Sök
Kategori
Studentspaden
Nominerade
Tea Regell
Ylva Hallberg
Förutom ovanstående deltog följande personer
Erik Palm handledare, lärare på JMK Stockholms universitet.
SVT: Johanna Waak (klippare), Max Sohl Stjernberg (redaktör).
Publiceringsdatum
9 och 14:e oktober 2025
Var publicerades jobbet?
SVT Riksnyheter
Examensarbete Stockholms universitet
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Granskning visar att Kriminalvården isolerar minderåriga i häkte trots att detta är olagligt enligt svensk lag och internationella konventioner. Bland annat utförs inte arbetet med att bryta isoleringen av barn korrekt. Trots att kontakten barnen ska få måste vara meningsfull inräknas all form av interaktion. Detta trots att Sverige använder sig av en definition från FN som la till ordet “meningsfull” för att undvika just detta. Detta innebär att barn inte får sin lagstadgade rättighet tillgodosedd. Granskningen avslöjar också att Kriminalvården placerat barn i isoleringsceller vid minst 57 tillfällen mellan januari 2024 och mars 2025. Flera av placeringarna har pågått i flera dygn, trots att de ska upphöra så snart som möjligt. Isolering är mycket skadligt, speciellt för barn. Det ger fysiska och psykiska skador och det ökar risken för suicid. I häktet är man heller inte dömd, det betyder att den skadliga isoleringen kan drabba även oskyldiga.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Arbetet förtjänar en studentspade då det avslöjar ett missförhållande som inte var tidigare känt. Granskningen berör ett av vår tids största samhällsproblem – den ökande gängkriminaliteten och det dödliga våldet bland minderåriga. Samtidigt föreslår regeringen att sänka straffmyndighetsåldern till 13 år. Det innebär att ännu yngre barn kan komma att placeras i häkte – något som gör granskningen ännu mer relevant. Bra journalistik är kritisk till sin samtid, så när alla springer åt ett håll, ska vi, den granskande journalistiken, även se till att springa åt det andra, och det har den här granskningen gjort. Den ger en röst åt en grupp som sällan själva hörs och ofta porträtteras på ett endimensionellt sätt. Flera av de vi pratat med har dömts för allvarliga brott och man kan ställa sig frågan om varför man ska bry sig om att dessa barn inte får sina rättigheter tillgodosedda. Samtidigt har barn rättigheter enligt svensk lag och internationella konventioner. När dessa inte efterlevs är det ett lagbrott. Det sätter även ljuset på ett problem i vår rättsstat – att oskyldiga barn riskeras att straffas innan dom fallit. Något som kan ge allvarliga konsekvenser.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
En advokat vi talat med beskrev häktena som ”den värsta tillvaron man kan tänka sig”. Sveriges häkten har fått skarp kritik, både från forskare och internationella organ, för den höga graden av isolering. Vi har i dag en unik situation i Norden, där Sverige är det land som placerar flest barn i häkte. Det var redan känt att Kriminalvården brister i att tillgodose barnens rättigheter – endast 57% får de fyra timmar med umgänge som de har rätt till. Med det i bakhuvudet ville vi undersöka hur minderårigas tillvaro i häkte verkligen är. Särskilt med tanke på att Sverige utmärker sig med långa häktningstider som ofta övergår tre månader. Vi ville närma oss detta på ett nytt sätt och prata med de som benämns som gängens springare.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Researchen består främst av allmänna handlingar från Kriminalvården samt intervjuer med tidigare häktade barn. Databasen vi byggde är baserad på daganteckningar och rumbyteslistor för häktade minderåriga i Sverige mellan januari 2024 till augusti 2025. Underlaget kommer från alla 39 häkten, vilka vi också frågade om antal häktade minderåriga samt antal minderåriga som placerats i isoleringscell för 2024 och 2025. Genom att föra samman daganteckningarna med rumbyteslistorna och organisera varje placering i Excel kunde vi kartlägga varför och hur länge de intagna placerats i isoleringsceller. I Exceltabellen registrerade vi datum för placeringen, den häktades ålder samt skälen till förflyttningen. Efter att vi uppdaterat vår begäran inför SVT:s publicering omfattade materialet över 70 placeringar. Med hjälp av databasen kunde vi granska huruvida skälen till placeringarna var förenliga med Kriminalvårdens riktlinjer. Sedan kunde vi genom rumbyteslistan räkna ut hur länge de häktade var inskrivna i de celler som används som isoleringsceller, även kallad observationsceller. Vi upptäckte att det ibland fanns brist på information om händelser och hur länge placeringar pågått, vilket strider mot Kriminalvårdens egna riktlinjer. Vi har även begärt ut statistik och Kriminalvårdens riktlinjer för hantering av minderåriga och jämfört de med propositioner och internationella definitioner som Kriminalvården ska följa. Vi begärde ut JO-anmälningar och JO-inspektioner samt ärenden hos förvaltningsrätten som rörde minderåriga i häkte. Genom att söka på olika ord som exempelvis: “barn”, “tonåring”, “ungdom” och “minderårig” kunde vi läsa om olika missförhållanden. Mot slutet kontaktade vi motsvarigheterna till Kriminalvården i övriga Nordiska länderna för att jämföra situationen i Sverige med dem. Researchen består också av intervjuer med dömda minderåriga på Sis-hem, advokater, åklagare, civilrättsliga organisationer som har verksamhet i häkte, anställda och tidigare anställda på kriminalvården, experter inom psykologi, kriminologi och rättssociologi. Slutligen hade vi ansvarsutkrävande intervju med Kriminalvården. Allra sista gick vi igenom text och manus, enligt line by line-metoden.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
● Expertintervjuer med advokater, barnombudsmannen, professorer i barnpsykologi, rättssociologi och kriminologi. ● Allmänna handlingar från Kriminalvården (daganteckningar, rumbyteslistor, riktlinjer för hantering av minderåriga) JO (anmälningar och inspektionsrapporter), SOU:er och propositioner. ● Sekretesskyddade dokument från Kriminalvården som vi fick ut genom fullmakt från våra anonyma intervjupersoner, som användes för att bekräfta intervjupersonernas utsagor. ● Anonyma intervjuer med tidigare häktade samt kriminalvårdare. ● Statistik från nordiska myndigheter.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Ett problem var att det var svårt att upprätthålla kontakt med våra anonyma intervjupersoner. Flera av dem satt inlåsta på Sis-hem, och kontakten behövde alltid gå via personalen på hemmen eller via deras advokater. Andra var frisläppta men svarade sporadiskt på telefon, så det fanns en oro för avhopp. För att bekräfta våra anonyma intervjupersoners berättelser fick vi fullmakt att begära ut alla anteckningar från deras häktestid och har på så vis gjort avvägningar med vilka historier vi tar med och inte. Vi har i flera fall märkt att häkten slarvar med dokumentationen – och när vi ställt motfrågor har Kriminalvården själva medgett att något blivit fel. Det påminner oss om att även de skriftliga källornas äkthet och trovärdighet behöver ifrågasättas. Den bristande tillgången till miljöer och personer skapade svårigheter med gestaltningen. Vi har försökt att genom case och grafik skapa en känsla av häktesmiljön och isoleringen. Vi pratade även med kriminalvårdare som av rädsla för repressalier inte ville vara med i en publicering i SVT, vilket var synd. Vi lovade också våra case källskydd. Med hänsyn till deras unga ålder hade en namnpublicering kunnat få långtgående konsekvenser. Detta kanske upplevs som att vi undanhåller uppgifter om dömda personer, vilket kan framstå som stötande och respektlöst mot brottsoffer. Vissa är skyldiga förövare men de är också offer för att rättsstaten inte följer lagen. Det är en svår balansgång.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Det viktigaste med det här arbetet är att det avslöjar ett missförhållande där barn som i juridisk mening inte är dömda ännu utsätts för skada av rättssamhället. Med hjälp av datajournalistik, fallstudier och intervjuer ger arbetet en inblick i en stängd och nästan ogranskad miljö. Frågan om vilka konsekvenser detta får för barnen är därför högst angelägen. Det handlar inte bara om deras välmående utan också om långsiktiga effekter för samhället i stort. Och kan skadan de utsätts för urholka tilliten till samhället och därmed leda till fortsatt kriminalitet?
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Vi, två studenter, jobbade med arbetet från februari till och med maj heltid under studietiden på JMK. När vi sedan sålde arbetet till SVT filmade vi intervjuer och uppdaterade databasen. Det arbetet pågick på halvtid från augusti till oktober.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Granskningen gav reaktioner på flera sociala medier och har delats och väckt reaktioner på X, Facebook och LinkedIn. Det var även många läsare som mejlade in reaktioner efter publiceringen. Intresset för ämnet är fortsatt högt, och vi har kunnat se många publiceringar på ämnet under hösten.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Ja, publiceringarna sändes i Morgonstudion, Rapport och publicerades på svt.se. Nyhetssajten Omni gjorde även en rewrite.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej