Arbetsbeskrivning

Unga mördare

Martin Schori
2020-09-30

KATEGORI

Storstadstidning

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Johanna Rapp

Namn: Erik Wiman

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Illustrationer: Jenny Svenberg Bunnel
Design: Daniel Kozlowski
Datavisualisering: Johan Ekman och Patrick Wojda
Webbutveckling: Viktor Bergehall och John Carehag
Chef för gräv och story: Martin Schori
Redaktionell utvecklingschef: Titti Jersler

PUBLICERINGSDATUM

2020-01-07

VAR PUBLICERADES JOBBET?

Aftonbladet.se

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Granskningen avslöjar hur samhället inte lyckades stoppa tonåringar från att begå mord och dråp, fast det nästan alltid fanns bred kännedom om dem och under lång tid.
Vi har tagit reda på hur många unga som dödade de senaste fem åren - och vilka de var.
Vi har talat med dem, och lagt fakta på bordet.

Några av slutsatserna:
* Trots gärningsmännens unga ålder har fler än hälften av ungdomarna i vår granskning, 37 stycken, dömts för brott tidigare.
* 34 av tonåringarna har uttalade drogproblem.
* Majoriteten har mycket problematisk skolgång med avhopp och stor frånvaro. * Över hälften av tonåringarna saknar fullständiga betyg från högstadiet.
* Minst 20 har tidigare omhändertagits enligt lagen av vård av unga.
* 40 av de 58 granskade har haft kontakt med socialtjänsten sedan tidigare utan att deras väg in i kriminaliteten har stoppats. * Många av dem har varit föremål för ett stort antal utredningar.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Med hjälp av vår arbetsmetod har vi kunnat kartlägga och berätta om alla de tonåringar som dömts för mord, medhjälp till mord eller försök till mord. Tack vare att vi har gått igenom samtliga hovrättsdomar som rör mord, medhjälp till mord eller försök till mord sedan 1 januari 2015 fram till 1 december 2019 (det var runt 1500 stycken) har vi kunnat hitta och kartlägga dessa tonåringar.
Det här arbetet har aldrig gjorts tidigare, varken av några andra journalister eller av myndigheter, och vi har kunnat berätta om hur det faktiskt ligger till med den här gruppen av individer som många pratar om – men som få pratar med. Trots att grävet tangerade forskning, med målet att berätta hur det faktiskt ligger till i en fråga som väckt stor debatt, har granskningen lästs av närmare 2 miljoner människor.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

I princip varje vecka läser vi om unga personer som dödas eller dödats. Om 15-åriga killar som skjuter ihjäl jämnåriga med automatvapen.
Rikspolischefen Anders Thornberg har sagt gång på gång att han är mest rädd för ”tillväxten”. Alltså, att så många unga personer rekryteras in i gäng eller till en kriminell livsstil. Men varför blir det så? Vi ville göra ett ärligt försök att förstå hur vi som samhälle – och ungdomarna – hamnar i den här situationen. Helt enkelt, vi ville tillföra fakta i en diskussion som så ofta präglas av känslor.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Först var vi tvungna att hitta alla tonåringar som dömts för mord, medhjälp till mord eller försök till mord. Det finns inte sammanställt någonstans utan vi var tvungna att gå igenom samtliga domar från de sex olika hovrätterna. Det gjorde vi genom att begära ut mållistor som rörde “mord-brott” (mord, medhjälp till mord, försök till mord) från 1 januari 2015 fram till 1 december 2019. Det handlade om ungefär 1500 domar. Utifrån dessa var det 58 personer som var tonåringar när de begick brotten de dömdes för. Vi valde också bort dem som frikändes från brott eller där brottsrubriceringen ändrades i hovrätten till exempelvis grov misshandel.
De här 58 tonåringarna förde vi in i en Excel-fil, som blev grunden för vår databas. Där skrev vi upp ett stort antal kolumner med några olika punkter som vi önskade ta reda på om dessa individer: ålder vid brott, missbruksproblem, känd koppling till kriminellt nätverk, tidigare dömd, tidigare straff, tidigare omhändertagen enligt LVU, tidigare kontakt med Socialtjänsten, familjebild, sysselsättning, född i Sverige, eventuell diagnos, betyg från grundskolan, betyg från gymnasiet.
Dessa uppgifter samlade vi in främst via offentliga källor som lul-utredningar, frivårdsyttranden, personutredningar och förundersökningar men också genom ett stort antal djupintervjuer med flera av de unga männen i vår granskning samt anhöriga till dem. Vi har bland annat intervjuat ett antal unga män i kartläggningen som just nu avtjänar fängelsestraff. Genom att skicka brev till ett stort antal av de dömda gärningsmännen var det några som var intresserade av att ställa upp på intervjuer, då fick vi ansöka om besökstillstånd för att komma och träffa dessa på anstalterna. I några fall fick vi nej då de inte fick ta emot besök och det blev också problem när de bland annat blev flyttade ifrån olika anstalter och vi därmed fick börja om hela processen.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Vi använde oss till stor del av handlingar som blivit officiella i samband med tonåringarnas domar. Det handlade om belastningsregisterutdrag, lul-utredningar, förundersökningsprotokoll, yttranden från Frivården, P7-utredningar, placeringsbeslut från Kriminalvården, uppgifter från Skatteverket och skolbetyg. Vi har också använt muntliga källor såsom intervjuer med de aktuella männen och deras anhöriga.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Ett problem under arbetet var kontakten med de unga männen som avtjänade straff på anstalter runt om i Sverige. Vi fick hitta vilken anstalt de avtjänade straff på genom att vända oss till Kriminalvården och därefter skicka brev - det går inte att kontakta dem genom exempelvis telefonsamtal. Att ha kontakt brevledes tar mycket längre tid än vad det gör om vi exempelvis skulle kunna prata i telefon. När de väl sagt att de velat ha besök ifrån oss krävdes det att vi skickade in blanketter till Kriminalvården för att bli godkända. När vi väl blivit godkända så blev två av de vi skulle intervjua förflyttade till en ny anstalt på grund av misskötsamhet. Då var vi tvungna att göra om hela processen, vilket var mycket tidskrävande. Vi blev även nekade några besök då Kriminalvården ansåg att vi kunde fungera som en “kriminell hub” genom att vi redan träffat flera andra intagna.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

Här är tonåringarna som dömts för mord:
https://special.aftonbladet.se/unga-mordare/tonaringarna/
Hans son blev mördare: Mitt livs misslyckande
https://special.aftonbladet.se/unga-mordare/pappa-till-en-mordare/
Fem dömda tonåringar berättar: Så hamnade vi här:
https://special.aftonbladet.se/unga-mordare/pa-anstalt/

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Reporterarbete: Fyra månader
Utveckling: Två månader

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Granskning väckte enorma reaktioner och citerades i flera medier, som Studio 1 i Sveriges Radio. Även inrikesminister Mikael Damberg reagerade starkt och kallade det för “skrämmande läsning”. Moderatledaren Ulf Kristersson skrev efter publiceringen en debattartikel i Aftonbladet. Dessutom väckte granskningen mycket reaktioner bland personer som arbetar med de här frågorna, såsom poliser, socialarbetare, skolpersonal och advokater.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej