Guldspaden Nominerad 2025

Distansläkarna – granskning av hemliga avtal och dolda bisysslor

Tillbaka
Nominerad till Guldspaden 2025 i kategorin Mindre dagstidning Se bidrag: Bidrag (.mp4, 55 MB) Bidrag (.mp4, 493 MB) Bidrag (.pdf, 10 MB) Bidrag (.pdf, 0,22 MB) Hämta alla filer Kategori Mindre dagstidning Nominerade Jennifer Mayer Robban Andersson Förutom ovanstående deltog följande personer Jan Wijk, reporter Daniel Nilsson, reporter Publiceringsdatum 8/10 - 18/12 2025 Var publicerades jobbet? Nerikes Allehanda

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

NA:s granskning avslöjade att chefläkaren för psykiatrin i Region Örebro ansvarade för patientsäkerheten på distans från Kreta, där han samtidigt drev en privat läkarmottagning i strid med regionens riktlinjer. Genom fältarbete på plats visade NA att mottagningens öppettider krockade med arbetstiden i regionen. Vidare avslöjades flera läkare med liknande upplägg: distansavtal och privata mottagningar utomlands, utan att ha rapporterat in bisysslor. Granskningen ledde till att över 570 medarbetare rapporterade in nya eller ändrade bisysslor och att chefläkaren tvingades lämna uppdragen. NA:s kartläggning visade att hemliga distansavtal används för att lösa läkarbristen i flera regioner, utan insyn från ansvariga myndigheter. I en tid där sjukvården är särskilt utsatt för cyberhot från främmande makt och patientuppgifter bedöms särskilt skyddsvärda har läkare skrivna utomlands tillgång till svenska journalsystem – utan att myndigheter eller regionledning haft kontroll över riskerna.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Arbetet bygger på ett självständigt, systematiskt och uthålligt undersökande journalistiskt arbete där reportern själv tagit fram ny, väsentlig information av stort allmänintresse. Genom dokumentgranskning, fältarbete i utlandet, intervjuer och registerkontroller har NA avslöjat ett systemfel: läkare har genom hemliga avtal kunnat arbeta på distans från utlandet och driva privata mottagningar utan godkända bisysslor, dolt från regionledning och myndighetsinsyn. Att detta sker i det dolda är extra allvarligt i ett säkerhetspolitiskt läge där sjukvården är särskilt utsatt för intrångsförsök och patientdata är särskilt skyddsvärda. Granskningen är unik och har visat på brister i kontroll, arbetsmiljö och patientsäkerhet i flera regioner. Arbetet har lett till massrapportering av bisysslor, ledningsförändringar, nationell debatt och skärpta rutiner. Genom att kombinera grävande metoder, skydd av källor och uthållighet har NA bidragit till ökad transparens och ansvarstagande i offentlig sektor. Att granskningen lett till att regeringen gett Ivo i uppdrag att utreda informations- och patientsäkerheten för distansarbete nationellt visar på arbetets genomslag och allmänintresse.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

2021 gjorde NA en omfattande granskning av bisysslor inom regionen. Redan då stack en anställd ut: chefläkaren inom psykiatrin hade det året arbetat 900 timmar på sina bisysslor. När samma reporter 2025 gör en ny kontroll ser vi att läkaren omsatt närmare 13 miljoner kronor på sina bisysslor fram till 2024 – därefter nollas omsättningen. Vid närmare granskning visar det sig att läkaren nu är skriven i Grekland, där han driver en privat läkarklinik, men samtidigt fortsatt anställd som chefläkare och medicinskt ansvarig för psykiatrin i Region Örebro län – 300 mil bort. Frågan väcks: Hur kan man ansvara för patientsäkerheten på distans från ett annat land? För att få svar bestämde vi oss för att åka till Kreta och försöka träffa läkaren.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Dokumentgranskning: Vi begärde ut och gick igenom över tusen sidor anställningsavtal, dokumenterade bisysslor, riktlinjer, distansavtal, löneuppgifter, scheman och andra interna dokument från Region Örebro län. Utlämnandet fördröjdes och försvårades systematiskt av regionen, vilket ledde till en JO-anmälan. I flera fall nekades vi helt tillgång till handlingar, vilket gjorde oss beroende av interna källor för att verifiera och fördjupa granskningen. Register- och myndighetskontroller: Vi kontrollerade folkbokföringsuppgifter, legitimationer, bisysslor, bolagsengagemang och verksamhetsadresser i både Sverige och utlandet. Genom dessa kontroller kunde vi kartlägga läkarnas rörelsemönster och avslöja parallella verksamheter. Fältarbete och research på plats: Vi reste till Grekland och besökte chefläkarens privata mottagning för att verifiera verksamheten, dokumentera och genomföra ansvarsintervju. Allt dokumenterades med foto och film för publicering. På plats kunde vi visa att läkaren arbetade på sin privata mottagning under ordinarie arbetstid för regionen – utan godkänd bisyssla. Något som vi inte hade kunnat bevisa utan resan. Nationell kartläggning: Genom att kontakta samtliga svenska regioner kunde vi visa att distansläkare förekommer i stora delar av landet, ofta genom hemliga avtal. Varken sjukvårdsministern eller ansvariga myndigheter kände till att det förekom. Ivo kunde inte svara på om de kan granska vård från utlandet. Intervjuer: Vi intervjuade ett stort antal läkare, chefer, regionpolitiker, anställda, patienter, fackliga företrädare och myndighetspersoner – både på plats och via mejl/telefon – för att få en bred och fördjupad bild. Källskydd och tips: Granskningen har varit beroende av tips från över 50 anonyma källor inom vården samt ytterligare ett 20-tal som lämnat verksamheten. Vi har skyddat våra källor och använt insiderinformation varsamt och metodiskt för att verifiera uppgifter och hitta nya spår. Enkätundersökning: För att kringgå tystnadskulturen skickade vi ut en enkät till samtliga 900 anställda inom psykiatrin, med information om källskydd och meddelarfrihet en timme innan personalen skulle ha en planerad föreläsning om just offentlighetsprincipen. Drygt 260 svarade, vilket gav nya källor och underlag för uppföljande journalistik. Datajournalistik: Vi begärde ut och analyserade omfattande statistik över personalomsättning, bisysslor och scheman. Genom att kombinera dataanalys med källuppgifter kunde vi visa mönster och samband, till exempel hur många läkare lämnat efter att distansavtal godkänts. Granskning av öppna källor: Vi använde avancerade googlesökningar, sociala medier och utländska webbsidor för att spåra läkarnas verksamheter och arbetstider. AI-tjänster användes för att analysera och översätta material från andra språk. Konfrontation och rätt till genmäle: Läkare, chefer och politiker har erbjudits möjlighet att svara på kritik och frågor. Vi har gett rätt till genmäle och publicerat deras svar.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

Ett 50- tal anonyma källor inifrån Region Örebro län och ett 20-tal som lämnat verksamheten. Offentliga handlingar och interna dokument som lämnats ut från Region Örebro län eller genom anonyma källor. Officiella riktlinjer och policydokument för bisysslor och distansarbete. Myndighetsregister och databaser. Bolagsengagemang och företagsinformation från svenska och utländska bolagsregister. Utländska webbsidor och register för att verifiera mottagningar och verksamheter. Omfattande intervjuer och vittnesmål. Intervjuer med läkare, chefer, regionpolitiker, sjukvårdsministern och fackliga företrädare. Samt samtal med patienter, anhöriga och källor inom regionen. Svar från myndigheter som Ivo, Socialstyrelsen, Integritetsskyddsmyndigheten, Arbetsmiljöverket och Skatteverket.

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

Ett av de största hindren var Region Örebros kommunikationsavdelning som fungerade som en mur mellan journalister och verksamhet. Regionen försvårade och fördröjde utlämnandet av allmänna handlingar, ibland i upp till en månad, vilket ledde till en JO-anmälan. Ansvariga chefer duckade flera gånger intervjuer och hänvisade frågor till kommunikatörer. Flera intervjuer fick ske skriftligt via mejl till ansvarig chef– men svaren kom tillbaka från kommunikatörernas mejl. Ett särskilt problem var att sjukvårdsdirektören i början av granskningen vägrade ställa upp på intervju, och istället använde en kommunikatör för att själv styra narrativet och bemöta kritiken på regionens intranät inför 10 000 anställda – utan möjlighet till kritiska frågor från NA. Under granskningen avslöjade NA fler läkare med distansavtal och privata mottagningar utomlands, utan godkända bisysslor. När NA granskade detta valde regionen att godkänna bisysslorna i efterhand, vilket fick det att framstå som att verksamheten varit godkänd från början. Bristen på transparens tvingade oss att förlita oss på ett stort antal interna källor för att få tillgång till interna dokument och avgörande information. Tystnadskulturen gjorde att många tips inkom anonymt, vilket ökade behovet av källskydd och noggrann faktakoll. Därför skickade vi ut frågor till alla 900 anställda inom psykiatrin, med information om offentlighetsprincipen och meddelarskyddet. Det resulterade i 260 svar, nya intervjuer och avgörande insikter.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

Önskar att juryn tar del av materialet digitalt, då rörliga inslag varit en viktig del i det visuella berättandet av granskningen. Bifogat finns en lista över vilka av 63 artiklar och vilka som bedöms särskilt viktiga för granskningen. (Distansläkarna - ta del av digitalt - länk till alla 63 artiklar.pdf) Utvalda artiklar: Är chefläkare åt psykiatrin – från Kreta ”De får en läkare de annars inte skulle ha” – NA på plats på Kreta ”Väldigt skyddsvärd information” Sjukvårdsministern: ”Allvarligt och förtroendeskadligt” Spyridon Kilaidakis lämnar uppdrag Regeringen agerar – efter NA:s granskning

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

Jennifer Mayer har arbetat 80 procent med granskningen från augusti 2025 fram till 18 december 2025. Bildjournalist Robban Andersson var avsatt fyra dagar för resan till Kreta. Utöver detta enstaka timmar från enskilda reportrar.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

Granskningen har fått omfattande och nationella konsekvenser. NA avslöjade bristande kontroll över patientdata och att läkare utomlands haft tillgång till svenska journalsystem utan myndighetsinsyn, i ett säkerhetspolitiskt läge där sjukvården bedöms särskilt utsatt. Regeringen har, efter granskningen, gett Ivo i uppdrag att utreda patientsäkerhet och informationssäkerhet vid all distansvård. Sjukvårdsministern: ”Där har er granskning bidragit till att vi uppmärksammats på att det finns situationer där det brister.” Region Örebro har startat två fördjupade utredningar. 570 anställda har rapporterat in nya eller ändrade bisysslor. Chefläkaren har lämnat sitt uppdrag och sjukvårdsdirektören byter till annan region. Regionen har skärpt riktlinjerna och öppnat för att förbjuda utlandsavtalen.

HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?

670 000 visningar på trailern i SoMe 420 000 inloggade sidvisningar 80 köp och väldigt stark i målgrupp kvinnor TV-inslaget från Kreta kopplades på till alla 63 artiklar på sajt. Granskningen har fått stort genomslag lokalt och debatterats friskt under hösten. Vi använde även en kommentarsfunktion under flera artiklar, som resulterade i 300 artikelkommentarer. Har även följts upp av medier runt om i Sverige. Bland annat: Dagens medicin Dala-demokraten Hudiksvalls tidning SR P4 Örebro SVT Gävleborg Karlskoga tidning-kuriren Gefle dagblad Fojo lokalt Voister debatt Debattartiklar

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Ja. Medieombudsmannen (som friade) och därefter överklagat till Mediernas Etiknämnd.