Nyhet

Ett nödvändigt ont?

2019-07-01

I årets andra nummer av Scoop har vi bland mycket annat tittat närmare på effekterna av den europeiska dataskyddsförordningen GDPR, som varit i kraft i dryga 13 månader.

Under ledning av journalisten och läraren Christoph Andersson har studenter på Södertörns högskola begärt ut handlingar från en lång rad myndigheter, för att undersöka hur tolkningen av GDPR och den svenska lagen 2018:218 som stiftats till följd av den kan ha påverkat myndigheternas bedömning av vad de kan lämna ut och inte.

Det de fann gav knappast en entydig bild, men en myndighet stod ut – Datainspektionen. Under arbetet skulle det också visa sig att Datainspektionen av allt att döma missat – eller underlåtit – att anmäla en så kallad personuppgiftsincident som myndigheten själv varit upphov till när den av misstag lämnade ut en känslig personuppgift till två av studenterna. Handlingarna som visar att anmälan inte gjorts hade inte hunnit lämnas ut innan Scoop gick till tryck, men hur det gick kan man läsa här.

Det finns ett begrepp som återkommer många gånger i den europeiska dataskyddsförordningen GDPR: nödvändighet. Ordet nödvändig, nödvändigt och så vidare återfinns på 93 ställen i dokumentet.

I domen i EU-domstolen från i höstas, som nekar en grupp europeiska journalister att få ut kvitton och andra handlingar som visar hur ledamöterna i Europaparlamentet använder bidrag de får, förekommer begreppet 33 gånger. Bland annat förs ett resonemang om att journalisterna inte visat varför det är nödvändigt att uppgifterna lämnas ut.

GDPR förordar att individen kan kräva att personuppgifter ”utan onödigt dröjsmål” raderas när de inte längre är ”nödvändiga för de ändamål för vilka de samlats in eller på annat sätt behandlats”. Tidningsredaktioner och motsvarande som omfattas av de svenska grundlagarna TF och YGL är inte uttryckligen undantagna i GDPR, även om en allmänt hållen skrivning tillåter medlemsländerna att göra undantag från förordningen för ”journalistiska ändamål” om undantagen är – just det – ”nödvändiga för att förena rätten till integritet med yttrande- och informationsfriheten”.

Den svenska offentlighetsprincipen har i mångt och mycket varit ett sätt för alla – journalister som enskilda – som begär ut en handling att slippa avkrävas svar på frågan ”men ska det verkligen vara nödvändigt?”. Den som har att lämna ut uppgifterna ska inte ens behöva ställa sig själv den frågan.

Den tiden kan snart vara förbi, och det är väldigt oroande.

Daniel Wiklander, redaktör och ansvarig utgivare.

Nyhetsarkivet

Kallelse till FGJ:s årsmöte 2019

2019-02-22

Härmed kallar Föreningen Grävande Journalister till årsmöte 2019. Årsmötet hålls i samband med Grävseminariet i Kalmar Tid: Fredagen den 5 april 2019, kl. 18.00. Plats: Calmar Stadshotell, ... Läs mer

Kom på Grävhäng i Borås!

2019-02-12

Vill du snacka med kollegor om grävande journalistik och höra hur andra gjort sina gräv? Välkommen på Grävhäng på Borås Tidning! Föreningen Grävande journalister anordnar en ... Läs mer

Nominera till FGJ:s skampris Årets rullgardin

2019-01-24

2018 års rullgardin för de makthavare som mörkar sanningen ska koras. Bidra med en nominering! Det kan vara en organisation, ett företag eller myndighet. Den eller de vi ... Läs mer

Äldre artiklar

Videoarkivet

GRÄV2014 – How to investigate in the Middle East – Walid Batrawi

2014-08-15

Se videoklipp från Gräv-seminariumet i Umeå 2014. Läs mer

GRÄV2014 – How to investigate in the Middle East – Gruppdiskussion

2014-08-15

Se videoklipp från Gräv-seminariumet i Umeå 2014. Läs mer

GRÄV 2014 – The woman behind The man without a face

2014-08-15

Se videoklipp från Gräv-seminariumet i Umeå 2014. Läs mer

Äldre videoklipp