Nyhet

Nya bränder kräver nya metoder

2019-10-29

Förra året drabbades Sverige av omfattande skogsbränder, något som varit återkommande i Kalifornien sedan ett antal år. Torrare och varmare somrar är en viktig faktor. Scoop talade med reportrar i Sverige och Kalifornien om det nya läget.

2019 har stora områden på tajgan i Sibirien och Alaska och Amazonas regnskog brunnit. Vissa bränder i Brasilien har orsakats medvetet av människor, men varmare och torrare väder än normalt har både där och på norra halvklotet förvärrat brändernas omfattning. Röken har både i Ryssland och i Brasilien orsakat problem i storstäder hundratals mil från bränderna. Även i Indonesien rasade under sensommaren skogsbränder, i sig typiskt för säsongen – men torka och hetta gör att de är mer omfattande än förr.

Sverige fick förra året känna på den ökade brandrisk som en riktigt torr och varm sommar innebär när stora områden i norra Hälsingland och Härjedalen brann och människor fick evakueras från sina hem.

I Kalifornien har omfattande bränder under hösten tagit fart. Röken och avsiktliga strömavbrott för att hindra gnistbildning försvårar vardagen för miljoner människor.  Kalifornien har länge plågats av svår och återkommande torka med de bränder som också blir följden. Men där har det visat sig att mycket av det som brandkår och forskare trott sig veta om hur en skogsbrand utvecklar sig inte längre stämmer.

Skogsbränder utgör, tillsammans med översvämningar, konkreta exempel på dramatiska händelser som blir allt vanligare och gör allt större skada till följd av det varmare klimatet. Även journalister behöver lära nytt för att klara av att rapportera från en verklighet i snabb förändring.

Martha Mendoza är journalist på den amerikanska nyhetsbyrån AP med flera stora avslöjanden bakom sig. Hon var inledningstalare på Gräv 19 i Kalmar i april och ägnade talet åt de nya villkoren för rapportering om skogsbränder i Kalifornien.

Jag ringer upp Martha Mendoza för att prata lite om hennes erfarenheter.

Martha Mendoza, AP
– Klimatförändringar verkar vara något som i folks medvetande dykt upp ganska plötsligt, säger Martha Mendoza. 
Foto: AP

– Forskare har studerat i åratal hur bränder rör sig genom raviner, hur de beter sig vid vattendrag, hur de kan hejdas vid brandgator, säger hon medan hon kör till jobbet i Los Angeles en tidig morgon.

– Och på grund av den forskningen har räddningstjänster också kunnat förutsäga hur elden kommer att sprida sig. Genom att titta på hur vädret utvecklar sig har man kunnat se var det mattas av under natten och var det varit lämpligt att rikta in sig vid släckning.

Så är det inte längre.

– På senare år, vid genomgångarna morgon och kväll om hur elden spridit sig, så har man varit förvånade. Förvirrade. Elden rör sig för snabbt, den är oförutsägbar. Orsaken till detta är att nästan en hel generations skogsbruk har skapat mycket tätare undervegetation, vilket ger mycket mer bränsle.

– Detta kombinerat med klimatförändringar, vilket verkar vara något som i folks medvetande dykt upp ganska plötsligt. Martha Mendoza säger att hon inte anser att klimatförändringarna alls skett hastigt.

– Det har blivit torrare och varmare över flera årtionden. Och nu har vi börjat få något som kallas firenados, det har varit ett par i Kalifornien. Virvelstormar av eld. Vanligen när elden närmar sig bebyggda områden kanske man har ett par timmar på sig att evakuera, säger Martha Mendoza.

Med en firenado kan det vara två-tre minuters förvarning.

– Himlen blir svart och det blåser upp en stormvind. För dem som överlever är det en enormt traumatisk upplevelse. Grävande journalistik kring händelser som skogsbränder kan vara lite knepigare, eftersom man gärna vill hitta någon att ställa till svars, anser Martha Mendoza.

– Det kan vara lite komplicerat beträffande klimatförändringar och skogsbränder, men det finns människor som fattar beslut om var det ska byggas, hur skogsbruk ska gå till och hur mycket resurser som ska läggas på att förebygga och bekämpa skogsbränder. De fattar ekonomiska beslut om hur mycket detta är värt. Ibland är det dock lättare än annars att hitta ”boven i dramat”.

I november 2018 drabbades Kalifornien av delstatens hittills värsta skogsbrand. 86 människor miste livet och 62 000 hektar ödelades. Skadorna mäts i miljarder dollar.

Brandorsaken visade sig vara gnistor från kraftledningar. Kraftbolaget PG&E, Kaliforniens största, hade kort före branden aviserat att det kunde komma att stänga ned elnätet i området på grund av brandrisken, något som hade drabbat mer än 26 000 kunder. PG&E fortsatte dock ha nätet i drift, med katastrofala följder.

Enligt Wall Street Journal har PG&E:s kraftledningar sammanlagt orsakat minst 1 500 skogsbränder. Företaget gick nyligen med på att betala motsvarande mer än 100 miljarder svenska kronor i ersättningar för ett antal stora bränder under 2017 och för brandkatastrofen i Butte County november 2018.

– De kommer att gå i konkurs, säger Martha Mendoza.

– Kraftbolagen är privata företag som bestämmer hur mycket de ska dela ut till sina ägare, och hur mycket de ska återinvestera i underhållet av kraftledningarna. De blir väldigt rika på att sälja elektricitet till folk, och det går att hävda att de inte lägger tillräckligt med pengar på den egna infrastrukturen.

I Kalifornien har de största bränderna orsakats av gnistor från kraftledningar. Bränderna i norra Hälsingland sommaren 2018 orsakades av blixtnedslag den 14 juli, och elden spreds snabbt på grund av det extremt varma och torra vädret. Mer än 9 000 hektar eldhärjades. Först efter två veckor bedömdes faran vara över för dem som evakuerats från sina hem i området.

Effekterna av skogsbruk med täta rader av barrträd har också framhållits som en bidragande effekt, men torkan och hettan var avgörande. Branden i Enskogen, den största och mest svårsläckta av de tre bränderna som efter ett tag gick ihop till en jättebrand, hade troligen kunnat förhindras eller åtminstone begränsas på ett tidigt stadium, men en miss i kommunikationen hos räddningstjänsten omintetgjorde detta. I stället fick boende panikevakueras när elden spred sig.

Sanna Drysén , Ekot
– Jag ville få ett större perspektiv. Det säger Sanna Drysén var anledningen till att hon åkte tillbaka till brandområdet. Foto: Daniel Wiklander.

Det visade Christian Höijer på P4 Gävleborg och Sanna Drysén på Ekot i ett undersökande reportage förra hösten. Sanna Drysén hade rapporterat på plats från bränderna under sommaren, men kände att det varit svårt att få ordentlig överblick när hon befann sig mitt i händelserna.

– Jag ville få ett större perspektiv, så jag åkte upp till brandområdet i Ljusdal ganska förutsättningslöst, säger Sanna Drysén när jag träffar henne i Radiohuset i Stockholm.

– Jag var i Kårböle och i Enskogen och pratade med flera boende och personer som deltog i släckningsarbetet. Jag fick ett tips om att just där i Enskogen så fördröjdes insatsen till följd av en kommunikationsmiss. Det hade även polisanmälts, men det var väldigt mycket ord mot ord.

Det det handlade om var att man skulle ha sett en släckningshelikopter på en plats redan ett dygn innan räddningstjänsten sade att de hade börjat sin insats på platsen. Sanna Drysén fick tag på filmmaterial med datumstämpel som visade en helikopter som hämtade vatten för släckning i en sjö och tömde det över skogen.

– Sedan fortsatte jag gräva i det där på den vägen. Vi fick väl aldrig det definitiva svaret på vad som hade blivit fel. Men det framgick ju då att det hade skett en kommunikationsmiss någonstans.

Observationen av helikoptern fick Sanna Drysén faktiskt höra om redan på under branden, men då inte i ett sammanhang där det framgick att det dolde sig en nyhet i uppgiften.

– Det gick inte att uppfatta det då, för att vi hade inte det perspektivet på insatsen över huvud taget. Det var ju först i efterhand när man kunde titta tillbaka på insatsen som det gick att upptäcka sådana här saker.

Martha Mendozas råd för rapportering om skogsbränder:

Före branden: Var förberedd, och kolla upp med:
Klimatologer – vilket väder väntas under kommande sommarmånader?
Brandexperter – vilka är de senaste rönen om hur bränder sprider sig?
Folkhälsoexperter – hur påverkas människor och djur av stora mängder brandrök?
Ekonomer – vilka värden står på spel inom skogsbruket? Hur ser det ut med evakueringsplaner, byggplaner och rekommendationer om brandsäkra byggmaterial?

Medan räddningsarbetet pågår: Hindra inte räddningspersonalen. Utsätt inte boende och deras egendom för risker.

Efter branden:

Uppstädning – vilka är de ekonomiska och sociala kostnaderna? Hur effektiv var räddningsinsatsen? Vad gick bra, vilka misstag gjordes?

Offren – vilka situationer orsakade dödsfall, skador och förluster? Hur tas den brandskadade skogen om hand? Kolla upp om det dyker upp falska insamlingar som påstås gå till människor som drabbats av branden.

Se Martha Mendozas föredrag från Gräv 19 på urplay.se. Tillgängligt till och med 30 juni 2020.

Tidigare publicerad i Scoop nr 3/2019. Toppbilden: Skogsbrand i naturreservatet Los Padres december 2017. Foto: Skeeze / Pixabay

Av Daniel Wiklander

Nyhetsarkivet

Nya bränder kräver nya metoder

2019-10-29

Förra året drabbades Sverige av omfattande skogsbränder, något som varit återkommande i Kalifornien sedan ett antal år. Torrare och varmare somrar är en viktig faktor. Scoop ... Läs mer

Tobias Andersson Åkerblom fick Grävfondens stora stipendium 2020

2019-10-24

Stiftelsen Grävfonden har idag tilldelat journalisten Tobias Andersson Åkerblom stiftelsens utbildningsstipendium på 50 000 kronor för tre månaders utbildningspraktik vid det prisbelönta journalistnätverket Organized  Crime and ... Läs mer

”Journalistik stavas källkritik”

2019-10-02

Stiftelsen Grävfonden delar inom kort ut sitt andra stipendium. Scoop träffade ordförande Kerstin Brunnberg för ett samtal om betydelsen av oberoende medier. För tre år sedan ... Läs mer

Äldre artiklar

Videoarkivet

GRÄV 2014 – David Leigh

2014-08-15

New Forms of Global Data investigation – Wikileaks, Offshore Company Secrets, Snowden (ENG)The European answer to journalist Bob Woodward. David Leigh was recently rewarded with the ... Läs mer

GRÄV 2014 – Anfall, bakhåll eller tålamod?

2014-08-15

Anfall, bakhåll eller tålamod? (Sophia Djiobaridis, Helena Gissén, Daniel Velasco, Björn Häger) Läs mer

GRÄV 2014 – Invignings debatt

2014-08-15

INVIGNING. Debatt: Efter mordet på Nils Horner – hur kan korrespondenternas riskfyllda arbete Läs mer

Äldre videoklipp