Sök
Kategori
Etermedia lokal
Nominerade
Alma Tallborn Aringskog
Sao-Mai Dau
Förutom ovanstående deltog följande personer
Therese Wahlgren, redaktör
Johanna Malm, webbredaktör
Göran Wiland, tekniker
Thobias Sandin, tekniker
Kim Johansson, tekniker
Ingela Hydén, sverigechef
Anna Liderot, rikschef
Publiceringsdatum
8/10 2025
Var publicerades jobbet?
P4 Halland
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
P4 Halland har avslöjat hur anställda vid en av Halmstads största arbetsgivare i snart ett decennium ovetande exponerats för kraftigt förorenade och dammiga miljöer med tungmetaller som bly, kadmium och kobolt i halter långt över tillåtna gränser. Det handlar om Sveriges största återvinningsföretags, Stena Recyclings, flaggskeppsanläggning i Halmstad. Granskningen visar hur bristfällig skyddsutrustning, direkt felaktig information från chefer och avsteg från säkerhetsrutiner utsatt anställda för allvarliga risker, inklusive direkt livsfara vid brand. Vi har även kunnat avslöja att detta fått konkreta konsekvenser för de anställda, där flera blivit sjuka och lever med oro för långsiktiga hälsoskador, och att Stena Recycling vilselett Arbetsmiljöverket genom att städa avdelningar inför lagstadgade luftmätningar. Missförhållandena har kunnat fortgå trots att myndigheter, företagshälsovård och arbets- och miljömedicinska kliniker larmat i flera år, utan att tillräckliga åtgärder vidtagits
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
P4 Halland har genom metodiskt journalistiskt arbete avslöjat allvarliga arbetsmiljöbrister inom den snabbt växande, politiskt prioriterade och underbevakade metallåtervinningsbranschen. Genom ett mycket omfattande källarbete har vi kunnat komma in på insidan av verksamheten vid, vad Stena Recycling själv beskriver det som, norra Europas största och modernaste återvinningsanläggning. Här återvinns 200 000 ton komplext skrot årligen och utan verksamheten på SNRC i Halmstad har Sverige svårt att nå sina hårt ställda politiskt beslutade återvinningsmål. De tusentals sidor handlingar från olika myndigheter som granskningen omfattar har funnits tillgängliga men ingen har tidigare granskat det som en helhet - varken journalistiskt eller från myndighetshåll. Genom systematisk kartläggning och källarbete har vi kunnat avslöja mönster som sträcker sig över flera års tid, och att samhällets institutioner och skyddsnät svikit de anställda inom återvinningsbranschen. Granskningen har lett till ökad uppmärksamhet kring arbetsmiljö i en tidigare osynlig bransch och ger röst åt en yrkesgrupp som sällan hörts i offentligheten och som länge levt med riskfyllda arbetsförhållanden utan insyn.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Efter flera uppmärksammade bränder på Stena Nordic Recycling Center (SNRC) i Halmstad funderade vi på hur det är att arbeta i en miljö där brandrisken är hög och materialen farliga. I samband med detta begärde vi ut handlingar från Arbetsmiljöverket. Genom dessa ärenden framträdde en betydligt bredare bild än den som tidigare varit känd: återkommande larm om allvarliga arbetsmiljöproblem som sträckte sig över flera år och flera avdelningar, utan att få offentlig uppmärksamhet. I den första researchfasen blev det också snabbt tydligt hur extremt dåligt bevakad branschen är, särskilt i relation till hur politiskt viktig den är. Både från media och forskarvärlden. Det gjorde att vi ville granska den gröna omställningens baksida, och offer.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Då vi haft ett så omfattande och heterogent material, i form av källintervjuer och handlingar, har vi behövt hitta en struktur som passar för båda och jobbat konsekvent påståendebaserat. Varje gång vi haft en tes, en källa eller myndighetshandling påstått eller nämnt ett missförhållande har vi skrivit in det i en lista i excel. Sen har vi satt upp kriterier för varje påstående: Vad behöver vi för att kunna publicera detta? Denna lista har varit ett levande dokument där cellerna till höger om varje påstående fyllts på med vittnesmål, dokumentation eller annat som antingen stryker eller dementerar påståendet. Detta har gjort att vi systematiskt kunnat gå igenom alla handlingar och källintervjuer och satt dem i ett sammanhang. De påståenden som sedan fyllt kriterierna för publicering är de avslöjanden som bär granskningen. Av drygt 25 påståenden uppfyllde 12 kriterierna för publicering. De påståenden som föll bort gjorde ofta det på grund av att det saknades enstaka källor, eller för att det saknades dokumentation som styrkte det flera källor sa. Vi har även kartlagt alla handlingar på en tidslinje. SNRC är en stor anläggning med flera olika avdelningar, och myndigheter såsom Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen, Försäkringskassan och Arbets- och miljömedicin har haft olika ärenden på olika avdelningar inom SNRC, men utan att kommunicera med varandra. Vi insåg tidigt att en viktig faktor i granskningen skulle vara att strukturera upp vem som vetat vad och när, genom att sammanställa alla de olika ärendena hos de olika myndigheterna. Varje avdelning har fått en egen tidslinje som samtidigt förhåller sig till alla andra avdelningars tidslinjer. Varje händelse, handling, vittnesmål har sedan blivit en cell under respektive avdelning i ett större rutnät av avdelningar, med hänvisning till var i vårt material man hittar informationen. Detta har gjort att vi enkelt kunnat navigera i alla våra dokument och källintervjuer, och kunnat söka på information som vi först i efterhand insett varit relevanta. En väldigt stor del av arbetet har handlat om att hitta och förvalta muntliga källor. Myndighetshandlingarna har gett en bild men den har uppenbart haft sina luckor som behövt fyllas igen av folk som jobbat på golvet inne i på avdelningarna, då en uppenbar brist i flera av ärendena var att man inte pratat med anställda. Vi har hittat folk genom handlingarna, och sen har nätverket av källor växt fram organiskt utifrån tips och öppna sökningar på exempelvis Linkedin. Sen har vi fått tag på dem antingen digitalt, över telefon eller genom att skicka brev. Många har vågat träda fram med sina egna röster och namn, men vi har även flera källor som medverkar med utbytt röst och namn, samt väldigt många bakgrundskällor. De sistnämnda har varit extremt viktiga för vår påståendelista. Vi har sedan hållit i våra källor, ofta pratat med samma personer flera gånger, ställt viktiga frågor flera gånger och behövt ha koll på vilka källor som har kontakt med varandra och inte.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Från Arbetsmiljöverket har vi tillsynsprotokoll, inskickade luftmätningar, korrespondens mellan inspektörer och chefer på avdelningarna och annan dokumentation som myndigheten begärt in, från Försäkringskassan har vi fått ut sjuk- och skadeanmälningar som kategoriserats utifrån orsak och från Arbets- och miljömedicin i Lund har vi fått ut läkaranmälningar. Sen har källmaterialet bestått av drygt 25 tidigare och nuvarande anställda på olika avdelningar och nivåer i bolaget som, oberoende av varandra, bidragit med vittnesmål och konkret dokumentation i form av dokument och bilder. Vi har även använt forskning på både återvinningsbranschen och tungmetaller, öppen info och experter på både myndigheter och universitet i vår research av de ämnen och metaller som de anställda utsätts för.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Ett problem var att vi inte hade tillgång till de medicinska kontrollerna som utfördes på de anställda, och vi misstänkte att Stena skulle ta upp dem i ansvarsintervjun. Vi visste att det fanns personer som legat över gränsvärden, men hade ingen helhetsbild och var begränsade i vad vi kunde säga om det vi visste. Vi förhöll oss till det honom att vara tydliga mot lyssnaren när vi inte kunde verifiera påståenden från Stena. Vissa av företagets påståenden som vi visste inte stämde avhöll vi oss helt från att publicera, utan vidare förklaring, för att inte röja källor. Ett jätteproblem var att vi kunde följa myndigheternas ärenden och rapporter fram till 2023 – sen tog det stopp. Vi hade flera källor som jobbar på anläggningen nu, men inte på den minsta och värsta avdelningen som Arbetsmiljöverket lämnade samma år utan att problemen var lösta. Mitt under arbetet kom besked att ytterligare kontroller skulle utföras september 2025, lösningen blev helt enkelt att vänta på deras besök och lägga upp planer för hur vi skulle förhålla oss till olika scenarion. Ett annat problem var källskydd i hänsyn till att vissa avdelningar var så små. Uppgifter om olika förhållanden, och viss dokumentation vi fick tillgång till, riskerade att ringa in våra källor för chefer och insatta. En del kunde publiceras ändå under vissa förutsättningar, men det fanns också uppgifter vi fick avstå från helt av den här anledningen.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Kevin jobbade i Stena Recyclings giftiga damm – i flera år Vår första publicering som avslöjar de stora bristerna i arbetsmiljön och Stena inte gjort några betydande åtgärder för att få bort det hälsofarliga dammet trots att företagshälsovård, läkare och Arbetsmiljöverket har larmat i flera år. Eric blev sjuk av Stenas damm – men företaget slår ifrån sig Avslöjandet om alla dokumenterade sjukdomsfall på anläggningen, och det förmodade mörkertalet. Timmie i tårar efter Stenas lögner: Ville verkligen inte dit Stena undanhöll information för anställda om att de utsattes för farliga ämnen.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Förarbete vid sidan av andra arbetsuppgifter under våren, jobbat växelvis under sommaren och från mitten av augusti till början av december (publiceringsstart i oktober) har vi båda jobbat 100 respektive 80 procent med granskningen.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
En grupp anställda på den dammigaste avdelningen har polisanmält Stena Recycling för arbetsmiljöbrott och en förundersökning pågår. Kunder till Stena, såsom Halmstad kommun, har ställt krav på bolagets arbetsmiljöarbete. Granskningen och återvinningsanställdas arbetsmiljö har debatterats i riksdagen och Socialdemokraterna har krävt arbetsmarknadsministerns avgång med hänvisning till bristande agerande på det som framkommit i granskningen. Länsstyrelsen ska utvidga sin tillsyn av bolaget till att även omfatta luftvägsexponering och damning av farliga ämnen. IF Metall har kallat upp alla skyddsombud på SNRC för utbildning. En annan konsekvens är att anställda inom branschen upplever att de fått en röst, vilket märks genom ett stort inflöde av tips från återvinningsarbetare i hela landet.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Granskningen har fått stort medialt genomslag. Utöver att Ekot och SR:s startsida publicerat flertalet av inslagen i sin helhet har DN, GP, Hallandsposten, SVT, Omni, Aftonbladet och TT gjort egna inslag och artiklar på granskningen. Den har plockats upp av poddar/program såsom GP Nyhetsshowen, Dagens Eko, Radio Sweden, Rapport och Flashback Forever, och branschtidningarna Dagens Arbete, Branschaktuellt, Allt om arbetsmiljö och Metal Supply har skrivit om flera av granskningens avslöjanden. Vi har även pratat om granskningen i Veckans gräv och blivit intervjuade av SVT Halland.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.