Arbetsbeskrivning

Vittna med livet som insats

Christian Ströberg
2021-01-12

KATEGORI

Etermedia riks nyheter

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Christian Ströberg

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Annika H Eriksson, producent och arbetsledare på Kaliber i P1.

PUBLICERINGSDATUM

2020-10-05

VAR PUBLICERADES JOBBET?

Sveriges Radio Kaliber i P1, men även i P1-morgon, Ekot, Lunchekot och P4 Östergötland.

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Skyddet för den som vittnar i en rättegång mot grov brottslighet är svagt. I fallet med Azim, som vi kallar honom, ledde det till dödshot mot familjen och en släkting mördades. Ett mord som hade kunnat undvikas om polisen agerat på annat sätt och satt familjen i säkerhet.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Kaliber har kartlagt polisens personsäkerhetsarbete i fallet med Azim som blev skjuten av en gängkriminell i Linköping. När Azim bestämdes sig för att vittna utsattes han och familjen för hot som slutade med mord på en släkting, ett mord som är ouppklarat.
Vi har granskat de åtgärder som polisens Brottsoffer-och personsäkerhetsgrupp, Bops gjort och inte gjort. Bops, som är en del inom polisen som omfattas av stark sekretess. Men vi har tagit del av dolda telefoninspelningar samt dokument från polis och socialtjänst, fått information från personer inom rättsväsendet som vill vara anonyma och blottlagt beslut hos polisens personsäkerhetsverksamhet som fick konsekvenser och ledde fram till att en släkting till Azim mördades.
Kaliber har också satt fokus på brister som finns i dagens lagstiftning där kommunernas socialtjänster har ansvar för att ordna boende och en ny etableringsort för personer som staten, genom polisen, anser behöver vittnesskydd. Brister som leder till att människor, som ställer upp och vittnar och tvingas lämna hem och bostadsort, hamnar i kläm mellan två system; socialtjänstens ansvar för den enskilde och statens ansvar för rättsfrågor.
I fallet med Azim har familjen, som polisen akut flyttade från deras hemort, nu ingenstans att starta om sitt liv på. Ingen kommun vill ta emot familjen permanent. Tills vidare bor de på en ort där de placerats tillfälligt, idag ångrar Azim att han vittnade, med tanke på bristerna i vittnesskydd för honom och familjen.
Kaliber har även frågat landets samtliga kommuner om hur de ser på hur systemet fungerar, med att kommunerna har ansvar för att placera vittnen som behöver skydd. Svaren visar att många kommuner har svårt att få andra kommuner att hjälpa till med att ta emot personer som behöver vittnesskydd och vill se en ändring av nuvarande system – att staten får ett större ansvar och tar kostnaden för vittnesskyddet.
Efter Kalibers publicering höjs nu politiska röster för att ändra lagstiftningen och regeringen har givit en utredare i uppdrag att se över möjligheten att staten tar över ansvaret för att betala för vittnesskyddet. För om människor inte kan lita på att systemet med vittnesskydd fungerar riskerar det att människor inte vågar vittna, polisen får svårare att lösa grova brott och i förlängningen kan det hota svenska rättssystemet.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Morgonen efter mordet på Azims släkting i februari 2020 direktrapporterade jag i Sveriges Radios lokala nyhetssändningar om dådet. Den unge släktingen som var ostraffad och jobbade på ett kulturcentrum i Linköping sköts med fem skott genom en lägenhetsdörr. Enligt polisen troligen ett försök att skrämma Azim och få honom att inte vittna mot den person han hade pekat ut som gärningsman i mordförsöket mot honom själv några månader tidigare.
Kom då i kontakt med vänner till familjen och blev nyfiken på hur mordet hängde samman med mordförsöket på Azim i december 2019. Och blev intresserad av vilket skydd samhället kan ge en person som vittnar. Började ana brister.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Till stor del klassiskt journalistiskt arbete: att prata med inblandade personer för att kunna lägga ett pussel och göra en tidslinje över vad som hänt och vad som borde ha hänt.
-Intervjuer med Azim och några av hans närmaste anhöriga på en ”hemlig plats” i Sverige, eftersom de lever under hot.
-Intervjuer med utredande poliser, chef för personskyddet, socialtjänst, läkare, åklagare, målsägandebiträde, andra jurister, justitieministern och andra politiker. Samtal med vänner, arbetskamrater och med personer i gänget som låg bakom mordförsöket på Azim och som enligt polisen tros ligga bakom mordet på släktingen.
-Tog fram uppgifter från socialtjänsten med hjälp av fullmakt, tog del av dolda inspelningar mellan polisens personskyddsenhet och Azim, läste knappt tusen sidor förundersökning och domar i fallet med gängmedlemmen som sköt Azim samt bevakade rättegången. Skaffade information kring andra personskyddsärenden för att få mer kunskap om polisens Brottsoffer-och personskyddsgrupp och deras arbete, läste utredningar och avhandlingar om vittnesskydd.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Öppna källor: som förundersökningar, domar, polismyndighetens föreskrifter för personsäkerhetsarbete och annan offentlig information om polisens vittnesskydd, handlingar från socialtjänsten mm.
Dolda inspelningar av samtal mellan Azim och polisen.
Information av personer inom rättsväsendet som vill vara anonyma.
Intervjuer med inblandade samt systematisk kartläggning av händelseförlopp.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

-Den enhet inom polisen som ansvarar för personskyddet, Brottsoffer-och personskyddsgruppen Bops vägrade svara på några som helst frågor eller att bemöta kritik som riktades mot dem. Till slut fick vi intervju med chef för den del av polismyndigheter som Bops sorterar under, men först efter åtskilliga samtal med polisens kommunikationsavdelning och efter ”tydlig information” från vår sida att vi publicerar och berättar om polisen ovilja att låta sig intervjuas.
-Trots fullmakt från Azims familj ställde inte socialförvaltningen i Linköping upp på intervju för att svara på frågor om familjen. Utan ville bara ge generella svar. Fick dock med fullmaktens hjälp ut information och dokument vi begärde.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

Publiceringen i Kaliber i P1.

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Sex veckor under hösten 2020, samt enstaka dagar (någon vecka) under våren 2020.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

-Justitieminister Morgan Johansson öppnar för möjligheten att staten kan ta över kostnader från kommunerna för personer som behöver skydd när de medverkar i brottsutredningar:
https://sverigesradio.se/artikel/7569251
-Moderatledaren Ulf Kristersson kräver att staten tar över ansvaret för vittnesskydd:
https://sverigesradio.se/artikel/7635931
-Såväl socialdemokraten Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande i justitieutskottet och utskottsledamoten Johan Forsell (M) anser i debatt i P1-morgon att ”stärka vittnesskyddet är en prioriterad fråga”:
https://sverigesradio.se/artikel/7567740
-Lokalpolitiker i Linköping har engagerat sig i fallet för att hjälpa till med att hitta en lösning på familjens situation: https://sverigesradio.se/artikel/7637511

-Förbundsordförande för Brottsofferjouren och tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem vill ha livstidsstraff för övergrepp i rättssak:
https://sverigesradio.se/artikel/7567871
-Översvallande positiva reaktioner från många kollegor och redaktioner inom Sveriges Radio. Några kollegor anser att frågan om vittnesskydd är oerhört viktig för att rättssystemet ska fungera och att fallet med Azim är ett mycket tydligt, starkt och bra exempel på hur illa det kan gå när vittnesskyddet inte fungerar.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej