Guldspaden Nominerad 2021

Adresskaoset - jakten på de hemlösa

Tillbaka
Nominerad till Guldspaden 2021 i kategorin Magasin Se bidrag: Bidrag (.pdf, 11 MB) Kategori Magasin Deltagare Anders Paulsson Kristina Wahlgren AnnaKarin Löwendahl Kristina Wahlgren Förutom ovanstående deltog följande personer Anna Tiberg, editionschef Johan Sjöholm, redaktionschef András Frimmel, AD Publiceringsdatum 2021-03-01 Var publicerades jobbet? På hemhyra.se samt i papperstidningen nummer 3, 2021.

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

200 000 personer är skrivna på fel adress i Sverige. Staten vill ta kontroll över adresskaoset och skärpte därför folkbokföringslagen sommaren 2018. Målet var att stoppa välfärdsfusk och organiserad brottslighet. Ansvarig minister lovade i samband med lagskärpningen att i ringa fall, där personerna inte haft något uppsåt att begå brott, skulle heller ingen åtalas. Ändå visar vår granskning att det blev precis så. De som har drabbats hårdast av den tuffare lagen är samhällets allra mest utsatta och inte alls grovt kriminella som var den uttalade målgruppen. Det är hemlösa som ställs inför rätta och döms i domstol just för att de saknar en egen fast adress. I hela fyra fall av tio är det hemlösa som har åtalats, visar vår kartläggning. Det här handlar om ett dolt systemfel som slår hårt mot redan utsatta på bostadsmarknaden och det sker i skuggan av debatten om hårdare tag mot grova brottslingar. Vi har dessutom kunnat visa att lagen inte tillämpas lika över landet utan har en grav geografisk slagsida mot västkusten där mer än hälften av de 123 fallen som vi granskat finns. Problematiken är betydligt mer utbredd på hyresmarknaden än bland dem som bor i bostadsrätt. För de drabbade personerna kan den skärpta lagtexten få enorma konsekvenser. Mariam och Fatin, två av de åtalade hemlösa som vi har följt, stoppades från att få svenskt medborgarskap enbart på grund av adresser som inte stämde. Allt för att staten skulle städa upp oredan i folkbokföringsregistret.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Det här är en unik berättelse om de dolda effekterna av en ny lagstiftning. Vi har spårat och granskat samtliga 123 domstolsfall som gäller folkbokföringsbrott i hela landet, från lagskärpningen i juni 2018 och fram till årsskiftet 2021. Det här är en kvantitativ mätning i kombination med en djupgranskning av vad som egentligen kan hända när politikerna pratar om ”hårdare tag”. Vi har kunnat blottlägga mönster och missförhållanden som ingen över huvud taget hade känt till utan vårt avslöjande. Vi har följt upp en mycket uppmärksammad fråga, vid sidan av de stora rubrikerna. Och vi har kunnat visa hur staten i realiteten strider mot de allra svagaste och mest utsatta i samhället. Granskningen har väckt politisk debatt på hög nivå, bland annat i riksdagen. Den har till och med påverkat utgången av enskilda personers rättsprocesser då delar av vår granskning har använts av försvarssidan i domstol i ett av de rättsfall som vi har följt. Utan vår granskning hade effekterna av lagändringen aldrig blivit kända för allmänheten, eller för beslutsfattarna.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Vi bevakar löpande lagstiftning och brott som rör bostadsmarknaden och på så vis hittade vi fallet Mariam i Malmö - en kvinna som stod åtalad för folkbokföringsbrott. Vi förstod att det kunde finnas en annan historia bakom misstankarna och tog kontakt med henne. Att hon, småbarnsmamman i miljonprogramsområdet Lindängen, sedan var villig att släppa in oss i sitt liv och dela med sig av sin historia om livet som hemlös öppnade våra ögon och väckte nya frågor: Var hon den enda? Fanns det fler som hade drabbats av lagskärpningen från 2018 på det här sättet? Hur kunde detta hända Mariam när justitieministern hade sagt att det var precis så här det inte skulle bli? Vår granskning uppstod ur dagligt nyhetsarbete på lokal nivå och växte till att bli en omfattande nationell kartläggning: från en ensam människas öde till statens kamp mot hela den organiserade brottsligheten. Vi började gräva i Skåne men insåg att vi var tvungna att tänka stort och granska vartenda fall i landet som hade hamnat i en domstol. Det var den enda vägen att gå för att vi skulle kunna ge hela bilden av hur lagändringen hade påverkat bostadsmarknaden och människorna som försöker slå sig in där.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Granskningen är utförd i flera led. Grunden är en egen databas med hundratals myndighetsdokument som vi har skapat genom att metodiskt spåra upp och begära ut offentliga handlingar och uppgifter. • I det första steget har vi kartlagt folkbokföringsbrottet, via den specifika brottskod som brottet har, och samlat materialet i en egen databas. Det handlar om 3 000 polisanmälningar och vidare genom rättskedjan till åtal och domar som rör 123 personer under den skärpta lagens tre första år. Vi ger på så vis en ögonblicksbild av samtliga personer som ställts inför rätta och det sker genom en sammanställning som inte fanns någon annanstans. Vi har kategoriserat rättsfallen och personerna enligt data i dokumenten för att bygga egen statistik runt till exempel ålder, kön eller domstol. • Nästa steg har sitt ursprung i samma databas men består av en fördjupad analys och en unik kategorisering där vi på så vis fått fram motiven bakom de påstådda brotten. Vi har också kunnat se vilken typ av bostad det har skett i och var i landet. Detta har krävt en manuell genomgång av hundratals förundersökningsprotokoll och andra typer av rättsdokument. Även detta är en unik sammanställning. • I ett tredje steg har vi gått vidare med en fördjupad bakgrundskontroll av de åtalade för att se om det finns kopplingar till organiserad brottslighet eller bidragsfusk som inte syns vid en ytlig granskning. Vi har även begärt in ytterligare data från andra myndigheter för att kunna sammanställa mer statistik. Granskningen som helhet är en kombination av lokaljournalistik utförd nära människorna det handlar om och av granskande journalistik med ett nationellt perspektiv. Vi har jobbat ute på fältet på flera orter, ett arbetssätt som varit möjligt tack vare Hem & Hyras redaktionella spridning. Vi har på detta sätt fångat upp ett avslöjande som berör flera stora samhällssystem och som är viktig för alla i landet, men som inte utgår från Stockholm där de flesta redaktioner och beslutsfattare finns. Att redan vara hemlös och dessutom åtalas för ett brott som man inte ens visste fanns är ofta skambelagt. För att få de utsatta att berätta om sin situation och skapa förtroende har vi haft upprepad kontakt under lång tid och träffats ett flertal gånger.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

• Offentliga handlingar och uppgifter: förvaltningsrätter, tingsrätter, hyresnämnder, hovrätter, CSN, Skatteverket, Polisen, Migrationsverket, Åklagarmyndigheten. • Intervjuer med människor som drabbats av den nya lagen. • Bakgrundsintervjuer med experter och myndighetspersoner.

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

Pandemin och restriktionerna innebar att vissa myndigheter agerade långsamt under vintern 2020–2021 då personalen i vissa fall arbetade hemifrån. Det tog längre tid än vanligt att få dokument som vi begärde ut. Flera drabbade personer valde anonymitet. Trots att de inte gjort något medvetet fel så skämdes de över att åtalas och dömas och var rädda att det skulle ligga dem i fatet senare. Det här är personer som är medieovana och med en låg kunskap om regelverk och rättigheter, samt nyanlända utan nätverk och med dåliga språkkunskaper. Att de skulle ställa upp på intervjuer ställde höga krav på förtroendebyggande arbete och kontakt över längre tid. En av huvudpersonerna i granskningen, justitieminister Morgan Johansson (S) som formellt var justitiedepartementets chef vid tiden för lagändringen, vägrade att prata med oss. Trots flera påstötningar blev vi till slut nekade intervju. Ministerns pressansvariga bollade i stället vidare frågan och den ansvarsutkrävande intervjun skedde till slut med finansministern Magdalena Andersson (S), formellt ansvarig för folkbokföringen.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

1. Hemlösa och utsatta görs till kriminella när staten vill ta kontroll över adresskaoset hemhyra.se/nyheter/hemlosa-och-utsatta-gors-till-kriminella-nar-staten-vill-ta-kontroll-adresskaoset/ 2. Finansministern: ”Är man felaktigt folkbokförd så är det ett brott” hemhyra.se/nyheter/finansministern-ar-man-felaktigt-folkbokford-sa-ar-det-ett-brott/ 3. Den ena frias, den andra fälls ”Lagen skulle gälla lika för alla”. hemhyra.se/nyheter/rutinerade-aklagaren-om-att-baldercheferna-frias-den-har-olikheten-forvanar-mig/

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

Sex månader från tidpunkten då de första frågorna väcktes och fram till publiceringen. De tre senare månaderna med ett mer intensivt arbete.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

• Rättstillämpning. Vår granskning låg till grund för stora delar av den slutplädering som Mariams advokat höll under rättegången i Malmö tingsrätt i maj 2021. Hon friades. • Spontana frågor till finansministern från ledamöter i riksdagens skatteutskott vid hennes besök där 4 mars 2021, apropå vår färska publicering bara några dagar tidigare. • Utskottsinitiativ i skatteutskottet 25 mars 2021, uttryckligen baserat på vår granskning. • Kommunstyrelsen i Göteborg tog upp frågan 5 maj 2021, sedan flera partier yrkat på att granska stadens jakt på felaktigt folkbokförda. Yrkandet bygger till övervägande del på vårt reportage. • En interpellationsdebatt i riksdagen den 9 september 2021 då finansministern fick svara på frågor baserat på vår granskning. • En planerad hearing i riksdagen i september 2021 med anledning av avslöjandet och som Hem & Hyra ska bjudas in till. (På grund av pandemin har den i skrivande stund skjutits upp.)

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej