FGJ-projekt i Ryssland 
beviljas tio miljoner från Sida

 
Föreningen Grävande Journalister, FGJ, stödjer ryska undersökande journalister i ett nytt projekt som heter Scoop Russia. Projektet går ut på att utbilda ryska journalister i undersökande tekniker och att ge dem ekonomiskt och kollegialt stöd för att genomföra egna gräv. Scoop Russia är ett samarbete med FGJ:s danska systerorganisation FUJ.

Nu står det klart att svenska biståndsmyndigheten Sida beviljar projektet stöd på 9 790 000 svenska kronor för tre år. Sida-medlen ska användas i Nordvästra Ryssland: områdena kring Kaliningrad, St Petersburg och Petrozavodsk/Murmansk. Målet är också att få andra medel till verksamhet i övriga Ryssland.

- Det känns fantastiskt att på det här sättet kunna stödja våra ryska kolleger och på sikt bidra till att stärka demokratin i Ryssland, säger Kajsa Norell, radio- och tv-journalist med stor erfarenhet från arbete i Brasilien, Georgien, Vitryssland och Bosnien och många andra länder och FGJ:s representant i projektet.
Där ingår också frilansjournalisten Nuri Kino, flerfaldigt prisbelönt undersökande journalist och författare med erfarenhet av gräv i många länder och Elin Jönsson, journalist och dokumentärfilmare och expert på forna Sovjetrepubliker och Ryssland som bland annat skrivit boken Konsten att dölja en massaker om övergrepp i Uzbekistan 2005 och som mottog Publicistklubbens Anna Politkovskaja-pris 2009.

Danska FUJ driver sedan 2003 Scoop-projekt i Albanien, Makedonien, Kosovo, Montenegro, Serbien, Bosnien, Kroatien, Moldavien och Ukraina samt i Georgien, Azerbaijan och Armenien. I Moldavien blev presidenten Vladimir Voronin av med jobbet 2009 efter Scoop-stödda avslöjanden om hur han och hans familj skott sig på medborgarnas bekostnad. I Ukraina byttes ett miljöfarligt ämne ut som byggnadsmaterial i en hamnutbyggnad i Berdyansk i Azow-havet efter ett Scoop-gräv och i Serbien ändrade det internationella samfundet sin inställning till militärreformen efter ett transnationellt grävprojekt av serbiska, bulgariska och ukrainska journalister, också det med stöd från Scoop. Det är bara tre exempel av många framgångsrika projekt som vunnit fina priser såväl nationellt som internationellt, läs mer här:
http://i-scoop.org/index.php?id=175

Scoop-projekten har visat att det finns kolleger även i länder med kärvt klimat för undersökande journalistik som har kompetensen att göra kvalitativa gräv bara de får möjligheten i form av pengar, arbetstid och kollegialt stöd. Scoop ger pengar till resor, översättning, juridisk rådgivning, bedömning av eventuella säkerhetsrisker och slagningar i betal-databaser bland annat. Under arbetets gång har danska och svenska journalister som arbetar ideellt tät kontakt med de ryska kollegerna för att peppa och stödja liksom för att säkerställa redaktionellt oberoende. Vi försöker också inkludera ryska kolleger i ett internationellt nätverk av undersökande journalister, vilket är särskilt viktigt eftersom många gräv numera går över landsgränserna.

Intresserade ryska journalister antas till en kick-off helg med utbildning i undersökande tekniker och inspiration av nationella och internationella föreläsare. Därefter följer en period när deltagarna jobbar med egna projekt och har under tiden kontakt med kollegerna i FUJ och FGJ. De ryska journalisterna får också hjälp av nationella juridiska experter att bedöma eventuella risker med projektet.

Scoop Russia är ett samarbete mellan Föreningen Grävande Journalister och dess systerorganisation i Danmark FUJ. FUJ och FGJ anlitas som konsulter av den svenska utbildningsorganet för journalister, Fojo och International Media Support i Danmark som står som projektpartner och mottagare av Sida-medlen. The Regional Press Institute i Sankt Petersburg heter den ryska partner som samordnar aktiviteterna.

- Situationen för undersökande journalistik i Ryssland är inte lätt men erfarenheterna av Scoop i till exempel Kaukasus visar att det går att göra mer än många kanske tror, säger Henrik Kaufholz på FUJ, initiativtagare till Scoop.

För mer information kontakta:

Kajsa Norell
kajsa.norell@gmail.com
0706-69 08 58

Nuri Kino
nuri.kino@gmail.com
0707-99 32 44

Elin Jönsson
elin.sputnik@gmail.com
0706-26 85 22

Henrik Kaufholz
henrik.kaufholz@pol.dk
+45 402 57 618

www.i-scoop.org

www.fgj.se
 
www.fuj.dk

Han har kallats nätets James Bond.

Torsdagen den 29 april kommer grundaren av Wikileaks till Sverige, inbjuden av Föreningen Grävande Journalister.

Julian Assange vill grunda en organisation för Wikileaks, sedan han fått in stora donationer efter publiceringen av en film där en amerikansk helikopterbesättning beskjuter irakier. Han vill gärna att organisationen etableras i Sverige på grund av vår yttrandefrihetslagstiftning.

FGJ bjuder in honom för att höra honom berätta om sitt arbete med hemsidan, som publicerat flera stora avslöjanden baserade på material från s k whistleblowers de gångna åren.

Julian Assange kommer att framträda vid ett offentligt möte i Åsögymnasiets aula, Blekingegatan 55 i Stockholm, på torsdag kväll klockan 19. Fritt inträde.


Frågor/kommentarer:
Kajsa Norell, Föreningen Grävande Journalister
0706 69 08 58

Mer om Julian Assange på Wikipedia:
http://en.wikipedia.org/wiki/Julian_Assange

"Nätets James Bond", artikel i aftonbladet:
http://www.aftonbladet.se/kultur/article6985557.ab

Wikileaks:
http://wikileaks.org/
 

 Så är Grävseminariet i Stockholm avslutat.

Stort tack alla ni som ställt upp på bästa sätt och för att allt fungerade så väl.

Glädjande många kom till seminariet och de kunde välja på 55 programpunkter (och en del extra inklusive dubbla föreläsningar med Nils Hanson sedan första föreläsningen överfyllts). Jag har bara hört lovord från deltagare. FESTEN var för många en höjdpunkt - vilken miljö! Men roligaste var alla Guldspade-vinnare, det märktes verkligen att de var glada.

Sällan har ett grävseminarium varit så aktuellt. Inför seminariet skrevs det mycket om Jan Guillou, PO och KGB. För att inte tala om Thomas Quick och Hannes Råstams envetna arbete för att bevisa att bevisen inte höll. Numera följs grävseminariet världen runt via twitter, direktsändningar och mobiler. Kul!

Stort tack till grävgeneralen Kajsa Norell och hennes trogne sekundant Micke Pettersson. Och självfallet till alla de som gjorde Grävseminariet 2010 till något att minnas och prata länge om.

Nästa år är det dags för Växjö. Känns bra och arbetet har redan påbörjats för att allt skall fungera.

Hoppas vi ses i Växjö om ett år!

Karl-Axel Jansson, FGJ:s ordförande

Nu får medlemmar i Föreningen grävande journalister rabatt på kurspriset och betalar 2 500 kronor + moms. För icke medlemmar är priset 2 900 kronor + moms.

En ny kurs erbjuder möjligheten att slipa valbevakningen inför 2010:

Gör din bästa valbevakning någonsin genom att anmäla dig till en dag med Niklas Svensson från Politikerbloggen/Tv4. Han visar hur du gräver fram bra politiska nyheter och lär dig metoderna för att få bäst genomslag för dina nyheter.
Inger Arenander, politisk kommentator på Ekot, medverkar också och delar med sig av sina kunskaper i att intervjua makthavare.


Kursen hålls i Stockholm i november. Datum och lokal meddelas senare.

Några veckor senare krävde polisen att få alla bilder som Autoweek tagit vid loppet; först via telefon, sedan vid ett besök då man också visade fram ett skriftligt krav. Den ansvariga på tidningen sade inledningsvis nej, men efter att formellt ha blivit gripen och givits råd av jurister lämnade tidningen "under protest" ifrån sig bilderna.

Tidningen anmälde och överklagade polisens agerande, men Europadomstolen har alltså konstaterat att det rättsliga ingripandet inte var felaktigt. Bland annat har man understrukit att samhällets behov av att förhindra brott i detta fall vägt tyngre än journalisternas rätt att skydda sina källor. Rätten poängterar också att det var andra och allvarligare brott än fortkörningsbrotten som var orsaken till att polisen behövde materialet - nämligen kriminella som med hjälp av gaffeltruck tvingade loss bankomater från väggar. Enligt polisutredningen kunde en av bilarna som använts vid streetracet leda till gärningsmännen.

Även om Europadomstolen konstaterar att rättsväsendet kunde skött saken smidigare, ser rätten inga brott mot yttrandefriheten. Men rätten var inte enig; bara fyra av sju domare höll med om detta synsätt. Två domare har i ett särskilt tillägg till domen tydliggjort sin skiljeaktiga mening och varnar för att domen skickar en farlig signal till polisväsendet i hela Europa. Domarna skriver att "domslutet gör det nästintill omöjligt för journalister att känna sig säkra på att deras hemliga källor och information lämnade av dessa  - som generell princip - är skyddade av lagen."

Föreningen Grävande journalisters årsmöte har beslutat att anta följande uttalande: 

Den 23 september 2001 fängslades Dawit Isaak i Eritrea och han har sedan dess suttit isolerad utan att åtalas. Föreningen Grävande Journalister har samlat 600 svenska journalister till årets grävseminarium i Örebro. För oss är det självklart att vi protesterar mot behandlingen av Dawit Isaak. Han och hans familj i Göteborg behöver vårt stöd, men också kraftfulla insatser från Sverige och EU.

Vi kräver ett omedelbart frisläppande av journalisten Dawit Isaak.

Föreningen Grävande Journalister
På Grävseminariet i Örebro
fredag den 27 mars 2009

Dagens situation i försvarsunderrättelsetjänsten

Redan idag kan såväl försvarsunderrättelsetjänst som polis (både säkerhetspolisen och den öppna polisen) avlyssna telefonsamtal, mejl och annan kommunikation mellan journalister och deras källor.
Försvarsunderrättelsetjänsten sköts bland annat av försvarets radioanstalt FRA som sedan länge haft rätt att spana i trafik som går genom etern.

Sommaren 2008 debatteras mycket intensivt vilken rätt FRA ska ha att också spana i trådbunden trafik.
Klart är att såväl medier som politiker allvarligt missbedömt den sprängkraft som integritetsfrågorna har i svensk opinion.
Kritik från bloggare och andra fristående debattörer fick ett antal borgerliga riksdagsledamöter att tveka när beslutet skulle fattas.
Det riksdagsbeslut som trots allt fattades den 18 juni kritiseras fortfarande internt och flera ledamöter förklarar sig beredda att rösta emot lagen under höstriksdagen.
Enligt det beslut som fattats ska spaning i tråd bli tillåten från 1 januari 2009.

Det finns inga undantag till förmån för journalistiken och yttrandefriheten i FRAs rätt att spana på e-post, telefonsamtal, textmeddelanden och annan kommunikation varken i tråd eller i etern.
Det betyder att ett samtal mellan en källa och en journalist mycket väl kan fastna i granskningen, trots att svensk grundlag ger rätt till anonymitet och förbjuder myndigheter att efterforska källa.

FRA får rätt att lyssna på kabeltrafik över gränsen

I proposition 2006/07:63 föreslog regeringen den 8 mars 2007 att Försvarets radioanstalt FRA ska få rätt att spana på all trafik som passerar Sveriges gränser i kabel. Tidigare har FRA bara haft rätt att spana på luftburen trafik som går i etern.
En utredning med samma namn togs fram redan under den tidigare socialdemokratiska regeringen men ledde aldrig till någon proposition.

I propositionen föreslogs ändringar i tre lagar: lagen om försvarsunderrättelseverksamhet (2000:130), lagen om elektronisk kommunikation (2003:389) och sekretesslagen (1980:100). Där föreslogs också en ny lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Lagarna skulle träda i kraft den 1 juli 2007. Så blev det inte. När propositionen behandlades i riksdagen utnyttjade oppositionen en möjlighet att lägga lagstiftning som inskränker i de medborgerligare rättigheterna i vila under ett år.

Ett år senare togs det vilande förslaget upp i försvarsutskottet och då i ett helt annat opinionsläge. En rad borgerliga riksdagsledamöter hade invändningar mot FRA-lagen. Den 18 juni 2008 återremitterades förslaget till utskottet som snabbt lade fram en komplettering. Några timmar senare, på kvällen den 18 juni, fick regeringen majoritet för förslaget i riksdagen med röstsiffrorna 143 mot 138.

I uppgörelsen ingick att regeringen ska komma med en kompletterande proposition under hösten 2008. Den borgerliga alliansen är också överens om 15 punkter till skydd för den personliga integriteten, bland annat att tillstånd för signalspaning ska prövas i domstol. Men dessa beräknas riksdagen kunna fatta beslut om först sent våren 2009.

Dagens situation i polis och säkerhetspolis

Den svenska polisen har redan idag rätt att bland annat avlyssna telefoner i hemlighet, kontrollera fax och e-post, och arbeta »under cover« med hemlig identitet. Dessa hemliga tvångsmedel kan polisen använda för en viss typ av brott och enligt vissa lagar (se nedan).
Det finns inget förbud att avlyssna journalister eller massmedieredaktioner. Enligt svensk grundlag finns ett så kallat källskydd, med ett anonymitetsskydd för meddelaren och förbud att efterforska källor för myndigheter och andra allmänna organ. Men polisen anser inte att detta innebär något absolut förbud att avlyssna ett samtal mellan en källa och en journalist. Bara advokater har en särställning.
Det finns alltså möjlighet för polisen att idag avlyssna samtal mellan en journalist och en källa, eller att under falsk identitet arbeta på en redaktion för att avslöja brott.

Ett förslag om att dessutom ge polisen möjlighet till »hemlig rumsavlyssning«, det vill säga att »bugga« genom att i hemlighet sätta upp mikrofoner även i redaktionslokaler, ändrades i sista stund av riksdagens justitieutskott. I det ursprungliga förslaget fanns inget undantag för redaktioner, även om det fanns skrivningar om källskyddet, till exempel att buggningen omedelbart måste avbrytas om en källa vill lämna en uppgift för publicering.

Lagförslaget lades fram av den förra, socialdemokratiska, regeringen, i maj 2006 men processen sköts upp ett år på grund av det politiska motståndet i riksdagen. Den nya riksdagen med borgerlig majoritet beslöt den 14 november 2007 att införa buggning. Men då infördes ett totalförbud mot buggning av redaktioner, en förändring som alla partier utom socialdemokraterna ställde sig bakom.
Samtidigt infördes hemlig telefonavlyssning i förebyggande syfte och där finns inga begränsningar alls för redaktioner vars källor alltså riskerar att avlyssnas.
Båda lagarna trädde i kraft 1 januari 2008.

Gällande lagar om telefonavlyssning

I Sverige har idag tullen, den öppna polisen och säkerhetspolisen (SÄPO) möjlighet att avlyssna telefoner. Det finns inget undantag för journalister.
Hemlig telefonavlyssning får ske av meddelanden till och från ett visst telefonnummer och spelas in (rättegångsbalken, kap 27). Det gäller inte bara telefonsamtal utan även till exempel fax och e-post.
Det är domstol som ger tillstånd till avlyssningen, och det måste handla om en förundersökning av brott som inte ger mindre än två års fängelse. Det krävs förhållandevis hög misstankegrad, att den avlyssnade är skäligen misstänkt för brottet.
Hemlig telefonavlyssning får inte ske mellan en misstänkt och dennes försvarare, då ska telefonavlyssningen avbrytas och det inspelade samtalet raderas. Journalister och redaktioner är däremot inte undantagna.

1952 års tvångsmedelslag

Det finns dessutom en särskild - tidsbegränsad - lag, 1952 års tvångsmedelslag (1952:98), som ger polisen ytterligare möjligheter för vissa brott. Lagen är alltså från 1952, men förlängs med jämna mellanrum, nu senast till 2008 års utgång.
Denna lag ger bland annat möjlighet att kontrollera post och avlyssna telefoner också för brott som kan ge lägre straff än de som anges i rättegångsbalken. Avlyssning enligt denna lag kan till exempel sättas in om det handlar om spioneri och terroristbrott. Andra exempel på brott - som journalister kan göra sig skyldiga till, även utan uppsåt - är obehörig befattning med hemlig uppgift och olovlig underrättelseverksamhet. Lagen gäller också försök, förberedelse eller stämplig till sådana brott, om detta är straffbart. Inte bara domstol kan ta beslut att använda lagen, utan även åklagare.

Lagen förlängdes senast vid ett riksdagsbeslut den 14 december 2007, och gäller fram till utgången av 2008.
Enligt en proposition (2007/08:163) som regeringen la den 29 maj 2008 som behandlas i justitieutskottet, föreslås en förlängning till och med 2012 års utgång.
Enligt propositionen ska ytterligare tre brott omfattas av denna undantagslag. Det är brott mot medborgerlig frihet, finansiering av särskilt allvarlig brottslighet, samt skydd mot statsstyrt företagsspioneri. Så kallade majestätsbrott, som riktar sig mot kungahuset, omfattas däremot inte.

Hemlig kameraövervakning permanentas

Hemlig kameraövervakning har tidigare varit en tillfällig lag som förlängts år för år precis som 1925 års lag. I den proposition (2007/08:163) som riksdagen ska behandla i höst föreslås att den hemliga kameraövervakningen permanentas och läggs in bland andra tvångsmedelslagar i rättegångsbalken.


Hemlig identitet

Polisen har sedan 1 oktober 2006 rätt att använda falsk identitet för att till exempel infiltrera brottsliga miljöer, enligt lagen om kvalificerade skyddsidentiteter (2006:939). Polisen får då falska handlingar, och falska uppgifter förs in i folkbokföringen under den identiteten. Det ska kunna ske för att förhindra, avslöja eller utreda brott. Det finns inga begränsningar för en polis att till exempel under falsk identitet ta jobb på en redaktion, och därmed få tillgång till grundlagsskyddade meddelanden.
Lagen gäller från och med den 1 oktober 2006.

Den nya lagen om buggning

Ett av få exempel på att politikerna faktiskt lyssnat på kritiken är hanteringen av den nya lagen om hemlig rumsavlyssning, det vill säga »buggning«.
I proposition 2005/06:178, från mars 2006, föreslog den dåvarande socialdemokratiska regeringen att buggning skulle införas som ett nytt hemligt tvångsmedel.
Buggning innebär att polisen i hemlighet, genom dolda mikrofoner, ska kunna lyssna av ett samtal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid till exempel sammanträden. Buggning ska kunna användas vid utredningar av brott som ger minst fyra års fängelse, till exempel terroristbrott, mord, dråp, grovt rån, grovt narkotikabrott med mera.

I lagförslaget ska buggning bara kunna ske i en lokal där det finns »särskild anledning att anta« att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Det ska emellertid vara absolut förbjudet att bugga advokatkontor, läkarmottagningar, biktstol eller annan plats för enskild själavård. Principen är att buggning inte är tillåtet när det gäller yrkesgrupper som inte kan höras som vittnen, och advokater och präster får inte avslöja sina källor.

En plats som INTE var undantagen i det första förslaget var redaktioner. Däremot sa även det ursprungliga lagförslaget att avlyssningen omedelbart måste avbrytas om en källa vill lämna en uppgift för publicering. Det gäller när journalisten omfattas av grundlagens källskydd och alltså inte får vittna utan att bryta sin tystnadsplikt. Om lyssningen avbryts ska band eller anteckningar omedelbart förstöras.


En politisk majoritet var för den nya lagstiftningen - den socialdemokratiska regeringen fick bland annat stöd av folkpartiet - och tanken var att buggning skulle bli tillåtet från och med juli 2006. Men lagen ifrågasattes av en minoritet av vänsterpartiet, miljöpartiet, centern och kristdemokraterna, som utnyttjade grundlagens minoritetsskydd, och riksdagen beslutade den 31 maj 2006 att skjuta upp genomförandet. Lagstiftningen måste enligt beslutet vila i justitieutskottet åtminstone till den 29 maj 2007.

I november 2006 kom ett förslag på »ytterligare rättssäkerhetsgarantier« (SOU 2006:98), där den som avlyssnats ska informeras i efterhand och en särskild nämnd inrättas för att kontrollera hur polisen arbetar med avlyssning.
Fortfarande föreslogs inget absolut förbud att bugga redaktioner. Bara att det enligt »huvudregeln« inte skall vara tillåtet att avlyssna massmedieredaktioner. Utredningen underströk att »förslaget inte innehåller eller innebär några inskränkningar i tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens överordnade skydd för tryck- och yttrandefriheten.«

Men under behandlingen i riksdagens justitieutskott hösten 2007 infördes viktiga förändringar för journalister och deras källor. Redaktioner fick samma uttryckliga skydd som tidigare gällt andra yrkesgrupper som kan ha inskränkningar i sin skyldighet att vittna i domstol, som advokater och präster.
Dessutom gjordes lagen om buggning tidsbegränsad. Den gäller nu i tre år. Ska den fortsätta att gälla efter det måste ett nytt beslut fattas.

Den nya lagen om förebyggande telefonavlyssning

Ett annat lagförslag - som precis som buggningen legat vilande och skjutits upp efter debatt - gäller avlyssning i förebyggande syfte, det vill säga INNAN något brott har begåtts, »Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott« (Prop 2005/06:177). Polisen behöver alltså inte ha en pågående förundersökning. I det ursprungliga lagförslaget från 2006 räckte det att »det med hänsyn till omständigheterna finns anledning att anta att någon person kommer att utöva brottslig verksamhet« när det gäller vissa brott.
Men även här skärpte justitieutskottet kraven något. Enligt den lag som gäller från 1 januari 2008 krävs att det finns ”särskild anledning att anta” att sådana brott begås.

Polisen får bland annat lyssna på telefonsamtal, läsa e-post och fax, och registrera vem som ringt vem och när.
Och några begränsningar i möjligheten att avlyssna redaktioner infördes inte. Journalister som till exempel kommer över hemliga uppgifter som kan klassas som »grov obehörig befattning med hemlig uppgift«, riskerar att få telefoner och e-post avlyssnade utan någon konkret brottsmisstanke.

Lagen trädde i kraft den 1 januari 2008. Precis som när det gäller buggningen så gjorde justitieutskottet lagen tidsbegränsad. Efter tre år måste ett nytt beslut fattas för att polisen ska kunna fortsätta lyssna förebyggande.

Källor:
SOU 2006:98 (Ytterligare rättssäkerhetsgarantier vid användandet av hemliga tvångsmedel), Scoop nr 3 2006, artiklar i Journalisten, riksdagsbeslut den 14 november 2007, regeringens hemsida och riksdagens hemsida.

Förråden är tömda!

Remiss 9 juni 2008

Till Regeringskansliet
Justitiedepartementet
Grundlagsenheten
103 33 Stockholm



Remiss på:

 Slutbetänkande av Integritetsskyddskommittén SOU 2008:3 om
"Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag".

Föreningen Grävande Journalister är remissinstans.

Vi konstaterar att kommittén omsorgsfullt har kartlagt och analyserat skyddet i lag­stiftningen för den personliga integriteten.
Integritetsskydds­frågor är viktiga både för den enskilde och för samhället.

När det gäller införandet av bestämmelser om olovlig fotografering är det av yttersta vikt att inga inskränkningar görs av nuvarande tryck- och yttrande­frihets­lagstiftning. Att stävja övertramp av det slag kommittén diskuterar (olovlig fotografering av intimt och sexuellt slag) är inte skäl nog för att ändra nuvarande lagstiftning om rätt att filma och fotografera.

Det finns, som vi ser det, ingen som helst anledning att i lagtext inskränka enskildas eller journalisters rättigheter att fotografera. Nuvarande lagstiftning och mediernas självsanerande organ är enligt vår uppfattning tillräckliga för att stävja övertramp och övergrepp mot individer i grundlagsskyddade medier.

Kommittén önskar förstärka integritetsskyddet för den enskilde gentemot staten. Det är bra att kommittén uppmärksammar att förslag till nya kontrollåtgärder allvarligt kan försämra den enskildes integritetsrätt.

Det är också bra att integritetsskyddsfrågorna lyfts fram och att
informa­tionen till riksdagen förbättras.

På uppdrag av Föreningen Grävande Journalister

Karl-Axel Jansson

Fredagen den 13 juni 2008:

Föreningen Grävande journalister tar ställning mot FRA-avlyssning
Lagförslaget att försvarets radioanstalt FRA ska kunna avlyssna all telefon- och datatrafik över landets gränser strider mot svensk grundlag och hotar källskyddet, rättssäkerheten och den journalistiska integriteten.

Förutom att förslaget leder till mer av övervakning leder det också till ett tystare och mindre öppet samhälle.

En person kan i fortsättningen inte lämna uppgifter till en journalist och vara förvissad om att få vara anonym.

Det här lagförslaget är en del i en rad förändringar som på olika sätt hotar att skada det öppna klimatet i den svenska samhällsdebatten. Lagen om buggning och annan övervakning som antogs förra året får samma effekt.

Styrelsen för
Föreningen Grävande Journalister

Göteborg, den 13 juni 2008

Läs mer om FRA-förslaget

Styrelsen rapporterar från IRE i Miami:

 
Det är svårt att sätta något egentligt tema för IRE-konferensens andra dag. Med åtta parallella seminarier täcktes största delen av de ämnen som brukar finnas med på ett grävseminarium, allt från kommunbevakning till hur man gör en bakgrundscheck på ”sin egen lokala diktator”.
Mycket var lokalt och nationellt, och amerikanska journalister vi pratade med tyckte sig ha fått med sig mycket matnyttig från dagen.

Men Irak var en av de återkommande punkterna under lördagen. Bland annat pratade författaren Bob Drogin om sin kontroversiella bok "Curveball. Spies, Lies And The Con Man Who Caused a war". En bok som fått stor uppmärksamhet genom att slå hål på argumenten för USA att gå in i Irak. Boken baseras på år av research och över 300 intervjuer med de källor och analytiker som Bushadministrationen använde som stöd för att bevisa förekomsten av kemiska och biologiska vapen i Irak. En av de mer känsloladdade Irak-föreläsningarna hölls av årets vinnare i magasin-klassen; Joshua Kors för The Nation. Hans gräv visar hur veteraner från Irakkriget blir lurade på ersättning genom att militärläkarna säger att de redan innan kriget hade en "personlighetsstörning". På så sätt slipper militären betala ut sjukersättning till över 22 000 soldater. Även tydliga krigsskador som granatsplitter klassas som "personlighetsstörning" för att spara pengar.

På samma föreläsning berättade även journalisten Kelly Kennedy, Army Times, om de fruktansvärda förhållanden som ligger bakom många Irak-veteraners post-traumatiska sjukdomar som de inte får ersättning för. Kelly Kennedy levde med en av de mest utsatta amerikanska plutonerna och nästan varje dag var det något omänskligt de upplevde: Vänner som brinner upp levande, hur de får plocka upp delar av sprängda soldater och hur de har soldater vars enda jobb är att tvätta bort blod och kroppsdelar från militärfordon innan de ska ut i fält igen. Hennes uppföljningar av soldaterna som nu är hemma i USA som skadade veteraner visar på extrema fall där veteraner vägras ersättning och blir hemlösa - och mellan 6000-12 000 tar livet av sig årligen. Siffror som dock militären försöker dölja - men mailen där det står "Shh, låt inte media veta" fick Kelly Kennedy och hennes kollegor tag i och publicerade.

Höjdpunkten var naturligtvis utdelning av IRE-priserna under den gemensamma lunchen. Till skillnad från utdelningen av Guldspaden var det en ganska enkel tillställning, där de redan kända pristagarna presenterades i videoklipp innan de fick gå upp och hämta sina pris och medaljer. Inga tacktal.

Däremot var det minst lika roligt som i Göteborg, eftersom kolumnisten Dave Barry från Miami Herald bjudits in för att hålla ”nyckeltalet”. Barry, som har humorn som sitt främsta vapen, ser sig definitivt inte som undersökande journalist. Han berättade också om vad han tänkte när han överraskad fick frågan från IRE att hålla talet:
- They´ve got to be out of their fucking mind!
Söndagen blir en lugn tillställning. Förutom tips om vilken hjälp amerikanska journalister kan få hjälp av IRE blir det konkreta tips om internetsök och lite datorstödd journalistik. Sedan är IRE 2008 slut.

Josephine Freje Simonsson

Matti Stenrosen

Tips på hemsidor för den som vill gräva sig in i USA:s sjuka sjukersättningsystem:

www.napa.org - här kan du skriva upp dig på maillista för att få tips från de som jobbar frivilligt med stöd till veteraner.

www.nasdva.com - kontaktuppgifter till alla officiella veteranorganisationer i de olika staterna.

Om du vill se och läsa reportage om förhållandena för återvändande iraksoldater kan du gå in på prisvinnaren Joshua Kors hemsida: http://www.joushuakors.com
Där kommer även nya avslöjanden snart - då han tittar på hur högt upp i administrationen policyn om att att vägra ersättning till krigsskadade egentligen går.

 

Styrelsen rapporterar från IRE i Miami:

Fredag 6 juni 2008

Dold kamera in absurdum

Att rubriken är viktig även på föreläsningar framgick tydligt vid vissa programpunkter under IRE-konferensen första egentliga dag här i Miami. Förmodligen var det fler än vi svenskar som gick till ”Shifting gears: investigative life after newspapers” med hopp om att få höra lite om framtidens grävande journalistik.
Men programpunkten handlade om vilka vägar som står öppna för de tidningsjournalister som köps ut eller friställs. Tre reportrar berättade om sina erfarenheter av skrivarkurser, omvandling till radioreporter och import av kinesiska möbler (!). Ett något udda inslag på en grävkonferens.

Föreläsningen är tyvärr en del av ett mönster som träder fram under konferensen. Neddragningar inom branschen och många tidningars död präglar mycket av snacket. En utveckling som vi så smått börjar se tecken på även i Sverige.
Till det ska läggas att det blivit svårare att få ut uppgifter och handlingar från de amerikanska myndigheterna till följd av det hårdare klimatet efter 11 september. Det är lätt att bli lite deprimerad.

Men allt är inte svart, konstaterades under en programpunkt, som faktiskt handlade om framtidens grävande journalistik. Där framträdde bland andra Stephen Engelberg från ProPublica, en ny, starkt sponsrad ”oberoende ickekommersiell” redaktion som ska publicera grävande journalistik i allmänhetens intresse.
- We can´t back away from the old ways so we have to change the old ways, sa han med klar hänvisning till sin arena, nätet.
Philip Meyer, en grånad universitetsprofessor som sett stora förändringar inom branschen förr, var också full av hopp. Om journalisterna och ägarna tar sitt ansvar.
- Kan du etablera dig som den pålitliga källan till information i ditt område så kommer du att överleva. Och jag vet att du kommer att göra det, förklarade han.

På en av dagens första föreläsningar blev det tydligt hur olika man ser på användandet av dold kamera i Sverige och USA. Talarna hade satt samman några klipp med vad de tyckte var exempel på bra "undercover-journalistik": Fulla tonåringar som pissar ner sig, fattiga försäljare som lurar gamlingar, snowboard-instruktörer som röker maja på rasten och "hemska afrikaner som försöker lura hederliga amerikaner på pengar" genom bluff-mail...

Och allt utan maskering på de många gånger unga och fattiga på botten av samhället som skulle visa ett "samhällsproblem". Föreläsarna från bl.a ABC och CBS förklarade också att man i de flesta stater i USA måste fråga innan man exempelvis bandar ett samtal, och man helst ska ha en synlig kamera för att slippa att bli stämd.

En BBC-reporter tog dock till orda och frågade om inte "public interest" borde gå före såväl tittarsiffror som rädslan för att bli stämd. Svaret från den erfarna CBS-advokaten Andy Siegel var att "Vill du ljuga ska du inte jobba för nyheterna, då kan du ta jobb på Disney".

Fredagens höjdpunkt: Den internationella lunchen. Alla på plats fick presentera sig med namn och yrke. Totalt 36 nationer var representerade.

En av dagens höjdpunkter var den internationella lunchen där IRE-konferensen globala gäster samlades för mingel och utbyte,. Totalt var journalister från 36 olika nationer på plats, från länder som Zimbabwe, SydKorea, Brasilien och ja, Sverige. Jan Furuly, från FGJ:s norska motsvarighet SKUP, var en av talarna under eftermiddagens föreläsning om internationellt nätverkande.

Det var ingen dålig reklam för Lillehammers Globala grävseminarium som "grävgeneral" Jan Gunnar Furuly lyckades dra fram under föreläsningen om globalt nätverkande. "Men ni med vit hy får ta er dit för egna pengar", förklarade Jan och flera i publiken skrattade generat.

Förutom att den kommande globala konferensen i Lillehammer fick sig en rejäl reklampuff, var det inspirerande att se hur omfattande samarbetet är för grävande journalister runt om i världen. Från starten av den första organisationen i USA 1969 har det idag växt till över 40 olika grupper runt om i världen. Och nya systerorganisationer är på gång i Serbien, Bulgarien och Colombia.

Josephine Freje Simonsson

Matti Stenrosen

Malin Eriksson och Cathrine Gustavsson, seminariearrangörer från Nerikes Allehanda, deltar i konferensen tillsammans med Josephine Freje Simonsson och Matti Stenrosen från FGJ:s styrelse.

Oroliga föräldrar kan enkelt gå in på databaser uppsatta av journalister för att kontrollera om skolbusschauffören är pålitlig eller om han eller hon varit inblandad i trafikincidenter, om lärare utsatt barn för övergrepp och var de dömda pedofilerna bor.
Det är kanske den mindre goda delen av den datorstödda journalistiken, som var ämnet för seminariets första dag, som är en så kallad additional day.

I övrigt visades många exempel på hur datorer och mjukvara kan användas för god, genomarbetad journalistik. Exempel på nyligen gjorda granskningar där datorstödet varit avgörande är CBS News kartläggning av självmord bland militärveteraner - varav många är väldigt unga – samt felprogrammerade bensinpumpar, underkända delstatliga broar och fuskande lärare.

På torsdagseftermiddagen hade 781 deltagare från 19 länder registrerat sig på kansliet. Det är bara något hundratal fler än de som deltog på Gräv08 i Göteborg, men John Greene, medlemsansvarig inom IRE, var ändå nöjd.
- Ja, det har varit så stora neddragningar inom massmedierna i USA på senare år, förklarade han.
Han trodde dock att ytterligare deltagare skulle strömma till när själva konferensen inleds på fredagen.

En av deltagarna som redan kommit är Jan Gunnar Furuly från FGJ:s norska systerorganisation SKUP. Han ansvarar för det globala seminariet för undersökande journalistik i Lillehammer i september.

Norska SKUP arbetar för fullt med förberedelserna inför det globala grävseminariet i Lillehammer i höst. ”Grävgeneral” Jan Gunnar Furuly förklarar för Josephine Freje Simonsson att journalister från 58 länder redan är anmälda.

Målet är att locka 400 journalister från större delen av världen, och redan nu är över 200 deltagare från 58 länder anmälda.
- Jag är redan nu helt klar över att vi kommer att slå alla rekord vad gäller antalet länder som finns representerade på seminariet.
Även största delen av de 130 föreläsarna är klara. Bland dem finns många stora internationella namn, exempelvis Robert Fisk, Hans Martin Tillak, som avslöjade Eurostatskandalen samt Andrej Soldatov och Irina Borogan från Novaja Gazeta.
Sverige representeras av bland andra Helena Bengtsson och Fredrik Laurin.

Josephine Freje Simonsson
Matti Stenrosen

Pressmeddelande:

FGJ lanserar Öppenhetsbanken –
unikt verktyg för undersökande journalister



I samarbete med Nyhetsbyrån Siren startar Föreningen Grävande Journalister Öppenhetsbanken på sin hemsida www.fgj.se.

Öppenhetsbanken består av aktuella rättsfall och beslut som berör sekretess-, tryckfrihets- och öppenhetsfrågor. FGJ kategoriserar nyheterna efter ämnesområde, vilket gör att användaren snabbt och enkelt kan finna rättsfall som berör det område som han eller hon är intresserad av. Till alla nyheter bidrar Nyhetsbyrån Siren med inskannade domar och beslut så att användaren alltid har tillgång till källmaterialet.

– Jag är mycket tacksam över att Siren har erbjudit oss detta. Det går helt i linje med föreningens beslut om att koncentrera hemsidan till "nytta" och skapar fantastiska förutsättningar för journalister att hålla sig uppdaterade när det gäller juridiken, säger FGJ:s ordförande Åsa Nicander.

Här är några exempel på frågeställningar då journalister kommer att ha nytta av Öppenhetsbanken:

Hur dömer svenska domstolar i sekretessfrågor? Vilka rättsfall hänvisar de till och hur argumenterar de?

Vad har Justitieombudsmannen sagt om hur lång tid det får ta att lämna ut allmänna handlingar? Om att e-posta dem? Om att få beslut med besvärshänvisning?


– FGJ har en mycket viktig funktion för att inspirera och medverka till mer undersökande journalistik. Med tiden kommer Öppenhetsbanken att växa till ett stort, välkategoriserat och ständigt uppdaterat arkiv med rättsfall som handlar om öppenhetsfrågor. Det blir förhoppningsvis den självklara startpunkten för en reporter som behöver uppdatera sig på rättsläget – ett sådant arkiv som jag själv alltid skulle velat ha tillgång som journalist, säger Nyhetsbyrån Sirens chefredaktör Matti Larsson.

På föreningens hemsida finns också andra verktyg som underlättar för journalister bland dem en uppdaterad version av den populära Lathunden för personresearch, mallar för att begära ut handlingar, länkar samt grävtips från prisbelönta grävjournalister.


Föreningen Grävande Journalister är en ideell förening med drygt 900 medlemmar. Föreningens viktigaste uppgifter är att uppmuntra och stärka den undersökande journalistiken och att bidra med kompetensutveckling i ämnet.
Ordförande Åsa Nicander nås på 0702-98 91 19
www.fgj.se


Nyhetsbyrån Siren är en fristående oberoende nyhetsbyrå specialiserad på myndighetsbevakning. Byrån har fler än 200 mediekunder.
Chefredaktör Matti Larsson nås på 0709-941476.
www.siren.se 

Februari

Ny sajt uppe nu

Grävseminariet har fått en egen hemsida: www.fgj.se/grav

Januari:

Rekord för Guldspadebidrag

Antalet inskickade bidrag till det prestigefyllda grävpriset Guldspaden ökar i år igen. 144 bidrag har nått juryn, att ställa mot 118 förra året och 95 året innan dess.
Det är uppenbart att någonting har hänt, rapporterar juryns sammankallande Bo G Andersson.

Jämfört med förra året står framför allt tre av klasserna ut – nämligen de för bok, lokalradio och lokal-tv. Föreningen Grävande journalister har aktivt gjort försök att stimulera intresset bland bokförlagen, bland annat genom en annons i tidningen Svensk Bokhandel.

Liksom för övriga klasser vill juryn ännu inte avslöja exakt hur många bidrag som kommit in till den nyinrättade klassen för grävande journalistik på webben. Men Bo G Andersson säger att intresset varit ”över min förväntan”.

– I år blir det hård konkurrens i samtliga kategorier, konstaterar Bo G Andersson.

December:

Ny guldspade för webben

September:

Uttalande 2007-09-03

Journalistik kan inte köpas


Styrelsen för Föreningen Grävande Journalister har under helgen med bestörtning följt rapporteringen kring juristen och TV4-journalisten Trond Sefastsson. Trond har länge varit en förebild för många av oss, och det som har hänt har orsakat skador för journalistiken - inte minst den undersökande - som är svåra att överblicka i det här läget.

Det råder ännu oklarheter kring huruvida inslag i Kalla Fakta har utlovats mot betalning. Ord står mot ord, och de fortsatta utredningarna inom rättsväsendet och internt hos TV4 får visa hur det ligger till med den saken.

Dock står det klart att Trond har blandat samman sina roller på ett mycket olyckligt vis. Oavsett om Trond Sefastsson tycker sig kunna skilja på sin roll som jurist och som journalist, måste det ha varit klart för honom att inte minst allmänheten kan blanda samman rollerna. Särskilt som han i sina båda roller har arbetat med i princip samma typer av ärenden.

Det måste stå fullständigt klart att journalistik inte kan köpas. Som journalister måste vi alltid agera på ett sådant sätt att efterlevnaden av denna princip inte ifrågasätts.



Styrelsen för Föreningen Grävande Journalister

genom ordförande Matti Stenrosen  

Augusti:

Tryckfrihetsdebatten återuppväckt

Juni:

Göteborgsprofiler planerar nästa Gräv

                  Foto: Karl-Axel Jansson

Göteborg nästa!
Gräv -08 kan ju låta som om det borde gå av stapeln i Stockholm, men så icke.
Den 11-13 april 2008 är det läge att vara i Göteborg och uppleva ett annorlunda grävseminarium fullt av överraskningar, ett stenkast från saltvattnet tar vi Eriksbergs konferensanläggning i besittning för konferens, fest och boende.
Håll utkik i höst när vi börjar läcka skvaller om innehåll och gäster!
Men boka redan in helgen i almanackan!
 
Hälsningar Anna Jaktén och Helena Stjernström

Maj:

Rädda journalister granskar mindre

Hans Månson, journalist med mångårig erfarenhet som mediechef, har på uppdrag av Styrelsen för psykologiskt försvar undersökt hur hot mot journalister påverkar vad som granskas.

Läs uppdraget från Styrelsen för psykologiskt försvar.

Läs Hans Månsons debattartikel i tidningen Medievärlden.