Läs våra stipendiaters rapporter här

Josephine Bergenmars stipendierapport för kurs om ekobrott vid Bisnode Academy 2020

Den ekonomiska brottsligheten fortsätter år efter år att kosta samhället ofattbara summor pengar. Insatser och regeländringar för att sätta stopp på de värsta bedragarna har tillkommit, men de kriminella hittar ständigt nya luckor, personer och upplägg att nyttja till deras fördel. Samtidigt har flera ändringar för att förenkla företagandet gjorts, vilket även gynnat den organiserade brottsligheten som har företagen som ett av många brottsverktyg.
Det finns inte bara ett stort mörkertal inom de brott som kan klassas som ekonomisk brottslighet, det är inte alltid som de brottsutredande myndigheterna faktiskt lyckas ta reda på vilka summor det totalt handlar om, och i vems ficka dem till slut hamnar.
Att som journalist därför ha de grundläggande kunskaperna kring exempelvis vanliga brottsupplägg likväl kunskap om myndigheternas utmaningar – är ju avgörande för huruvida man närmar sig ämnet eller inte.

Av just den anledningen gick jag Bisnode Academys endagskurs om ekobrott. Kursledare var Christian Zittenbaum, senior training specialist från Bisnode och Stefan Lundberg, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten. På kursen var jag ensam journalist och övriga deltagare kom från framförallt bankvärlden och kommuner. På grund av pandemin hölls kursen via Zoom.
“Ett företag öppnar upp nya brottsarenor, erbjuder en legitim fasad att dölja verksamheten bakom samt möjlighet tvätta brottsvinster. Med ett företag kan kriminella personer begå brott mot staten, andra företag och enskilda Med ett företag som fasad kan kriminella personer delta i offentlig upphandling av varor och tjänster.  Aktiebolag är den mest gynnsamma företagsformen då företag ska användas som brottsverktyg. Gemensamt för huvudmännen är att de som regel inte är registrerade som formella företrädare i bolagets styrelse, utan använder målvakter, bulvaner, fiktiva personer och alias för att distansera sig från brotten. Detta filter minskar upptäcktsrisken av de verkliga huvudmännen”. Ur kursmaterial “Ekobrott”, Bisnode Academy.

Kursen började med att klargöra vilka brott som vanligtvis går under samlingsnamnet ekobrott och genomgång av några exempel och domar. Ett av flera lokala nyhetsexempel visade hur kreativa de kriminella kan vara i sina påhitt var ett där företrädarna bokfört falska köp av kottar för miljontals kronor. Som ofta så var bluffakturorna för kottarna bara ett av sätten för personerna bakom att tillskansa sig pengar. Ena företrädaren dömdes senare för bland annat grovt skattebrott, grovt bedrägeri, grovt penningtvättbrott och grovt bokföringsbrott.

Enligt kursledarna finns det en relativt typisk cykel i hur de kriminella använder företagen som brottsverktyg. Den ser ofta ut såhär:

1)    Företaget startas antingen genom att de kriminella registrerar ett nytt eller köper upp/tar över ett befintligt bolag (vanligen aktiebolag).

2)    Företaget “bedriver” verksamhet genom kreditbedrägerier av varor, lönebidragsbedrägerier med falska anställningar, tömmer sedan bolaget, momsbedrägerier, upprättar falska handlingar som fakturor och falska årsredovisningar. Påhittade siffror i årsredovisningen är förutsättning för möjlighet till hög kreditvärdighet och därmed också att lura till sig varor från andra företag.

3)    Företaget går i konkurs. Företrädarna lurar till sig pengar genom lönegarantibedrägerier och påhittade anställningsavtal.

Förutom själva tillvägagångssättet är konstellationen av olika roller och personer en viktig del av brottsupplägget. Stefan Lundberg gick igenom några typiska roller och deras betydelse.
Möjliggörare: Någon med särskild position (insyn, makt) som möjliggör och nyttjas för det aktuella brottsupplägget. Exempel på sådana personer är handläggare på myndigheter, banktjänstemän och politiker/förtroendevalda.
Specialist: Någon vars särskilda kunskap är nödvändig för planering och/eller genomförande av ett brottsupplägg. Exempel på specialister kan vara revisorer, advokater, mäklare, konkursförvaltare och läkare.
Crime-as-service: Tjänster av olika slag, exempelvis för olika tekniska brottsupplägg eller genomförande av IT-attacker, kan också köpas och hyras in så kallad “crime-as-a-service”.
Gångare: Nyttjas vanligen genom att upplåta sina personkonton för inbetalning av osanna fakturor. Pengarna förs sedan över till huvudmännen bakom, som i sin tur betalar svart arbetskraft.
Målvakt: Uppgiften är att veta så lite som möjligt om bolaget. Hen är ibland inte ens medveten om att han sitter i styrelsen. Sätts vanligen som ledamot efter det att brottsligheten är avslutad och när bolaget ska gå i konkurs eller liknande. Målvakten tar då det straffrättsliga ansvaret för någon annans räkning. Vid enklare brottsupplägg är målvakten ofta skuldsatt och socialt utsatt.
Bulvan: Driver bolaget under sken av självständighet och i eget namn samt medveten om att han sitter i styrelsen. Kan vara helt lagligt men också ett sätt att dölja det verkliga ägandet (vem som egentligen kontrollerar företaget). Bulvanen utför rättshandlingar (tex tecknar avtal, står för ägande mm) för någon annans räkning.
Bolagsförmedlare: Specialiserad på att köpa upp bolag med löftet att likvidera dem. Förmedlarna tar hand om det administrativa och registrerar målvakter i styrelsen. Därefter säljs bolaget för att användas i brottsupplägg, och likvideras alltså inte alls.
Alias: Uppträder under ett annat namn då de vill dölja sin egen identitet i syfte att distansera sig för brottet. Ex kapade och falska identiteter.

Kursen bestod också av en workshop som mynnade ut i vilka källor som är användbara när en vill undersöka ett misstänksamt företag. Då Bisnode står bakom tjänsten Infotorg (som anställda på Sveriges Radio, där jag arbetar, har tillgång till), låg fokus på var i tjänsten du kan hitta uppgifterna.
Kursledarna gick igenom en lång rad varningssignaler som tillsammans mer eller mindre kan avgöra huruvida företaget kan vara ett brottsverktyg. Jag fick ihop det till drygt 30 punkter. Några exempel på sådana varningssignaler är: många namnbyten, inget kontor trots att verksamheten kräver det, märklig blandning av uppgivna verksamheter, styrelseledamöterna är bokförda på vitt skilda platser i landet och företaget har säte på annan plats än verksamheten, inga anställda trots att verksamheten förväntas ha det (exempel bemanningsföretag), rättade årsredovisningar, för tidigt inlämnad årsredovsining, identiska siffror som relaterad företag, höga personalkostnader men inga inbetalda avgifter till Skatteverket, ej komplett styrelse. Listan fortsätter och är som sagt lång.

Framförallt fick jag genom denna kurs koll på systematiken som ligger bakom många ekobrott och fler verktyg att använda när känsla eller påståenden om lokala fuskare dyker upp. En ordentlig metodik krävs om en inte enbart vill gå på myndigheternas färdiga utredningar och beslut. Även om så är fallet krävs ju då att kunskaperna finns på plats för att eventuellt undersöka andra kopplingar och relationer till de lokala företagen och myndigheterna. Det är många gånger inte ett lättillgängligt område att dyka ner i, och just därför är jag tacksam att jag fick den här chansen. Det gav inspiration, mycket ny kunskap och idéer.

Tack Grävfonden!
28 december 2020, Josephine Bergenmar

 

Rasmus Jeppssons stipendierapport från Grävkonferensen i Hamburg, 26-29 september 2019

Konferensen GIJC i Hamburg lockade över 1.500 journalister. Det var intensiva dagar med imponerande föreläsare och massor av möjligheter att knyta kontakter. Här är några av de mest spännande föreläsningarna jag var på:

INVESTIGATING SUPPLY CHAINS

(Tim Sandler, Transparentem, Martha Mendoza, Associated Press, André Campos, Reporter Brasil.)

Hur följer man varor från gruvor eller lantbruk på andra sidan världen till stormarknadshyllor och klädaffärer? På föreläsningen Investigating Supply Chains presenterades flera granskningar av modernt slaveri och barnarbete.

Martha Mendoza berättade om AP News granskning av slavarbete i fiskeindustrin – ett reportage som ledde till den indonesiska flottan ryckte ut och att 2.000 människor befriades. Hon talade om vikten av att följa hela kedjan, från de eländiga produktionsförhållandena till de fina varuhusen där produkterna säljs – för att placera historien nära läsarnas verklighet.

André Campos berättade om granskningen av en stor brasiliansk köttleverantör, som levererar till Burger King och McDonalds. Kedjan visade sig köpa kött från platser i Amazonas där det brinner i regnskogen.

För den som är intresserad av att upptäcka och granska modernt slaveri fanns en del konkreta tips. Här är några av dem:

Börja i botten av näringskedjan, där finns de värsta villkoren

Leta efter arbeten där lokala människor slutat ta anställning.

Titta i polisregister och polisutredningar, och ta hjälp av ideella organisationer.

UNDERSTANDING COMPANY ACCOUNTS

(Nick Mathiason, Finance Uncovered)

I dag flyttas merparten av världens pengar digitalt och företagsregister är databaser. Detta möjliggör för journalister att effektivt spåra människor och företag över gränserna. På föreläsningen Understanding Company Accounts visade Nick Mathiason från Finance Uncovered tips och trix för att läsa årsredovisningar, och förklarade hur företag bär sig åt för att dölja missförhållanden och undvika att betala skatter.

Ett exempel var en granskning av hur företaget Starbucks lade upp sina finanser i Storbritannien. Det handlade bland annat om koncernlån med hög ränta till ägarbolaget på Irland och stora betalningar inom koncernen för så kallad intellektuell egendom. Upplägget gjorde att Starbucks gick med förlust i Storbritannien, och därmed slapp betala skatt.

De förlorade pengar. De betalade ingen skatt alls. Jämfört med konkurrenten Costa hade de väldigt höga kostnader, sade Nick Mathiason.

Han berättade också att den uppmärksammade Oxfam-skandalen hade kunnat avslöjas ett helt år tidigare.

Det stod i Directors Report att antalet fall av sextrakasserier ökat från 26 till 60 – redan ett år innan skandalen uppdagades.

WHEN AUTOCRATS ATTACK – INDEPENDENT MEDIA UNDER FIRE

(Mahfuz Anam, Daily Star, Pakistan, Ivan Golunov, Meduza, Ying Chan, Hong Kong University.)

Oberoende medier är under attack i stora delar av världen, som en del av ett brett globalt angrepp mot öppna samhällen och demokratiska institutioner. Paneldeltagarna Mahfuz Anam, Ivan Golunov och Ying Chan berättade om situationen i tre länder där journalistiken är hårt pressad.

Ryska Ivan Golunov, reporter på nyhetssajten Meduza, berätta också om ett exempel på en effektiv motkampanj. Han berättade hur att han var på väg till ett möte med en källa när han greps av rysk polis som planterade knark på honom. När han satt gripen och hotades av ett års fängelse samlade ryska medier sig till en aldrig tidigare skådad gemensam kampanj under parollen ”Jag/Vi är Ivan Golunov”. Kampanjen ledde till att Ivan Golunov släpptes och alla åtal lades ner.

INVESTIGATING CHINA

(Patrick Boehler, SWI Swissinfo.ch, Karen Zhang, South China Morning Post, Craig Silverman, Buzzfeed News, Ying Chan, Hong Kong University)

Kina är världens näst största ekonomi och och en viktig utmaning för undersökande journalister. Paneldeltagarna gav tips och perspektiv på hur man kan granska Kina både inifrån och utifrån.

Craig Silverman, Buzzfeed, började med att slå hål på en vanlig missuppfattning. Allt i Kina styrs inte av kommunistpartiet.

Kina är inte kommunistpartiet. Investeringar är inte alltid statligt sponsrade, aggressiva eller kriminella, sade han.

Karen Zhang, South China Morning Post, förklarade att tillgången till information om Kina är betydligt bättre än många tror. Hon gav exempel på en rad databaser för den som ville hitta kinesiska företag.

Craig Silverman hade granskat appar producerade av kinesiska företag. Granskningen visade att vissa selfie-appar kunde kräva 50 olika tillstånd av användaren – bland annat för att läsa dina sms. En annan app klickade automatiskt på annonser om användaren inte själv klickade tillräckligt ofta. Granskningen ledde till att tillverkaren blev bannlyst från Google och skulle utredas av kinesiska myndigheter.

NÄTVERKANDE OCH MÖTEN

GIJC handlade inte bara om föreläsningar. I pauserna mellan de 250 programpunkterna fanns chans att träffa kollegor från andra sidan världen.

Själv deltog jag – för att nämna något – i ett intressant nätverksmöte med journalister från Hong Kong, och pratade med OCCRP om en möjlig granskning av företag i Östeuropa.

 

Carolina Jemsbys stipendierapport från Grävkonferensen i Hamburg, 26-29 september 2019

Under fyra dagar i september samlades 1700 journalister från 130 länder i Hamburg för att delta i världens största grävkonferens, anordnad av GIJC. Konferensen hålls vartannat år och detta var den elfte upplagan. Jag var en av två stipendiater ifrån  Grävfonden, som gavs möjlighet att åka dit och delta. Där fanns en uppsjö av föreläsningar; seminarier; hands-on kurser och nätverksträffar.

Många av världens främsta journalister var på plats och bara minglet under kaffepauser och luncher var inspirerande, med spontansamtal och nya kontakter. Stämningen var öppen, nyfiken och kontaktsökande. Det skiljer sig åt från de amerikanska grävseminarier jag besökt, där det varit svårt att lära känna nya kollegor och initiera framtida samarbeten.

På GIJC varmånga på jakt efter just nya kontakter, vilket genomsyrade konferensen.Jag fokuserar ofta på de praktiska ”hands-on” kurserna, som ger verktyg och metoder som direkt går att använda i det dagliga journalistiska grävarbetet. I Hamburg såg jag särskilt framemot sessionerna med Henk van Ess och Paul Myers; efter GDPR’s införande har research i sociala medier försvårats och behovet av nya knep och tricks vuxit. Paul Myers bekräftade att tillgången till information begränsats rejält. Framför allt sedan Facebook stoppat graph-verktyget, men också inom en rad andra sociala medier.

Myers vore dock knappast den han är, om han inte hade några nya knep i rockärmen: Ett har utvecklats av en vietnamesisk datakille och kräver till skillnad från gamla graph, inte att användaren själv har Facebook. Fbinsight. thao. pwtycks använda sig av öppna profiler och ger en hel del information. (Dock kan det vara en fråga om tid, innan det stängs ner.) För den som vill skapa falska fb-profiler för att researcha FB genom access till spännande grupper eller personer finns sidan: Thispersondoesnotexist.com.

En generator som skaparbilder på låtsas personer vem som helst kan använda. Fascinerande-även om du inte själv tänkt fejka profiler. Också research på twitter har försvårats, men tweetbeaver.com fungerar fortfarande.

Om du som journalist följer en person som ofta ändrar sitt användarnamn, kan du genom tweetbeaver hitta kontot genom personens Twitter-ID. Ett annat roligt (och användbart) verktyg är en add-on i Chrome: Fuskr. Om du hittat en spännande bild på nätet och söker fler bilder från samma tillfälle:använd Fuskr. Den söker online efter foton med nästan samma id-nummer, men med någon siffras förändring. Låter kanske lite komplicerat, men är grymt. Instruktioner om hur det används finns här.

Henk van Ess fokuserade på LinkedIn som researchverktyg och hur det går att ta sig förbiLinkedIns begränsningar.Till exempel sorterar LinkedIn bort småstäder, vilket gör att du inte kan söka efter personer på en liten ort, men genom att jobba med url’n och postnummer+landskod, går sökningen ändå att genomföra.

För att tillexempel hitta personer i nederländska Yerseke skriver du: linkedin.com/search/results/people/?countryCode=nl&distance=5&keywords=&postalCode=4401

De gula delarna byts ut mot den landskod+postnummer du själv är intresserad av. Såväl Myers som van Ess poängterade vikten av att lära sig jobba i url’n, när de gamla sökvägarna i sociala medier är borta.

Jag tror också på grundläggande programmeringskunskap för att komma åt information som tidigare var öppen och tror att vi grävare behöver vänja oss vid att det framöver blir svårare att komma åt fakta. Kraven på oss kommer öka, liksom utmaningarna för att få den info online vi behöver för vår story.

För den som vill veta mer om Myers/van Ess föreläsningar finns deras och alla andras tipsblad på GIJC’s hemsida.

Jag skrev i min stipendieansökan att jag såg fram emot digitala sessioner och praktiska hands-on seminarier med konkreta verktyg. De var också bra och gav mig en hel del nya tips och research vägar som jag tar med mig framöver. Ändå är det faktiskt nätverksträffar och några föreläsningar som gav störst intryck och är det bästa jag tar med mig hem. Som jag beskrev i början av redovisningen var det en fantastisk stämning. Jag knöt flera nya kontakter för olika cross-boarder projekt som jag planerar eller redan jobbar med.

Flera föreläsningar gav också ett starkt intryck, bland annat en workshop med kvinnliga grävare som berättade om vilka utmaningar de mött i sitt arbete och hur de kämpar med bilden av sig själva.Dagarna i Hamburg var berikande, inte bara genom att ge konkreta råd, tips, verktyg och kontakter utan också mentalt. Att få inspiration och input från några av världens bästa journalister, samtidigt som andra kollegor på plats berättar om sin kamp för att överleva sitt undersökande reportage. Det gav tankar, perspektiv och ny energi. Tack.

Stockholm 28 oktober 2019 Carolina Jemsby

 

Ann Törnkvists stipendierapport från OCCRP 2018

Journalisten Ann Törnkvist tilldelades 2018 stiftelsens första utbildningsstipendium på 50.000 kronor för tre månaders utbildningspraktik vid det prisbelönta journalistnätverket Organized Crime and Corruption Reporting Project, OCCRP, i Sarajevo. Här är hennes berättelse:

På OCCRP:S huvudkontor i en anonym gränd i Sarajevo sätter en affisch på väggen tonen: grävjournalisten Spider Jerusalem från den tecknade serien Transmetropolitan. Den utspelas i en korrupt och dystopisk framtid där politiker blivit så maktfullkomliga och Spider skriker “De tror att grävjournalistik betyder att vi läser deras pressmeddelanden!” (Hunter S Thompson var väl medveten om att han var serieskaparnas inspiration).

Här på journalistnätverkets nav arbetar bosnier, amerikaner, ryssar, flamländare och kazaker, bland många fler nationaliteter, med dataläckor såsom Panamapappren och även med berättande reportage –– frilansare kan pitcha dem en feature om organiserad brottslighet.

“Fellows”, såsom jag själv, och praktikanter från hela världen kommer och går, medan OCCRP:s medarbetare ständigt reser utomlands för att utbilda journalister i datasäkerhet och “Follow the money”-tekniken.

Under en del av mina tre månader på OCCRP förstärker jag teamet som faktagranskar den omfattande artikelserien “Troika Laundromat”. Sarajevo-kontoret har arbetat med bl a brittiska The Guardian och finska Yle för att kartlägga pengar som flödat ut från Ryssland till företag världen runt som har alla kännetecken av att vara skalbolag. Troika Laundromat bygger på en dataläcka i paritet med Panamapappren. Det har tagit månader att gå igenom informationen.

Mitt fellowship ger mig en insiderblick på förstärkt samarbete när  journalister med spetskompetens arbetar tillsammans med lokalreportrar – vem har skrivit under det här dokumentet? Är de målvakter eller mer insyltade? Vem är vän med vem? Vem har gjort affärer med vem?

När jag talar med OCCRP:s grundare Drew Sullivan om hur nedstämd jag blir av att arbeta så hårt när folkvalda ter sig ovilliga att ta itu med organiserad brottslighet uppmuntrar han mig att ligga på. Det är vårt jobb att informera, oavsett.

Utmaningen känns enorm. För ett par år sedan sa den utgående Europolchefen Rob Wainwright att myndigheterna kommer åt en (EN!) procent av pengarna som tvättas inom unionen. Men nu kommer tecken på att bl a EU tar sig i kragen och prioriterar problemen.

Vi ser även hur avslöjanden har satt flera banker i gungning  då deras “KYC”-rutiner visat sig inte vara motståndskraftiga – KYC står för Know Your Customer och är ett vedertaget begrepp inom ekobrottsvärlden. Lite förenklat, ta inte emot pengar utan att fråga först var de kommer från. Saker som kan te sig grundläggande men som kräver tid och resurser, och vilja – rädslan för att bli påkommen av media kan vara en drivkraft att prioritera arbete.

Är det ett krig? Ja, alltså, de stjäl skattebetalares pengar, tar kunders förtroende för givet och undergräver demokrati, så jag har viss förståelse för de som tycker att krig är ett passande ord. Det handlar inte endast om oligarker som skålar i champagne på lyxjakter, eller storbanker som skickar ut illa skriva och innehållslösa pressmeddelanden – det handlar om luckor i lag och/eller bristande myndighetsarbete som leder till allt från människohandel till bidragsbrott, såsom härvan i Malmö ifjol som kostade polisen, Ekobrottsmyndigheten, domstolarna och Kriminalvården så många miljoner att fallet tros ha satt rekord (EBM har i skrivande stund inte ännu sammanställt kostnaderna) och detta efter att en grupp individer i flera år, enligt domen, roffat åt sig pengar från Försäkringskassan – att utreda ekobrott är ofattbart kostsamt, därför måste lagar och regler kontinuerligt ses över och uppdateras, och myndigheter ges resurser att upptäcka oegentligheter vid ett tidigt skede.

När brott sker på en högre nivå är det än svårare att komma åt förövarna. Svarta pengar blandas inte sällan ihop med vita, vilket gör det än svårare för myndigheter att se mönster och skilja ax från vete. Detta är så klart en medveten strategi, all maffia är till syvende och sist affärsmän som noga väger risk och avkastning när de “arbetar”.

Drew Sullivan, OCCRP:s grundare, har ett motto för hur man bevakar den här sortens kriminella – “Get into a criminal state of mind”, dvs tänk som en kriminell, se luckorna i lagen, kryphålen i policyn, vem som går att muta, vem som går att hota, och var det finns pengar att tjäna. Hur skulle du “arbeta” om du tillhörde maffian? I vilken bransch? Börja där. Då jag har skrivit under ett “non-disclosure agreement” kan jag erbjuda få detaljer om organisation, men bifogar ett axplock tips på läsning och verktyg.

Rekommenderad läsning:

Bakgrund om skatteparadiset Brittiska jungfruöarna: https://www.theguardian.com/world/2018/jun/13/british-overseas-territories-in-talks-to-keep-tax-haven-secrecy

Troika Laundromat: https://www.occrp.org/en/troikalaundromat/

Dansk skattehärva: https://www.nytimes.com/2018/10/05/business/denmark-skat-tax-scandal.html

Betalningar från baltisk bank till privatskolor i Storbritannien: https://www.theguardian.com/education/2019/mar/05/elite-uk-school-fees-paid-via-tax-haven-firms-leak-reveals

Spider Jerusalem-citat: https://en.wikiquote.org/wiki/Transmetropolitan

Verktyg:

Med hjälp av OCCRP-tjänsten Investigative Dashboard kan journalister be om gratis hjälp att leta upp företags- och fastighetsuppgifter.

OCCRP:s Investigative Dashboard. https://investigativedashboard.org/

KYC360:s rekommendationer för att hålla sig uppdaterad: https://www.riskscreen.com/kyc360/article/how-to-stay-on-the-ball-in-2019/

Nyhetsbrev:

KYC360: https://www.riskscreen.com/kyc360/subscribe/

OCCRP: https://occrp.us2.list-manage.com/subscribe?u=8a7b7dd3a0e2c0adfe8fae715&id=bcc1d53473