Guldspaden Nominerad 2017

Flyktingadvokaterna

Tillbaka
Nominerad till Guldspaden 2017 i kategorin Mindre dagstidning Se bidrag: Bidrag (.zip, 7 MB) Kategori Mindre dagstidning Nominerade Eva Klint Langland Eva Buskas Förutom ovanstående deltog följande personer Research: Eva Buskas Publiceringsdatum 2017-04-07 Var publicerades jobbet? Gotlands Allehanda

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

När tiotusentals asylärenden ska avgöras utsätts rättssäkerheten för stora påfrestningar. De offentliga biträdena ska bevaka rättigheterna för klienter som står inför livsavgörande domslut. I GA:s granskning ”Flyktingadvokaterna” möter vi 19-årige Ali, vars advokat på punkt efter punkt slarvat med sitt uppdrag. Genom att strunta i att överklaga Migrationsdomstolens dom slarvade han till slut också bort Alis sista chans att få uppehållstillstånd. Vår granskning visar att Ali inte är ensam. Många asylsökande, gode män och volontärer ser att engagemanget ofta brister bland de offentliga biträden som ska hjälpa dem som söker asyl: De gör sig oanträffbara för sina klienter (och för oss), de struntar i att träffa klienterna innan den viktiga utredningsintervjun på Migrationsverket, de blandar ihop klienter i inlagor till Migrationsverket och domstolarna och i några fall ser vi biträden som till och med glömmer bort att överklaga eller gör överklagandet så sent att det avvisas av domstolen. GA:s granskning visar också att Migrationsverket bäddar för en löpandebandshantering genom att varken ställa några kunskapskrav eller sätta någon gräns för hur många förordnanden en jurist kan få. Vi hittar exempel på biträden som under de senaste åren har fått mer än 600 förordnanden. En av företrädarna för organisationen ”Vi står inte ut” sammanfattar vårt avslöjande på ett bra sätt i den sista artikeln, där hon säger: ”Asylsökande har en egen fil i vårt rättssystem där det finns en rättsosäkerhet som har blivit systematisk och accepterad”. Artiklarna publicerades i tre omgångar: 7 april: Vi publicerar berättelsen om Ali, 19 år, som riskerar att utvisas till Afghanistan som är ett för honom okänt land. Han har växt upp med sin familj i Iran. 16-19 maj: Alis advokat struntade i att överklaga Migrationsdomstolens dom och slarvade därmed bort Alis sista hopp. Många delar Alis erfarenhet av oengagerade offentliga biträden. Det saknas kunskapskrav för den som förordnas till offentligt biträde. Amnesty kräver kunskapstester, medan Migrationsverket utgår från att de ”läser på”. 3-5 juli: Livsviktiga beslut på löpande band. 273 flyktingadvokater har fått mer än hundra förordnanden från Migrationsverket under de senaste åren. Några biträden har mer än 600 asylärenden. Juristen blandade ihop sina klienter. Migrationsverket anmälde saken till Advokatsamfundet, men fortsatte ändå att ge ännu fler ärenden till juristen. I år är hon en av de fem biträden som är flitigast anlitad. Röda korset tvingades gripa in när biträdet inte överklagade. Domare: Allt svårare att få biträden till förhandling. Migrationsverkets GD föreslår begränsningar och asylrättsjuristen Viktor Banke pekar på att jurister tar många ärenden för att tjäna pengar.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Vi satte inte punkt efter den personliga berättelsen och det enskilda fallet, utan valde att gå vidare och titta på de stora dragen. Resultatet blev ett avslöjande om ett systemfel som äventyrar rättssäkerheten för de skyddsbehövande.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Det kom ett mejl från Ali, 19, år. Han var livrädd för att utvisas till Afghanistan - ett för honom helt främmande ”hemland”. Efter det första reportaget behöll vi kontakten med Ali och snart upptäckte vi att hade ett biträde som inte tillvaratog hans intressen, utan slarvade bort hans sista chans att överklaga. Den slarviga advokaten hade fått 42 förordnanden från Migrationsverket. Nyfikenheten drev oss att ta reda på om det fanns fler biträden som hade fått fler klienter än de hade tid med.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Vi gick till botten med de beslut och domar som gällde Ali och tittade noga på hur beslut hade kommunicerats och när de hade överklagats. Under arbetet med granskningen intervjuades asylsökande, gode män, volontärer, samt advokater, domare och företrädare för organisationer som Advokatsamfundet, Amnesty och Röda korset. Sammanlagt ett 20-tal personer. Dessutom ”jagade” vi under lång tid ansvariga på Migrationsverket för att söka svar på hur det kunnat bli så här. Vi släpptes inte fram till rättschefen, men fick tala med andra tjänstemän. Grunden för de sista delarna i granskningen var dock de närmare 5 000 poster med offentligt förordnade biträden som vi begärde ut från Migrationsverket och bearbetningen av dem.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

Muntliga källor: Intervjuer med asylsökande, gode män, volontärer, m fl samt Amnesty, Röda korset på Gotland, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Migrationsverket, Migrationsdomstolen, Advokatsamfundet samt en lång rad advokater och jurister. Skriftliga källor: Migrationsverkets längder med förordnanden. Migrationsverkets egna uppgifter om vad ett offentligt biträde ska göra och vilken ersättning som de får. Migrationsverkets samtliga anmälningar till advokatsamfundet (1 st.) Domar och beslut i ett specifikt asylärende.

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

Migrationsverkets fil med samtliga offentliga biträden innehöll 5 000 poster och var svår att sortera (inte minst eftersom Migrationsverket sekretessbelade biträdenas personnummer). Vi kontaktade därför excelgurun Helena Bengtsson på The Guardian som hjälpte oss att få ordning på materialet. Migrationsverkets pressavdelning släpper inte fram en lokaltidning som Gotlands Allehanda till ansvariga, som exempelvis rättschefen. Det löste vi genom att tjata och hålla intensiv kontakt med de andra tjänstemän som vi fick tag på. Till slut lyckades vi få fatt i Migrationsverkets generaldirektör genom att hugga tag i honom i samband med ett seminarium på Almedalsveckan.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

16 maj: Advokaten slarvade bort Alis chans att få stanna 3 juli: Livsviktiga beslut på löpande band 4 juli: Juristen blandade ihop sina klienter

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

Det blev till slut tre publiceringsomgångar. Arbetstiden uppgick till 3-4 veckor för en reporter + ca en veckas research av nyhetschefen.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

P1 morgon tog upp tråden i samband med vårt avslöjande i juli om att många biträden har hundratals klienter. Även TT tog nyheten och den publicerades på så gott som alla svenska nyhetssajter. Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik konstaterade att 600 förordnanden på ett enda biträde var ”orimligt” och han vill se begränsningar av antalet uppdrag, men också kunna ställa kvalitetskrav på biträdena. Asylrättsjuristen Viktor Banke talar om ett ”totalt systemfel” och håller det inte för otroligt att många jurister tar på sig många ärenden för pengarnas skull. Anders Sundqvist, chefsjurist på Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar i Stockholm, anser att 618 förordnande inte kan hanteras med kvalitet. ”Det blir ett rättssäkerhetsproblem om det hanteras som en löpande band-verksamhet”. Nyheten fick även bra spridning på sociala medier, bland annat genom Facebookgruppen ”Vi står inte ut”. Där blev det en engagerad debatt med kommentarer som ”Jag har anat att det var så här, men inte vetat” och ”Viktigt reportage! Vore så bra om allmänheten förstod att asylprocesser ofta är långt ifrån rättssäkra.”

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej