustfiskare som kan leva på sitt fiske så fanns inget svar. Vi fick göra det myndigheterna inte gjort. Ta in data, bygga egen databas, analysera. • Minskade fiskbestånd har inte bara en förklaring. Komplexa orsakssamband. Vi la stor möda på att fördjupa oss i vetenskapen, och att ha med olika faktorerna och den osäkerhet det innebär i reportaget. • Att fisken försvinner under decennier innebär att många är ansvariga. Sträcker sig över flera mandatperioder. Vi valde att ställa de ansvariga ministrarna till svars i en enkät. Samtliga underkände sig själva. • I Sverige är fiskekvotpriser hemliga. Det förekommer även utländskt ägande av fartyg och svenska fiskare har kvoter utomlands. EU har heller inget register. Vi fick bygga egen databas. • Vi talade med väldigt många forskare. Som visade sig vara rädda. Frågan är infekterad. Vi fick anonymt återge svar från forskare inom ICES.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Vår granskning är publicerad som en helhet, i en timmeslång TV-dokumentär. Ur dokumentären valde vi dock att bryta ut delen om gifterna, och publicerade detta på SVT Nyheter, där vi avslöjade att sillen och strömmingen inte alls är särskilt giftig längre i stora delar av Östersjön. Vi gjorde detta bland annat genom att ta egna prover från strömming i Stockholms skärgård samt utanför Öland och skicka på avancerad analys via IVL till ett av Europas mest erkända laboratorium (i Tjeckien).
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Första research redan 2022, la projektet på is pga andra granskningar. Inspelningar med kamera från sommaren 2024. Skulle kunna säga att projektet pågått lågintensivt då och då i några år, och med tre reportrar på DELTID i cirka 7 månader.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Lett till ökad debatt och medvetenhet om problemen och sambanden. Bla inom politiken, där bla det ovanliga hände att sex riksdagspartier direkt efter publicering låg på för att få komma till SVT och medverka i studio i Nyheterna. Riksdagsdebatter: Systemet är trasigt, och det är politikens fel, oavsett vilken sida man står på, sa en moderat politiker Trycket på och inom flera partier - inte minst sittande regering - har ökat att ta krafttag i fiskeripolitiken/havspolitiken. Sverige ska ha en tuffare ställning i de kommande förhandlingar om fiskekvoter i EU. Förslag och ökade krav på utflyttad trålgräns och marina reservat.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Morgonstudion, Rapport, SVT:s lokalredaktioner, branschfiske och forskardebatt (SvD https://www.svd.se/a/bmr3vv/okunskap-bland-politiker-ligger-bakom-forlusten-av-fisk-i-ostersjon-skriver-forskare) Rad utspel från politiker från olika partier. Vi lät mäta gifthalten i strömming för att se om argumentet att den var otjänlig som föda gjorde det rimligt att göra fiskfoder av den istället. Det visade sig att giftet minskat utan att allmänheten informerats. Det fick stor spridning via TT i en uppföljande nyhet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/6370mQ/stromming-fran-ostersjon-mindre-giftig
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.