Nyhet

Gör din egen viralgranskning

2015-12-21

Konstiga påståenden, häftiga bilder, skumma artiklar – nätet är fullt av fallgropar. Metros Viralgranskaren ger i det nya numret av Scoop de bästa tipsen för den som känner sig osäker på om ett inlägg stämmer eller inte.

Grundprincipen är att vara kritisk mot allt du läser och kollar på. Även pålitliga källor kan ha fel och det finns gott om människor som vill luras på nätet. Så här gör du egna små viralgranskningar:

Facebook. En kompis har delat en för dig främmande persons Facebook-inlägg med hundratals delningar – du undrar om det är sant:

1. Gå in på inläggsskribentens Facebook-sida.

2. Ser det ut att vara en riktig person eller finns det en möjlighet att det är en fejkprofil?

3. Sträcker sig kontot en längre tid tillbaka och hur fyllig är informationen?

4. Har personen en profilbild med ett ansikte på? I Google Chrome kan du högerklicka på bilden och söka på nätet efter den. Ibland stjäl fejkanvändare foton från nätet.

5. Du kan också fråga din kompis om hen känner personen.

6. Läs igenom hela inlägget. Finns det några uppgifter som du kan söka på nätet efter så gör det. Ställ frågor till inläggets författare om du undrar något.

7. Om du fortfarande inte är övertygad – dela inte inlägget.

Twitter. Din svägerska har retweetat en bild på Twitter:

1. Kolla upp Twitterkontot som först lade ut bilden. Vad har personen twittrat i övrigt? Om personen har få följare och många tweets så kan du ha stött på en spammare, ett troll eller en fejkprofil.

2. Fråga personen om bakgrunden till bilden.

3. Om du har Google Chrome, högerklicka på bilden och sök på nätet efter den. Var har bilden funnits mer?

4. Försök identifiera ursprungsbilden – det är oftare en av de största versionerna.

Är bilden ihopklippt av flera bilder? Klipp ut en del av bilden och sök på delarna.

Internet i allmänhet. En kollega tipsar om en artikel på nätet – du undrar om den stämmer:

1. Läs hela artikeln.

2. Hänvisar artikelförfattaren till en annan källa? Gå till den artikeln i stället.

3. Upprepa tills dess att du hittar ursprungskällan.

4. Är ursprungsartikeln skriven på ett annat språk? Ta hjälp av någon som kan språket och i sista hand kan du översätta med hjälpa av översättningstjänster på nätet. Kom ihåg att det sällan blir bra översättningar och att de flesta tjänster översätter bättre till engelska än till svenska.

5. Är ursprungsartikeln skriven nu eller för länge sedan? En del sajter plockar upp gamla nyheter och ”återvinner” dem. I så fall bör du kolla om nåt mer hänt sedan dess.

6. Kolla på andra artiklar på samma sajt. Verkar de trovärdiga eller skumma?

7. Läs vad andra medier har skrivit om samma sak. Du kan söka på uppgifter som platser och namn.

Så här kan alla tillväga för att utveckla en känsla för vilka källor som ofta sprider tveksamheter och vilka källor som vanligen går att lita på. Den kunskapen är i behov av ständig utvärdering och uppdatering. Och har du inte tid att kolla så vänd dig till Metros Viralgranskaren så kollar vi åt dig.

Här följer du Viralgranskaren

https://www.facebook.com/viralgranskaren

@viralgranskaren

viralgranskaren@metro.se

 Guide: Så viralgranskar du bilder

– fyra enkla steg

 Ett av de bästa sätten att ta reda på om en historia är falsk är att undersöka bilderna. Så här gör du!

 1. Har bilden publicerats någonstans tidigare?

Det första du ska göra när du ser en tvivelaktig bild är en bildsökning. Använder du Google Chrome är det busenkelt att bildsöka. Du högerklickar bara på bilden du vill veta mer om och väljer ”Sök på Google efter den här bilden”. Du kan också gå in på Google bilder, klicka på den lilla kameran och ladda upp en egen bild att söka efter eller helt enkelt skriva in webbadressen till bilden i sökfältet och välja ”Testa bildsökning om du vill söka efter matchande bilder”. Du kan också bildsöka via tjänster som Imageraider och Tin Eye som fungerar på ungefär samma sätt.

När du bildsöker får du fram i princip alla webbsidor en bild har lagts upp på. Det är otroligt praktiskt för att ta reda på om en bild du ser på nätet egentligen föreställer någonting annat än vad som påstås. Kanske har en bild som sägs föreställa en krigssituation i Jemen också använts för att beskriva en annan situation i Irak?

2. När publicerades bilden först?

För att ta reda på vad en bild faktiskt föreställer är det viktigt att ta reda på när bilden först lagts upp på webben. Det är ofta lättare sagt än gjort.

Tin Eye låter dig sortera bilder från äldst till nyast, men kan bara se när dess tjänst först såg bilderna och inte när de först lades upp. Det kan ge en fingervisning men räcker inte alltid.

Googles bildsökning har möjligheter att bara visa bilder som lagts upp inom ett visst tidsspann. Det gör du genom att under sökfältet välja ”sökverktyg” och sedan klicka på ”tid”. Du kan då sortera efter bilder som till exempel lagts upp de senaste 24 timmarna eller bilder som publicerats mellan 2008 och 2013.

3. Kolla bildens exif-data

När du tar en bild med en kamera så lagras information om bilden du nyss tog i själva bilden. Den tekniken kallas “exif” och står för Exchangeable image file format. Data som ofta lagras är vilken kameramodell som används, vilka kamerainställningar som tillämpats och när bilden är tagen. I vissa fall sparas även gps-koordinaterna som kan berätta var i världen bilden är tagen.

Du kan kolla en bilds exif-data direkt på din dator eller med onlinetjänster som Jeffrey’s Exif Viewer där du kan få ut ännu mer data från filerna.

4. ELA-analys av bilder

Ett av de bästa sätten att gå tillväga för att se om en bild är modifierad är att göra en så kallad error level analysis av bilden. Varje gång en bild sparas i ett format som .jpg eller .png blir kvaliteten på bilden något sämre. Det uppstår fel i bilden, men de är sällan synliga för blotta ögat. Det betyder att bilder som är modifierade ofta har delar som skiljer sig åt i kvalitet.

Genom att ladda upp bilden via en tjänst som Foto Forensics kan du leta efter delar i en bild som har en annan kvalitet än andra delar av bilden. Finns det sådana delar av bilden betyder det ofta att bilden är manipulerad. Foto Forensics bistår också med guider som gör att du kan träna på att bättre granska bilder.

Det här är inte de enda sätten att granska bilder på och inget av dem är heller hundraprocentigt. Viralgranskaren uppmuntrar dig också alltid att använda ditt sunda förnuft och alltid ställa dig själv frågan om bilden är trovärdig och om källan är tillförlitlig.

 

HUGO EWALD

ÅSA LARSSON

Här kan du bli medlem i Föreningen grävande journalister och få Scoop på köpet. Tidskriften finns även att köpa i ett 30-tal tidningskiosker runt om i landet, digitalt på buyandread.com och den går också att beställa på kansli@fgj.se.

Nyhetsarkivet

Spräng gränserna i Kalmar – biljetterna släpps till Gräv19

2018-11-24

5–6 april är det dags! Grävseminariet i Kalmar har temat “Spräng gränserna – samarbete för bättre gräv”. – Som kollektiv är grävande journalister de absolut mest ... Läs mer

Nytt FGJ-projekt utbildar azeriska journalister

2018-11-18

Under helgen 17-18 november pågår en grävutbildning för azeriska journalister i Tblisi, Georgien. Utbildningen är en del av föreningens nya samarbetsprojekt med IRFS, Institute for Reporters Freedom ... Läs mer

Fullsatt på första Grävhäng

2018-11-09

Över 70 personer trängdes på premiären av Föreningen Grävande journalisters grävträffar i torsdags på SVT och det de fick sig till livs förutom fika var dragningar ... Läs mer

Äldre artiklar

Videoarkivet

GRÄV 2014 – David Leigh

2014-08-15

New Forms of Global Data investigation – Wikileaks, Offshore Company Secrets, Snowden (ENG)The European answer to journalist Bob Woodward. David Leigh was recently rewarded with the ... Läs mer

GRÄV 2014 – Anfall, bakhåll eller tålamod?

2014-08-15

Anfall, bakhåll eller tålamod? (Sophia Djiobaridis, Helena Gissén, Daniel Velasco, Björn Häger) Läs mer

GRÄV 2014 – Invignings debatt

2014-08-15

INVIGNING. Debatt: Efter mordet på Nils Horner – hur kan korrespondenternas riskfyllda arbete Läs mer

Äldre videoklipp