Arbetsbeskrivning

Tankkortshärvan i Malå

Jenny Petersson
2019-01-11

KATEGORI

Mindre dagstidning

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Jenny Petersson

Namn: Lennart Enkvist

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Patrik Johansson, redigerare.

PUBLICERINGSDATUM

Den 9 och 10 juli, samt reaktioner och konsekvenser under månaderna som följde, 12 och 17 juli, 21 och 29 augusti, 4 och 8 september, 3 oktober, 16 november och 7 januari.

VAR PUBLICERADES JOBBET?

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Vid den kommunala alpinanläggningen Tjamstanbackarna i Malå råder rena vilda västern gällande drivmedelskonsumtion: Norrans granskning av verksamhetens bränslekvitton åren 2015 till 2017 visar att man i åratal brutit mot kommunens riktlinjer för hur tankkorten ska nyttjas – vilket gör att man idag har svårt att redovisa var bränslet egentligen använts. Dessutom kan Norran avslöja att både verksamhetschefen Gunnar Harr och hans personal tankat flitigt även under ledighet.

Granskningen tar sitt avstamp i ett par anmälningar som lämnats in av den tidigare fritidschefen, Andreas Lundin, som fick sluta efter sin provanställning med motiveringen ”samarbetsproblem.” Han anmäler Malå kommun till både Arbetsmiljöverket och JO, då han anser sig ha blivit illa bemött av arbetsgivaren kommunen och pekar på alltifrån dålig introduktion till bristande kontroll och rutiner, samt arbetsvägran från personal. Norran bestämde sig för att granska hans anklagelser – som viftats bort av kommunledningen. Bland annat pekade Andreas Lundin på att det ”tankades okontrollerat” ur en farmartank och att personalen vägrade föra journal över vilka fordon som tankades där – trots de riktlinjer som faktiskt fanns, samt påminnelser från honom om att följa dem.

Enligt kommunens riktlinjer ska ett så kallat tvåkortssystem användas, vilket gör det möjligt att spåra både vem som tankat och vilket fordon. Varje förare ska vid tankning först använda sitt personliga kort, sedan fordonets kort. Förbrukningen för varje fordon kan då spåras. Men riktlinjen följdes inte. Korten har använts till fel tjänstefordon, till privata bilar och till en cistern – där personalen inte förde journal över hur den användes. Bränslekvittona är därmed en förvirrande läsning att ta del av – enligt dessa tankas skotrar och pistmaskin under sommaren och bensin tankas i dieselfordon.

Vi kunde också avslöja att det även tidigare inkommit kritiska skrivelser angående oegentligheter vid backen – men att skrivelsens undanhölls politikerna. Enligt nämndssekreteraren ”hemligstämplades” den av verksamhetschefen Gunnar Harr, den person som kritiserades i brevet.

Granskningen kunde också slå hål på flera argument som kommunen förde fram till sitt försvar: Exempelvis hävdade kommunchefen att fel kort visserligen använts, men att kostnaderna i verksamhetens bokföring ändå var riktig. Det stämde inte. Bokföringen var minst lika rörig – med kostnader som bokförts under fel objekt och inte alls korrelerade med kvittona som fanns.

Förutom de Statoiltankkort som fanns, kunde vi visa på utgifter via ett OKQ8-kort. Dessa tankningar, som ofta utförts sena kvällar, var omöjliga att spåra till fordon eller förare. Enligt kommunens ekonomiavdelning används kortet endast ”då Statoilkorten inte fungerat”. Vår granskning avslöjade även att detta argument var märkligt, då korten vid Statoil och OKQ8 vid ett flertal tillfällen använts nästan samtidigt.

Granskningen medförde livliga debatter bland Malås politiker – som bland annat beställde en egen granskning av PWC. Vice ordförande i kommunstyrelsen krävde den ansvarige chefens avgång. PWC:s granskning blev klar i början av oktober, och bekräftade mycket av det Norran redan berättat. I början av september inledde polisen en förundersökning av tankkortshärvan.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Malå kommuns soliditet är cirka minus 20 procent, vilket om kommunen varit ett företag skulle innebära att konkursen varit nära. Nödvändiga besparingar är därmed redan kännbara för invånarna i Malå. Och SKL, som granskat kommunens ekonomi, rekommenderar besparingar på minst 20 miljoner kronor till år 2020. I denna krassa verklighet kan Norran avslöja såväl misstänkt brottslighet som en oansvarig inställning från nuvarande kommunledning. Trots misstankar om oegentligheter har dessa hittills endast viftats bort eller medvetet sopats under mattan. Detta förändrades i och med Norrans granskning som tvingat kommunen att agera angående situationen vid alpinanläggningen. En uppstädning av ekonomin inom en av kommunens mer kostsamma verksamheter kan ha påtagliga konsekvenser för kommuninvånarna på orten.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Det började med att vi ungefär samtidigt fick in två olika tips från Malåbor om att fritidschefen fått sparken på grund av att han försökt styra upp oegentligheter som har pågått vid Tjamstanbackarna i åratal. Tipsarna visste också att fritidschefen gjort en kritisk skrivelse till kommunchefen om detta. Vi begärde ut skrivelsen, tog kontakt med fritidschefen och fick då även veta att han gjort en JO-anmälan. När vi gick igenom uppgifterna tyckte vi att de var så intressanta att de var värda en djupare granskning.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Vi granskade samtliga transaktioner kopplade till de tankkort som användes av personalen vid fritidskontoret under tre år: 2015 till 2017. Eftersom varje fordonskort används tillsammans med ett personligt fordonskort kunde vi se vem som har tankat när. De olika klockslagen för tankningarna jämförde vi sedan med personalens lönespecifikationer, vilket gjorde att vi kunde se tankningar under ledighet.

Vi försökte även följa vardera fordons bensinförbrukning, (skotrar, pistmaskinen, personbilar och pickuper) för att jämföra med likvärdiga alpinanläggningars drivmedelsförbrukning. Detta visade sig dock svårt – då vi insåg att fel fordonskort användes till fel fordon. Det gick alltså inte att bryta ut hur mycket exempelvis skotrarna faktiskt tankats för.

Vi begärde även ut samtliga körjournaler som fanns – för att jämföra förbrukat drivmedel med körsträckor, även detta försvårades på grund av slarv med rutiner från personalens sida. Det skrevs sällan i körjournalerna, och vissa hade inte sparats, vilket innebar att endast sporadiska datum fanns att granska.

Vi tog också del av de politiska beslut, riktlinjer och rutiner som handlade om kommunens tankkort och drivmedelshantering. Samt mejl mellan de inblandade personerna.

En metod vi använde vid själva publiceringen var att börja med den förre fritidschefens kritik och anmälningar mot Malå kommun. På så vis kunde man först tänka sig att det handlade om en vanlig ”ord mot ord”-händelse. Därför blev det mer effektfullt när vi dag 2 kunde slå fast hur omfattande regelbrotten hade varit.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Offentliga källor som kunde begäras ut som allmänna handlingar – dels protokoll, beslut och riktlinjer, men framförallt ekonomiskt underlag från kommunens ekonomisystem.
Från personalavdelningen begärde vi ut exempelvis lönespecifikationer, och vi granskade postlistor i diarier i jakten på försvunna skrivelser.
Muntliga källor: Vi intervjuade offentliga personer, exempelvis alla tillsvidareanställda i backen samt inblandade chefer och den tidigare fritidschefen, men även anonyma källor.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Se ovan, under bensinförbrukning och körjournaler – kommunens slarv med riktlinjerna omöjliggjorde en del av de granskningar vi planerat, exempelvis att se om förbrukningen stämde med körjournalerna. Eller jämförelsen med andra alpinanläggningar.
Ett annat problem var att vi snabbt insåg att vi satt med ett rätt omfattande och spretigt resultat, som vi upplevde behövde publiceras relativt snabbt. Vi befarade helt enkelt att kommunen skulle vidta åtgärder mot personal när de upptäckte vilka handlingar vi begärde ut. Om de kollat lönespecifikationerna mot transaktionslistorna med klockslag över tankningar hade de ju också kunnat se alla tankningar under ledig tid. Det resulterade i att en del bra nyheter som förtjänat mer utrymme drunknade lite i helheten då det mesta publicerades samma dag. Att fritidschefen Gunnar Harr sålde sin egen skoter till sin egen verksamhet, och själv signerade kvittot – klämdes exempelvis bara in som en bisats. Sett i backspegeln var oron överdriven, då kommunen ännu inte vidtagit några direkta åtgärder mot de inblandade utan fortfarande granskar frågan internt.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

10 juli: Tankkortshärvan i Malå: Märkliga tankningar för nästan 100 000 kronor · Korten användes även under ledighet
8 september: Kritisk skrivelse inkom redan i mars – men hemligstämplades och nådde aldrig politikerna
3 oktober: Skarp kritik från revisorerna: Slarv och bristande kontroll

(Samtliga artiklar som taggats med Tankkortshärvan finns upplåsta på www.norran.se/story/tankkortshärvan)

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Tipsen kom in i slutet av maj. Vi jobbade med grävet på håltimmar under hela juni månad, och mer koncentrerat de två sista veckorna före publicering den 9 juli.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Mestadels positiv, både från läsarna och från våra lokala konkurrenter som dels rapporterat utifrån vår granskning och även utifrån konsekvenserna som blivit.
Vi har fått mycket respons från läsarna, i form av mejl, telefonsamtal och insändare. Många har också hört av sig med tips på liknande saker vi borde granska i Malå.
Kommunchefen i Malå har uttryckt att det visserligen är ”jobbigt” att vi granskat så intensivt (denna granskning ledde också till en mängd mindre granskningar om Malå kommun, bland annat artiklar om ett fall där kommunens slarv i kombination med ett lite bedrägligt beteende av ett lokalt taxibolag innebar att kommunen betalade mer än nödvändigt för flera färdtjänstresor samt en granskning av en stugaffär där en fritidsstuga på lite märkliga sätt hamnade hos en styrelsemedlem i det kommunala bolag som också tog beslutet att sälja stugan). Kommunchefen har också uppgett att personal på kommunen mått dåligt över våra granskningar. Men han säger också att han tror att det i slutändan är bra det vi gjort – att det faktiskt leder till förbättringar. Men inte alla Malåbor uppskattade mängden av artiklar som skrevs, en del ringde in och tyckte att det var tråkigt att det skrevs så mycket negativt.

Kommunchefen har efter granskningen fått i uppdrag av politikerna att ”utföra en granskning på individnivå” där de ytterst ansvariga ska identifieras. Denna utredning dröjer. Enligt det senast budet väntas den vara klar först i februari. Några åtgärder mot de inblandade, verksamhetchef samt övrig personal i backen, har ännu inte vidtagits, annat än att rutinerna kring korten nyligen har skärpts.

Kommunen beställde även en egen granskning via PWC angående hur fordons- och drivmedelsrutinerna fungerade. Revisorernas rapport innehöll stark kritik.

I början av september inledde polisen en förundersökning av tankkortshärvan. För närvarande är brottsbenämningen förskingring. I början av januari uppgav åklagare att nya förhör planerades – polisen är i övrigt fåordiga om sitt arbete.

Det är Malå kommuns fritidsförvaltning som driver alpinanläggningen, som ägs av det kommunala bolaget Malå Energi och Industri, Meni. Meni har länge varit ett sorgebarn som går åtskilliga miljoner back varje år, och överlever tack vare koncernbidrag från kommunen. En diskussion har också inletts angående möjligheten för kommunen att avveckla Meni och sälja alpinanläggningen.

Tankkortshärvan blev även en valfråga i Malå, då det inför valet blev mycket debatt om politikernas och tjänstemännens ansvar. Dels utifrån kommunens skrala ekonomi, men även utifrån vad som hänt i Tjamstanbackarna.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej.