Nyhet

Här bor grävarna

2015-12-21

Varannan kommun har ingen grävande journalist. Och var tionde grävare bor på Södermalm i Stockholm. Det visar Scoops kartläggning av medlemmarna i Föreningen grävande journalister. På Sverigekartan här bredvid kan du se var grävarna bor.

Medborgarplatsen, Skånegatan och Zinkensdamm. Där är chansen att ni stöter på en grävande journalist störst i Sverige. I Borlänge, Trollhättan och Ystad finns däremot inte en enda grävare. Men den trion är inte ensam. I varannan kommun i landet, 145 stycken, finns inte en enda grävande reporter bosatt. Det visar Scoops granskning av medlemmarna i Föreningen grävande journalister.

– Ungefär 30 procent av FGJ-medlemmarna bor i Stockholms kommun, som har ungefär 10 procent av landets befolkning, säger Leo Wallentin, en av två journalister på Journalism ++, som gjort datakörningen för Scoops räkning.

Även om undersökningen visar att 9,5 procent av alla FGJ-medlemmar bor på Södermalm är det en lägre andel än för hela journalistkollektivet. När Journalism ++, som är specialiserade på datadriven journalistik, gjorde motsvarande undersökning för SJF:s medlemmar våren 2015 var andelen journalister på Söder ännu högre. 10,5 procent av Journalistförbundets medlemmar bor på Söder.

Siffran för Stockholms kommun var 33,8 procent. Alltså bor en större andel av Journalistförbundets 13 300 aktiva medlemmar i Stockholm än bland de dryga 1 150 som är medlemmar i Grävande Journalister. På tredje plats av de grävtätaste stadsdelarna i Stockholm kommer Östermalm. Där finns 3,2 procent av FGJ:s medlemmar, mot 2,0 för SJF. Peter Grensund har analysen klar:

– En snabb koll på rådatan visar att flera journalister på SVT, SR och TV 4 angett adressen för sin arbetsplats i medlemsregistret. Redaktionerna ligger på Östermalm. I en så liten datamängd får det stort genomslag. I de flesta kommuner är den procentuella andelen FGJ-medlemmar och SJF-medlemmar ungefär densamma. Men det finns några tydliga undantag. Göteborg, till exempel. Där bor 9,1 procent av FGJ:s medlemmar.

Motsvarande siffra för Journalistförbundet är 5,4 procent. Fyra andra kommuner sticker också ut som tydliga grävarkommuner där FGJ-medlemmar är kraftigt överrepresenterat i förhållande till SJF:are. Det är Lund, Jönköping, Växjö och Eskilstuna. Just Jönköping har en förklaring, tror Peter Grensund. – Gräv var ju där i våras och gissningsvis svällde medlemsmatrikeln där inför konferensen. Scoops datakörning visar också att:

  • Jönköpings län är det län där FGJ-medlemskapen vida överstiger SJF-medlemskapen procentuellt. 3,7 procent av FGJ-medlemmarna bor i Jönköpings län mot 1,7 procent av Journalistförbundets medlemmar.
  • Drygt två av tre grävare, 67, 3 procent, bor i de tre länen Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Det är näst intill samma siffra som för andelen SJF-medlemmar, 67,6.
  • 57 procent av grävarna i Stockholm bor i innerstaden. I invandrartäta ytterområden som Rinkeby/Kista, Spånga/Tensta och Skärholmen bor ytterst få grävare. Sammanlagt endast fem stycken. Alltså mindre än fem promille av Grävande Journalisters medlemmar. Motsvarande siffra för SJF är ungefär densamma.
  • På grävtäta Söder bor en grävare var 169:e meter. Den ensammaste grävaren bor i Tärnaby. Hen har hela 27 mil till närmaste medgrävare.
  • Grävare bor hellre i lägenhet än SJF:are. Omkring 20 procent av grävmedlemmarna bor i utpräglade villaområden(postnummer där minst 80 procent av hushållen bor i villa), jämfört med omkring 30 procent av alla SJF-medlemmar.

Att medlemmarna i Grävande journalister och Journalistförbundet bor i storstäder är inget anmärkningsvärt. Där finns de flesta mediejobben. Men det finns andra problem som kan summeras – ”du är var du bor”.

Så här sammanfattade medieforskaren Kerstin Ekberg sin kartläggning av var journalisterna bor 2007 och den som Institutet för mediestudier följde upp våren 2015. Hennes analys är lika giltigt när det gäller var de grävande journalisterna bor: ”Det är ju inte konstigare att det finns få journalister i Gällivare än att det är ont om gruvarbetare i Stockholm. Journalister bor som alla andra där jobben finns.

Det är när vi studerar var inom de olika stadsområdena som journalisterna bor som våra resultat blir som mest anmärkningsvärda. Undersökningen om var journalisterna bor visar på flera dimensioner. Det finns en splittring mellan stad och land. Det finns också en splittring inom storstadsområdena, mellan storstad och mindre orter samt mellan vissa förorter och vissa delar av centrum. Det är den geografiska dimensionen. Dessutom finns en politisk, social och kulturell splittring mellan stora delar av journalistkåren och stora delar av svenska folket.”

Hon avslutar: ”Journalistkåren och arbetsgivarna inom mediebranschen måste på allvar ta till sig att journalistik är en kunskapsbransch. För att utveckla kunskaperna och få läsarnas kärlek måste journalisterna själva utvecklas. Det gör man i mötet med det som är annorlunda än en själv, andra yrkesgrupper och kunskapsområden och med människor som geografiskt, kulturellt och socialt finns långt borta. Journalisterna måste komma över sin beröringsskräck. Det är en viktig erfarenhet inom vetenskapen och det har även journalistiken något att lära av. Att våga gå utanför gränser och möta det nya och okända med öppet sinne.”

FREDRIK NEJMAN

Så gjorde vi undersökningen

Först fick vi en lista på alla medlemmar i Föreningen grävande journalister. Här fanns både namn och adresser, som var inlagda i ett excel-dokument.

Att listan finns i excel är ett första steget för att geokoda medlemmarna. Det betyder att man tar reda på var eller vilken punkt varje adress ligger. En uppgift som är enkel överallt utom i verkligheten. Adresserna innehåller alltid fel. Redan adress nummer två i FGJ:s matrikel ställde till det. ”Vimeltorpsv.” stod det.

Någon sådan adress finns inte. Däremot en ”Vimpeltorpsvägen” och ett ”Vimmelstorp”. Och så fortsätter det.   För att geokoda kan man använda olika verktyg. De flesta bygger på Google Maps, Bing Maps eller Open Streetmap. Svenska adresser går dessutom att köpa från Svensk postnummerservice. Men då måste du själv bygga systemet som hanterar felstavade adresser. Att använda Google Maps är antagligen det mest heltäckande. Men geokodningstjänsten får egentligen bara användas tillsammans med en publicerad Google Maps-karta.

Vill du ändå använda Google Maps, och bryta mot användarvillkoren, så är Python-biblioteket Geopy ett bra verktyg. Det kan prata med bland annat Google Maps geokodnings-API. Open Streetmap-data kommer inte med några begränsningar alls, men är i gengäld ofullständig i Sverige, där gatunummer ofta saknas utanför storstäderna. Det försämrar precisionen avsevärt.(I katastrofområden har å andra sidan OSM ofta särklassigt bäst täckning, tack vare initiativ som Humanitarian OpenStreetMap. OSM har en egen geokodningstjänst, Nominatim.

Nominatim är gratis, open source, så om du geokodar ofta och mycket kan du ladda ner den, och bygga dig en helt egen geokodningstjänst.   Den här gången lät vi ett Pythonskript köra adresslistan genom först geokodningstjänsten MapQuests öppna API, och sedan, för de adresser som inte gav något rimligt svar, genom Nominatim, och fick på så vis koordinater för nästan alla adresser.

Även en datajournalist med rätt grumliga kunskaper om programmering kan på en timme skriva ihop ett program dugligt för att geokoda adresser. Det var så få adresser i FGJ-listan (drygt 1 000) att vi kompletterade de adresser som saknades manuellt. Eftersom kvaliteten på geokodningstjänsterna ofta varierar med geografiskt område kan ett bortfall i det här ledet snedvrida slutresultatet, så vi vill försäkra oss om att alla adresser faktiskt geokodades. När vi så har en lista med koordinater är det dags att placera dem i saker som vi egentligen är intresserade av: kommuner, stadsdelar, valdistrikt och så vidare.

Vi vill ju kunna ställa frågor om hur områdena ser ut där grävarna bor. Hur röstar man? Vad tjänar man? Hur bor man? Sådan data finns nedbruten på olika geografiska områden. Det gör vi enklast med ett så kallat GIS-program, som gratisprogrammet QGIS. Vi laddar in alla koordinater, å ena sidan, och de administrativa områdena, å andra sidan. Alla GIS-program har en funktion för att räkna antal punkter i en yta.

Tabellerna vi får ut exporterar vi som CSV-filer och öppnar i ett kalkylprogram (Excel eller Google spreadsheet). Där kan vi slå ihop dem med annan statistik, som valresultat, medianinkomst och så vidare.

Här är LOOKUP-funktionerna din kompis. De låter dig slå ihop två olika tabeller baserat på en gemensam kolumn. Nu kommer det roliga: Vi vrider och vänder på siffrorna genom att göra pivottabeller, sambandsdiagram och listor i jakt på slående mönster i vår data.

Analysen av FGJ:s medlemmar var problematisk eftersom det inte var så många medlemmar och det ger få datapunkter. Därför kan vi inte alls göra lika långtgående slutsatser som när vi gjorde ”Där journalisterna bor” . Då var det drygt 13 000 medlemmar mot drygt 1 000 för FGJ.

LEO WALLENTIN PETER GRENSUND

Här kan du bli medlem i Föreningen grävande journalister och få Scoop på köpet. Tidskriften finns även att köpa i ett 30-tal tidningskiosker runt om i landet, digitalt på buyandread.com och den går också att beställa på kansli@fgj.se.

Nyhetsarkivet

Grävscenen på Bokmässan – större än någonsin

2018-09-21

Nu välkomnar vi alla FGJ:s medlemmar till Mediedagarna i Göteborg med ett fullspäckat program om grävande journalistik. Vi kommer ha samtal och föreläsningar om offentlighetsprincipen, Palme-gräv, ... Läs mer

Ny deadline för bidrag till Guldspadetävlingen!

2018-09-11

Skicka in ditt bidrag! Vi vet att många av er kämpat hårt med valbevakningen den senaste tiden. Vi senarelägger nu deadline till Guldspaden för att ge ... Läs mer

Daniel Wiklander ny redaktör för Scoop

2018-09-03

Tidskriften Scoop, som ges ut av föreningen Grävande Journalister har rekryterat en ny redaktör. Med start idag den 3 september tar Daniel Wiklander över stafettpinnen från Per ... Läs mer

Äldre artiklar

Videoarkivet

GRÄV 2014 – David Leigh

2014-08-15

New Forms of Global Data investigation – Wikileaks, Offshore Company Secrets, Snowden (ENG)The European answer to journalist Bob Woodward. David Leigh was recently rewarded with the ... Läs mer

GRÄV 2014 – Anfall, bakhåll eller tålamod?

2014-08-15

Anfall, bakhåll eller tålamod? (Sophia Djiobaridis, Helena Gissén, Daniel Velasco, Björn Häger) Läs mer

GRÄV 2014 – Invignings debatt

2014-08-15

INVIGNING. Debatt: Efter mordet på Nils Horner – hur kan korrespondenternas riskfyllda arbete Läs mer

Äldre videoklipp