Guldspaden Nominerad 2022

Döden på djurparken

Tillbaka
Nominerad till Guldspaden 2022 i kategorin Etermedia lokal Se bidrag: Bidrag (.zip, 107 MB) Kategori Etermedia lokal Nominerade Olof Peterson Ida Andersson Förutom ovanstående deltog följande personer Erik Nielsen och Niklas Sjögren, redaktörer Helena Sjögren och Louise Löfgren, onlinespecialister Anja Löfman, videospecialist Publiceringsdatum Första publiceringen 4/12, sista delen 15/12 Var publicerades jobbet? SVT Nyheter Rapport SVT Nyheter Småland

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Den svenska polisen har struntat i att förhöra gästarbetare som var på plats på Ölands djurpark den dag då dödsolyckan skedde, trots att flera av dem berättat en helt annan version än arbetsgivaren kring vad som hände i direkt anslutning till olyckan. Personer som det enkelt går att få namn och adress till via den dödes familj. Parkens beskrivning av den döde som mycket kompetent och erfaren stämmer inte med familjens uppgifter. De säger att han aldrig jobbat med vilda djur och att han, precis som majoriteten av gästarbetarna, inte kunde ett enda ord svenska eller engelska. Flera före detta praktikanter och andra anställda har vittnat om att språkförbistringarna var ett säkerhetsproblem. ÖD har tidigare mörkat livsfarliga incidenter. En praktikant hotades till och med med stämning om han berättade. Dessutom var händelserna kända för både svenska och europeiska djurparksorganisationer som ändå anmält dem. Parkens säkerhetsrutiner gick inte att följa vid olycksplatsen.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Oavsett vem som dör på jobbet ska alla omständigheter utredas. Men vår granskning visar att den svenska rättvisan valt bort att prata med potentiella vittnen som befinner sig i utlandet och som inte pratar svenska. Det här indikerar att gästarbetare inte bara är mer utsatta på arbetsmarknaden när de är i livet, utan också efter sin död. Utan vårt arbete hade djurparkens version av vad som hände den där dagen i augusti 2022 fortfarande stått oemotsagd. Detta trots att de som arbetsgivaren har uppenbara motiv för att framställa dödsfallet som en ren olyckshändelse. Samtidigt har de som sannolikt vet mest om arbetsvillkor på parken som kan ha haft betydelse för olyckan alltså lämnats ohörda. Vi är de enda journalisterna som gett en bild av vem den döde mannen var och varför han åkte till Sverige för att jobba. Och om varför han stannade kvar, trots att han varje år lovade att det skulle bli den sista gången i Sverige. Vi har också visat att parken inte bara struntat i att anmäla livsfarliga händelse utan också skrämt unga människor som var med om dem till tystnad. Vår granskning har belyst säkerhetsbrister på djurparken som gått helt under myndigheternas radar.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Granskningen startade med frågan kring vad som händer när en gästarbetare dör på jobbet och om de omfattas av samma skyddsnät som en svensk medborgare. Men vi hade redan tidigt frågor kring det faktum att det enda vittnet till olyckan är son till den som i förlängningen riskerar att dömas. I första samtalet tillstod åklagaren att det var en pikant situation rent juridiskt, men lät oss samtidigt förstå att han inte trodde att ärendet var särskilt komplicerat i övrigt. De uppgifter som Ida avslöjat tio år tidigare om att gästarbetare utnyttjats på Ölands djurpark hade, som åklagaren uttryckte det, “ingen bäring på den här enskilda händelsen”. Men när vi kontaktade familjen förstod vi genast att åklagaren nog gjort det väl enkelt för sig...

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Vi förstod tidigt att det var avgörande att få kontakt med den dödes familj. Men det var inte helt lätt eftersom den enda informationen vi fick ut från polisen var mannens ålder och nationalitet. Hur vi till slut kom fram till det rätta namnet går av källskyddsskäl inte att beskriva i detalj, men snart hade det kokat ner till två potentiella namn. Med hjälp av de förmodade namnen började vi söka i olika grupper i sociala medier för rumäner i Sverige. Där vi hittade vi mannens son, som desperat sökte hjälp med att få mer information om olyckan och hur han skulle få kontakt med svenska myndigheter. Vi kontaktade honom och fick snabbt svaret att de gärna ville prata med oss. Vi höll kontakten med familjen och byggde upp en relation med dem under ett par veckors tid. Under den här tiden nåddes familjen av allt fler uppgifter om olycksdagen som de två arbetskamraterna berättat för andra i byn. Uppgifter som det var svårt att få ihop med det som djurparken berättat. Vi började förstå att det enda sättet att få fram mer information var att åka ner till Rumänien och själva söka upp arbetskamraterna. Rumänien saknar officiella register över adresser och telefonnummer, men väl på plats lyckades vi genom samtal med olika bybor till slut hitta fram till arbetskamraterna. Tyvärr ville de inte berätta vad de sett och hört på plats i Sverige. Men vi hittade dem och fick bekräftat att de varit på plats. En stor utmaning i arbetet har varit att få källor att våga prata. Gästarbetarna tjänar lite i jämförelse med svenska anställda, men det de kan få ihop på djurparken är ändå dubbelt mot vad de kan tjäna i Rumänien. De har därför betydligt mer att förlora än att vinna på att prata med oss. Vi har jobbat mycket med att få uppgifter bekräftade från flera håll. Både kring säkerhetsbrister, allvarliga incidenter och Fanica Gherasims arbetsvillkor har vi kämpat hårt för att bekräfta utsagor, även om de inte alltid syns i det publicerade materialet. Totalt har vi studsat uppgifter mot runt ett dussin källor. Vi har under hela processens gång inhämtat samtliga offentliga dokument kopplade till olyckan, men också de tidigare dokument som olika myndigheter har upprättat kring djurparken. Det rör sig såklart om polisanmälningar, arbetsmiljöutredningar och dagboksblad hos tingsrätten. Flera dokument har vi begärt ut flera gånger och från olika myndigheter, eftersom vi insåg att det gjorts olika sekretessbedömningar. På så sätt har vi lyckats pussla ihop mycket ny information, särskilt i korrespondensen mellan Arbetsmiljöverket och polisen. Men grävet bygger alltså främst på muntliga källor, både öppna och anonyma, som gett oss uppgifter som vi sedan jämfört med de officiella källor vi kunnat hitta. Ett sådant exempel är Skatteverkets inkomstuppgifter som vi använt för att bekräfta att de olika arbetarna har arbetat i Sverige.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

Alla offentliga dokument som gått att hitta, i form av polisanmälningar, arbetsmiljöutredningar och dagboksblad hos tingsrätten har vi inhämtat kontinuerligt. Men framförallt har vi haft en lång rad muntliga källor, både öppna och anonyma, som gett oss uppgifter som vi sedan jämfört med de officiella källor vi kunnat hitta,

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

En tydlig svårighet har varit språkbarriären mellan oss, familjen och gästarbetarna. Att översätta intervjuer har gjort att det tagit lång tid att veta exakt vilka delar vi ska använda och vara säkra på att de förstått våra frågor. Det har också varit påfallande många som, trots att vi lovat dem hundra procent anonymitet och källskydd, inte ens vågat ge oss information om förhållanden på parken. Att få kontakt med de ansvariga på Ölands djurpark har varit i princip omöjligt. Vi har sökt dem ett otal gånger, både på plats i parken, och via mejl, telefon och vanliga brev. Åklagaren har gett oss information ena dagen, för att nästa hänvisa till förundersökningssekretess.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

I artikeldokumentet finns samtliga artiklar som vi skrivit inom ramen för granskningen. Men det är i de här två klippen; X-2022-1207-OLANDSDJURPARKNY-TEXT och X-2022-1212-OLANDRAPPORT-TEXT, som vi tycker att den sammanfattas bäst. Dock har vi valt att bifoga i princip alla klipp som vi anser är av betydelse och som vi publicerat på sajt. Här finns också alla artiklar som SVT Småland skrivit om olyckan samlad: https://www.svt.se/nyheter/amne/D%C3%B6dsolyckan_p%C3%A5_%C3%96lands_djurpark

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

Vi har jobbat från och till sedan olyckan inträffade, men haft våra vanliga pass i schemat. Dock var vi helt frikopplade under resan till Rumänien och ett par veckor därefter. Totalt uppskattar vi att det tagit en månad av heltidsarbete för oss båda.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

Vi har fått signaler på att vårt arbete är en av orsakerna till att förundersökningen ännu inte lagts ner, trots åklagarens som vi uppfattar det, lättsinniga inställning i början av utredningen. Vi tror också att Arbetsmiljöverket ansträngt sig lite extra i sin utredning på grund av alla frågor de fått från oss. Svensk Djurparksförening har sökt pengar för att förbättra arbetsmiljörutinerna för hela branschen och även ändrat sina intervall med vilka de kontrollerar att brister åtgärdats. Vår granskning har, tillsammans med händelserna på Furuvik, satt frågan om säkerheten på våra djurparker på den nationella agendan.

HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?

Våra reportage har sänts i SVT:s rikssändningar och citerats av bland annat P4 Kalmar. Vår granskning har också fått stort genomslag i sociala medier och i debatten kring djurparkernas säkerhet.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej.