
http://www.fgj.se/ |
 |
Malmös undre värld/Sydsvenskan
Om idén och arbetsmetoden: För att beskriva hur idén uppstod måste jag först skriva några rader om det ursprungliga uppdraget. I maj -95 kontaktades jag av Sydsvenskans chefredaktör Jan Wifstrand som ville "köpa minst tre månader av min tid". Tanken var att jag helt förutsättningslöst skulle ta tempen på Malmös undre värld och sedan - utan att hasta - ge förslag på vad vi borde skriva om.
I juni 95 åkte jag sålunda ner till Malmö och gick "undercover" i en månads tid. Jag svartjobbade på krogar, satt i långa, nattliga samtal med en hel del ljusskygga människor, däribland folk med högtflygande affärsideer. Efter fyra veckor stötte jag så ihop med huvudpersonen i vår artikelserie - affärsmannen Torgny Jönsson - och beslöt mig för att jag ville titta närmare på honom och hans krets/kretsar.
En mycket bred research av klassiskt snitt inleddes kring hans person (här bildar jag och Lasse Wierup på Sydsvenskan snart ett team). Mycket snabbt visade det sig att Torgny Jönsson var den skånske ekobrottslingen personifierad, hans vardag tycktes mycket representativ för Malmös undre värld. Han hade uppenbarligen varit i utkanten eller direkt insyltad i det mesta av kriminell dignitet i Malmö under det senaste decenniet - men förvånande nog klarat sig undan publicitet.
Researchen var visserligen vid, men några centrala ideer tog form mycket snabbt. Lasse och jag satte upp tre viktiga mål:
1. Att vi skulle göra ett reportage om ekonomisk brottslighet utan de romantiska, champagne- och porschekryddade övertonerna. Hellre underdriva än överdriva. Det jag sett och upplevt hade mycket litet att göra med det vi hittills läst om fenomenet.
2. Att vi skulle ta oss ifrån bruket att tala i gåtor, vi ville frigöra oss från alla "33-åringar" och "brännvinsadvokater". Vi ville tala klarspråk, vi ville namnge, skapa autenticitet, närhet och begriplighet. Publicistiskt hade vi allt stöd från chefredaktör Jan Wifstrand. "Det fick ta tid men så skulle vi göra."
3. Inget effektsökeri. Vi skulle inte använda oss av wallraffandet i texterna, vi ville inte förflytta läsekretsens intresse från undre världen till oss journalister och våra arbetsmetoder.
Vår breda research kring Torgny Jönsson och människorna kring honom fortskred fyra månader, vi ville inte låsa oss vid några artikelidéer på ett alltför tidigt stadium. Vi ville att texterna skulle vara relevanta i ett större sammanhang - ur perspektivet ekonomisk brottslighet i Malmö. Först därefter gjorde vi en projektplan där vi definierade vilka artiklar vi ville skriva och varför, samt i vilken ordning de skulle följa. Sedan inleddes den slutgiltiga researchen och en extrem faktakontroll för att vi skulle nå mål nr 2 utan att riskera att förlora i ett eventuellt rättsligt efterspel.
Tid: Vi arbetade med projektet i 11 månader, från juni -95 till april -96. Sammanlagt har Lasse Wierup och jag arbetat en heltid med artikelserien. Ibland tillsammans, ibland på distans.
Källor: Viktigast har de muntliga källorna varit. Vi har träffat och samtalat med otaliga personer i den undre världen, myndighetspersoner och företrädare för det lokala näringslivet. Regelrätt spaning för att registrera möten och rörelser har också varit av vikt. Därtill har vi naturligtvis plöjt en enorm mängd offentligt myndighetsmaterial, allt från konkursförvaltarberättelser, edgångsprotokoll till gamla rättegångsband och SMHI:s lagrade väderrapporter. En del sekretessbelagt material har vi också lyckats få loss. Databaser, både svensk och utländsk litteratur i ämnet ekonomisk brottslighet, har också ingått. Dessutom gjorde vi en del djupintervjuer med "utomstående" jurister och ekonomiska brottslingar för att lära oss mer om mentaliteten i dessa kretsar. Av samma skäl läste vi en hel del, för vår del ovidkommande, förundersökningar.
Problem: Det största problemet var ett mordhot riktat mot mig personligen. Det gjorde att vi i några skeden tvingades ligga lågt, ge sken av att vi gett upp vårt projekt. Men inget ont som inte har något gott med sig; den tiden utnyttjade vi till att förkovra oss i böcker och liknande.
Anna Lindner
|
|
|