Få redaktioner satsar särskilt inför bröllopet
Bara tre av tio stora nyhetsredaktioner kan med säkerhet utlova granskningar av hovet och kungahuset inför sommarens stora prinsessbröllop.
Det visar en enkät som Föreningen Grävande Journalister låtit göra inför helgens stora grävseminarium, där bland annat kungajournalistiken ska debatteras.
- Det är tråkigt att inte ambitionsnivån är högre, kommenterar FGJ:s ordförande Karl-Axel Jansson.
Enkäten visar att den kungliga världen är sluten och svårarbetad för redaktionerna, mer jämförbar med ett storföretag än med andra offentliga institutioner.
Arbetsledare från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Rapport, Aktuellt, Sydsvenskan, Göteborgs-Posten, TV4-Nyheterna, Aftonbladet, Expressen och Ekot har svarat på FGJ:s frågor.
Av dessa är det bara tre redaktioner som svarar oreserverat ja på frågan om de gjort eller planerar särskilda satsningar på granskande journalistik kring kungahuset med anledning av bröllopet: GP, Sydsvenskan och en av Stockholms-redaktionerna.
- Vi har gjort det och kommer sannolikt att göra mer, säger Anders Goliger, nyhetschef och ställföreträdande ansvarig utgivare på GP.
- Bland annat har vi gått igenom vad de kostar skattebetalarna, en siffra som landade på 125 miljoner.
DN uppger att man tänker försöka behandla ämnet "så granskande som möjligt", Expressen "har en del idéer, men inget konkret upplägg ännu", och liknande formuleringar kommer från SVT:s redaktioner.
- Det är svårt att utlova på förhand men det är klart att vi i samband med en sådan här uppmärksamhet också ser vilket kritiskt granskande material vi kan få fram, säger Anders Sundkvist, planeringsredaktör på Aktuellt.
- Vi gör inga stora gräv, det har vi inte resurser till i normala fall heller. Men vi kommer att försöka göra några, kalla det granskande jobb, säger Rapports planeringsredaktör Roger Jansson, som försvarar frånvaron av satsningar:
- Jag tycker att vi ska ha samma kritiska förhållningssätt till hovet som till allting annat. Men skattekostnaden per svensk tror jag är mellan tolv och fjorton kronor per år och hälften av de pengarna går till kulturarv som vi nog skulle betala ändå. Den andra delen går till kungafamiljen, en förhållandevis liten summa. Deras reella politiska inflytande är väldigt litet, och vad hovet ägnar sig åt har en minimal effekt på människors vardag. Det är inte försvarbart att i blindo försöka leta och gräva för grävandets skull. Vad förväntar man sig att hitta?
En arbetsledare på en annan redaktion säger:
- Allt med hovet har redan blivit granskat! Om det dyker upp saker av nyhetsvärde kommer vi förstås att berätta om det, men jag tvivlar på att det sker.
FGJ:s ordförande Karl-Axel Jansson beklagar bristen på undersökande journalistik kring hovet och kungafamiljen.
- De kungliga bröllopen borde väcka redaktionernas granskningslust, och inte bara intresset för hovsam bevakning, säger han.
"Trögjobbat"
Enkäten visar att det råder stora skillnader i hur långt redaktionerna kommit i sina förberedelser för bröllopet. Ekot och Aktuellt har inte riktigt kommit igång.
- Det känns som att 19 juni fortfarande ligger väldigt långt fram, säger Aktuellts Anders Sundkvist.
Sju redaktioner uppger att de försökt få intervjuer med centrala personer inom hovet eller kungafamiljen. När det gäller kungafamiljen väntar de flesta fortfarande på besked.
Ann Axelsson på Svenska Dagbladet beskriver det hela som "trögjobbat":
- När vi gjorde en artikel om prylarna kring prinsessparet så var hovet inte så tillmötesgående, vilket vår reporter även skrev i artikeln.
Roger Jansson på Rapport känner sig inte alls säker på att hans redaktion kommer att få några intervjuer med kungen, drottningen, Victoria eller Daniel.
- Det är ingen självklarhet. Jag vet av erfarenhet att det aldrig är lika lätt som att begära en intervju med en minister. Det kommer det inte att vara nu heller, säger Roger Jansson på Rapport.
Slutet som storföretag
Hovet beskrivs som betydligt mer slutet än andra offentliga institutioner, mer jämförbart med ett storföretag. De flesta arbetsledare som svarat på enkäten tror att hovets slutenhet får en betydelse för journalistiken, men det tycks inte självklart åt vilket håll:
- Hade de varit mer tillmötesgående hade det funnits en annan journalistik kring hovet. Men om det inbyggt i frågan ligger: hur lismande är pressen? Ja, då vill jag säga att vi snarare brukar bli ganska arga om vi inte får tillgång till en person, resonerar GP:s Anders Goliger, som inte tycker att bristen på tillmötesgående är särskilt anmärkningsvärd:
- Jag har inget att anmärka på deras attityder eller tillmötesgående. Jag noterar att det är svårt att få intervjuer med dem. Som med Madonna eller Reinfeldt också för den delen, de är inte värre eller bättre än någon annan.
En arbetsledare på en annan redaktion menar dock att öppenheten försämrats:
– Hovet har blivit mer slutna de senaste åren i allmänhet och inför bröllopet i synnerhet. Kungafamiljen har tagit ett steg tillbaka och har blivit betydligt mer restriktiva kring att svara på frågor i officiella sammanhang.
Roger Jansson på Rapport tror att många journalister ger upp på förhand:
- Jag tror att det finns en bild av att det är ingen idé att fråga eftersom hovet har som sin uppgift att se till att man inte lyfter ner det på en rationell nivå. Det ingår i spelet att det är en annan värld, som står vid sidan av den vanliga, dödliga.
- Samtidigt vill man vara modern och i tiden. Det är en knepig institution, men om den inte var knepig skulle den inte vara magisk, den skulle inte vara hemlighetsfull eller attraktiv. Det är snudd på någonting ur en sagobok. Det är en mycket speciell kropp i det offentliga Sverige.
Kungahusjournalistiken kommer att debatteras på Grävande Journalisters seminarium Gräv 10 som äger rum i och kring Radiohuset i Stockholm 19-21 mars.
Enkäten gjordes av Andreas Larsson, Anneli Carnelid, Jenny Still och Ivannia Santander.
Där arbetsledare bett om anonymitet har vi respekterat detta.
Kommentarer: Karl-Axel Jansson ordf FGJ 0705/388753