Sök
Kategori
Etermedia riks dokumentär
Nominerade
Markus Alfredsson
Maria Ridderstedt
Förutom ovanstående deltog följande personer
Redaktör Gunilla Kyhlén, Formatutvecklare Ulla Svensson, musik av Ludvig Jansson, klipphjälp David Rune.
Publiceringsdatum
10/12
Var publicerades jobbet?
Ekot (ett samarbeta mellan Ekot och Kaliber, där de långa delarna till största del gjordes av Ekot men publicerades i Kalibers flöde som podd)
Kaliber
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Vi har visat hur en mycket bristfällig utredning från socialtjänsten har lett till att en åttaårig flicka hållits isolerad. Varken vården eller socialtjänsten har kunnat motivera isoleringen och skyller på varandra. Genom att i realtid följa och granska ett fall har vi kunnat avslöja hur ett barn kan omhändertas på lösa grunder och hur rättsosäkert systemet kan fungera. När anklagelsen om att mamman har Münchhausen by proxy och misshandlar barnet, avfärdats har socialtjänsten bytt anklagelser. Flera uppgifter som vården framfört till socialtjänsten har varit fel och flickan har flera gånger felbehandlats. Socialtjänsten har inte förhållit sig objektiv och inte själva tagit del av tex sjukvårdsjournalerna. Granskningen visar att vården inte tagit ansvar för det som gått fel och har istället skyllt på mamman. Felaktiga uppgifter som inte belagts har ändå funnits kvar och det har påverkat händelseförloppet. Föräldrar har mycket svårt att få rätt i domstol i ett sådant här fall.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Frågan om tvångsomhändertagande av barn är oerhört svår även för socialtjänsten; det kan bli fel oavsett om de agerar eller ej. Det är samtidigt svårt att granska, särskilt när man ska pröva påståenden om oskuld. Genom att förena en stark, berörande berättelse med grävmetodikens noggrannhet har vi kunnat visa vad som sker när myndigheter tidigt låser sig vid en förklaringsmodell och tappar fokus på barnets bästa. Vi har visat att socialtjänsten inte tar barnets vilja på allvar, trots att barnet tydligt och konsekvent säger att hon vill komma hem och ha kontakt med sina föräldrar. I det här fallet har vi följt processen i realtid och sett hur myndigheterna flyttar positioner och ändrar anklagelser. Vi har också sett hur familjens och barnets egna uppgifter tolkas genom förutfattade glasögon. Prestige tar över, och anklagelser som avfärdats av rättssystemet lever kvar, även när nya handläggare tar vid. Den stora lyssnarresponsen visar att vi skildrar en verklighet som många känner igen: att vara helt utlämnad åt tyckanden där sanningen tycks sakna betydelse. Vi belyser hur låsningar kan få långtgående konsekvenser för barn och varför noggrann, oberoende granskning är nödvändig.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Redaktionen har flera gånger kontaktats av föräldrar som menar att det är omöjligt att få rätt när socialtjänsten tidigt låst sig vid en idé. Vi har också fått tips om att tolkningarna av misshandel genom sjukvårdsinsatser är så bred att det är omöjligt att försvara sig mot en sådan anklagelse. Vi har pratat med flera familjer som blivit fråntagna barn på det här sättet, men när vi tittat närmare på dem har det ändå funnits något som skavt, t ex en vårdnadstvist eller att det varit oklart vad barnet vill. När vi fick tips om den här familjen förstod vi snabbt att det här kanske är det ”case” vi väntat på för att kunna granska en sådan här process och hur socialtjänst, vård och domstolar agerat. Sedan dess har vi följt dem i realtid.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Familjen tidigt fick förtroende för oss och förstod att för att vi, som granskande journalister, skulle kunna berätta deras historia, behövde varenda liten detalj bekräftas av källor och dokumentation. Därför har vi haft tillgång till ovanligt många myndighetshandlingar och dokument som annars kan vara svårt att få tag i för en journalist. Föräldrarna har själva spelat in sina telefonsamtal och möten med sjukvård och socialtjänst. Det har vi kunnat ta del av för att få bekräftat att det är som de påstår. De har också själva begärt alla handlingar som socialtjänsten upprättat, till exempel socialtjänstjournalen, orosanmälningar och referenssamtal med vården. Via familjen har vi haft tillgång till de journaler som de själva skrivit ut, samt de journaler de i ett senare skede till slut fått utlämnade till den läkare som de själva anlitat för att gå igenom journalerna från både sjukvården i Örebro och Akademiska sjukhuset i Uppsala. För att kontrollera att familjens berättelse om livet före omhändertagandet stämmer har vi också tagit del av videoklipp och privata inspelningar från familjens liv. Vi har även bett dem begära ut uppgifter från deras mobiloperatörer för att kunna belägga att de ringt de samtal som de påstår att de gjort. Vi började tidigt göra något som vi kunde se att socialtjänsten inte gjort, nämligen en tidslinje. Genom den kunde vi få en mycket bättre uppfattning än socialtjänsten om när olika händelser som de olika referenspersonerna tog upp inträffat, kolla dem mot journal samt annat material tex mejlkorrespondens som familjen bidrog med. Genom att föräldrarna själva har rätt att ta del av hela socialtjänstens utredning och alla samtal som socialtjänsten haft med vårdpersonal och andra personer som haft kontakt med familjen kunde vi kartlägga vilka påståenden som det fanns grund för och vilka påståenden det inte fanns det för. Vi följde även de olika domstolsförhandlingarna i Förvaltningsrätt och Kammarrätt gällande LVU samt umgängesfrågan. Dels genom att ta del av all dokumentation som skickads in till domstolen både från socialtjänsten och från föräldrarna ombud. Vi lyssnade också igenom de förhör som hölls i de olika instanserna. Vi har också genomfört ett stort antal intervjuer och bakgrundsamtal med andra föräldrar till barn med samma diagnos, läkare på andra sjukhus, experter och kunniga inom olika sjukvårdsområden för att kontrollera olika påståenden och antaganden.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Sjukvårdsjournaler från två sjukhus Socialtjänstens journalanteckningar Orosanmälningar Socialtjänstens referenssamtal med vårdpersonal Socialtjänstens Utredningsdokument och beslutsunderlag Vårdplaner Öppna intervjuer/ Bakgrundssamtal Sammanträdesprotokoll Socialnämnden Inspelade telefonsamtal Inspelade möten Domstols handlingar Inspelade förhör i rätten Privata brev/ Mejl Källskyddade samtal
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Att granska Socialtjänsten och vården är svårt då det är omgärdat med hög sekretess och ansvariga sällan vill uttala sig om enskilda fall med hänvisning till det, trots fullmakter från berörda, ville ingen ansvarig prata med oss, inte ens genom bakgrundssamtal. Inte ens förvaltningschefen på socialtjänsten eller chefen för Barnskyddsteamet på Akademiska ställde upp på en principiell intervju. Den enda som till slut lät sig intervjuas var verksamhetschefen på Barnkliniken på sjukhuset i Örebro. Det gjorde att vi behövde vara extra noga med att hela tiden se till att vårdens och socialtjänstens perspektiv kom fram på ett sakligt och balanserat sätt. Sekretessen gjorde oss väldigt beroende av material som vi fick tillgång till via föräldrarna och deras ombud, de handlingar vi själva kunde begära ut maskade använde vi för att kontrollera att uppgifterna föräldrarna lämnade ut stämde, tex från Ivo och domstolar. Vi ville göra denna granskning utifrån barnets perspektiv men hade ingen egen tillgång till flickan. Vi använde oss därför av de brev som hon skickat till sina föräldrar, samt dokumentationen från de barnsamtal som socialtjänsten hållit med henne. Bevara berättelsen. Vi ville göra en stark berättelse som inte fick bli för tung med fakta, det var därför hela tiden en balansgång om hur mycket av researchen vi skulle ta med i berättelsen, vi skalade bort väldigt mycket källhänvisningar till förmån för berättelsen.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
De tre poddavsnitten.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
4-5 månader, till en början jobbade de båda reportrarna tillsammans på halvtid. Men när Markus behövde gå in mer aktivt i ett annat projekt, tog Maria över hela granskningen, men fick stöd av en mycket aktiv redaktör, formatutvecklare och klippare.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Socialtjänsten hade dagarna innan publicering avfärdat förslagen om att placera Elsa hos föräldrarnas släkt och nätverk. Hon skulle placeras i ett nytt familjehem på lång sikt. Direkt efter vår publicering valde Socialtjänsten att dra tillbaka förslaget om familjehem. Dagen före julafton fick Elsa flytta hem till en släkting där hon nu bor. Föräldrarna har nu också fått besked om att socialtjänstens nya utredare kommer att föreslå att både mamma och pappa kan få ha umgänge med flickan hos släktingen. I Örebro planeras en demonstration den 16 januari för att Elsa ska få komma hem. Både socialtjänstministern och folkhälsoministern har efter vår granskning av fallet Elsa kontaktats av enskilda personer och föräldranätverk som vill att ministrarna på olika sätt griper in.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Granskningen har fått stor spridning via flera influensers på sociala medier. Aftonbladet, Omni, Kvartal och SVT har gjort rewrites. Sydsvenskan, smålänningen, Kvartal och Nyhetsmagasinet Filter har skrivit ledare/opinionstexter. Förutom lajvmedverkan i P4 Extra, P4 Örebro, P4 Uppland, Studio ett och P1 Morgon, bjöds reportern även in till TV4 för att berätta om granskningen. Vi har fått närmare 200 mejl från lyssnare, de flesta vill berätta likande historier eller bara uttrycka tacksamhet över att vi gjort denna granskning.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Inte vad vi vet