Arbetsbeskrivning

Swedbank och penningtvätten

Linda Larsson Kakuli
2019-09-10

KATEGORI

Etermedia riks dokumentär

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Ella Hopf Berger

Namn: Henrik Bergsten

Namn: Fredrik Edgren

Namn: Linnéa Heppling

Namn: Ola Hjalmarsson

Namn: Oskar Nyqvist

Namn: Per Agerman

Namn: Axel Gordh Humlesjö

Namn: Linda Larsson Kakuli

Namn: Joachim Dyfvermark

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

PUBLICERINGSDATUM

2019-02-20

VAR PUBLICERADES JOBBET?

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Swedbank misstänks ha använts för omfattande och systematisk penningtvätt under närmare ett decennium. Totalt har minst 40 miljarder kronor slussats mellan misstänkta konton i Swedbank och Danske Bank i Baltikum. Men enligt en hemlig intern rapport från banken är omfattningen betydligt större än så. Det handlar, enligt bankens egen utredare Erling Grimstad, om över hundra miljarder euro.

SVT har lyckats spåra hur motsvarande 150 miljoner kronor från den största skattebedrägeriet i sitt slag i rysk historia, den så kallade Magnitskij-affären, slussades till ett 50-tal bankkonton i Swedbank.

Vi har också kunnat avslöja hur Ukrainas tidigare president Viktor Janukovytj har slussat mångmiljonbelopp från en misstänkt mutaffär via Swedbank. Han har också använt banken för att betala miljontals kronor svart till Donald Trumps ex-kampanjchef Paul Manafort.

Vår granskning visar också att Swedbanks dåvarande vd Birgitte Bonnesen vid upprepade tillfällen ljugit för såväl kunder, aktieägare som allmänheten gällande bankens misstänkta penningtvätt.
Dessutom kunde teamet avslöja att Swedbanks högste ledning vilseledde amerikanska myndigheter genom att undanhålla information om misstänkta kunder och transaktioner kopplade till den ökända advokatbyrån Mossack Fonseca.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Grov brottslighet, korruption och skatteflykt är roten till många av de problem och konflikter vi ser i världen. Pengar som borde ha gått till basala behov hos vanliga människor och till att utveckla samhällen försvinner spårlöst via hemliga konton utomlands. Via banksystemet tvättas smutsiga pengar vita innan de slutligen hamnar i brottslingarnas fickor. Bankerna har en avgörande roll i kampen mot penningtvätt – men deras verksamhet omfattas av sekretess och insynen utifrån är starkt begränsad.

Vi har efter långvarigt arbete fått tillgång till ett material som för första gången ger en inblick i kunder och transaktioner hos en svensk bank. Genom djupgående data-analys och research har vi kunnat skilja ut misstänkta kunder och transaktioner från legitima – ett arbete som banken har skyldighet att göra. Vårt avslöjande visar att Swedbank, trots många och uppenbara varningssignaler, har låtit misstänkta transaktioner flöda år efter år. Avslöjande har fått ett massivt genomslag, även internationellt, och Swedbank är nu föremål för en brottsutredning i Sverige och flera utredningar av finansmyndigheter i både Sverige, de baltiska länderna och USA.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Efter penningtvättsskandalen i Danske Bank var det många som riktade blickarna mot andra banker i de baltiska länderna. Var det bara Danske Bank, eller kunde andra banker också vara inblandade i det som kallas världens största penningtvättshärva? Uppdrag Gransknings reporter Joachim Dyfvermark började undersöka saken och efter en tid fick han indikationer på att det fanns misstankar om omfattande misstänkt penningtvätt även i Swedbank.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Uppdrag granskning och SVT Nyheter fick tillgång till en unik läcka med dokument och filer innehållande stora mängder transaktioner mellan Danske Bank och Swedbank under åren 2007 till 2015. Råmaterialet innehöll en hel del ”skitig” data vilket gjorde att vi var tvungna att tvätta - eller formatera om - materialet och bygga en egen databas innan vi kunde påbörja analysen. På grund av materialets omfattning och komplexitet blev detta en mycket tidskrävande process.

När det var klart kunde vi påbörja analysen. Vi började med att lista ett antal så kallade varningsflaggor, indikatorer på misstänkt penningtvätt. Det handlar om grundläggande kontrollfrågor som alla banker måste ställa. För att kontrollera flera av varningsflaggorna krävdes samkörningar av vår databas mot en mängd andra dataset – också det en tidskrävande process. Därefter sökte vi i ett första steg automatiserat i hela databasen på sex kriterier. Varje gång en transaktion matchade ett av kriterierna fick det en varningsflagga. Alla kunder som hade transaktioner med fyra eller fler varningsflaggor rangordnades sedan utifrån total omsättning. På så vis fick vi en topplista med de kunder som hade störst omsättning misstänkta transaktioner.

Vi valde ut topp-50 av kunderna i Swedbank respektive Danske Bank, totalt 100 kunder, och fortsatte sedan att manuellt kontrollera ytterligare ett antal varningsflaggor. Det skedde genom traditionella researchmetoder i både öppna och stängda källor. Vi sökte exempelvis i internationella bolagsdatabaser, plockade ut bokslut från bolagsregister runt om i världen, vi sökte brett på nätet och i internationella artikeldatabaser efter spår av verksamhet, i stängda källor från tidigare läckor m.m. Granskningen visade att samtliga 100 bolag uppvisade de vedertagna varningstecken som finns för misstänkt penningtvätt.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Vi har fått tillgång till en unik läcka med dokument och filer innehållande stora mängder transaktioner mellan Danske Bank och Swedbank under åren 2007 till 2015. Förutom det har vi använt ett stort antal öppna och stängda källor: internationella bolagsdatabaser (t ex Orbis, Open Corporates), bolagsregister i flera olika länder (bl.a. Storbritannien, Cypern, Gibraltar, Hong Kong, Nya Zealand, Luxemburg m fl.), artikeldatabaser (Retriever, Lexis Nexis), sanktionslistor från EU och USA, tidigare kända läckor (Panama Papers, Paradise Papers, Russian Laundromat, Azeri Laundromat), Investigative Dashboard (OCCRP:s data- och researchplattform) samt ett stort antal muntliga och skriftliga källor som vi inte kan specificera närmare i flera länder runt om i världen.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Det var svårt och tidskrävande att få det omfattande materialet i ett format som kunde användas för analys. Arbetet med att tvätta data gjordes i huvudsak i Excel. I analysfasen var det en utmaning att utforma en metod för att identifiera vad som kunde vara misstänkt penningtvätt. Vi tittade på den externa utredning som gjordes om misstänkt penningtvätt i Danske Bank-skandalen, pratade med experter och tog hjälp av kollegor i andra länder.

Det har också varit en utmaning att få fram vissa dokument och underlag. Där har vi haft ovärderlig hjälp av journalistkollegor och källor runt om i världen. Den största svårigheten har utan tvekan varit att säkerställa källskyddet. Vi har under hela projektets gång hållit strikt på den digitala säkerheten samt hållit projektet i en så liten arbetsgrupp som möjligt.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

Den första delen är viktigast för att förstå själva avslöjandet men vi ser själva de tre TV-programmen och online-publiceringen som fyra sammanhållna huvudpubliceringar.

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Projektet startade på deltid redan i början av 2018. Från och med hösten 2018 har en kärngrupp jobbat heltid med projektet och sedan har fler personer tillkommit under resans gång. Projektet pågick alltså operativt på heltid ca sex månader innan den första publiceringen.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Avslöjandet har fått ett mycket stort genomslag, både i Sverige och utomlands. Kollegor i både Sverige och utomlands har hakat på avslöjandet och kommit med egna avslöjanden och uppföljningar. Även marknaden reagerade kraftigt på avslöjandet. Swedbanks aktie föll med drygt 30 procent, motsvarande ca 90 miljarder svenska kronor, och banken har tillsatt en egen intern utredning. Swedbank utreds också av Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen i Sverige och dess motsvarighet i de baltiska länderna samt av den amerikanska myndigheten New York State Department of Financial Services. Swedbanks vd Birgitta Bonnessen fick sparken och styrelseordförande Lars Idermark lämnade sin post. Även kommunikationsdirektören och chefen för regelefterlevnad har fått lämna sina tjänster. Som en direkt konsekvens av bankens egna interna utredning har ordföranden och en medlem i den verkställande ledningen i Swedbank Estland fått lämna sina uppdrag och är avstängda tills vidare.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej.