Arbetsbeskrivning

Svartlistade

carolina jemsby
2020-09-30

KATEGORI

Etermedia riks nyheter

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Marja Grill

Namn: carolina jemsby

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Fotograf Emil Larsson

PUBLICERINGSDATUM

2020-03-02

VAR PUBLICERADES JOBBET?

SVT Nyheter

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Trots att svenska myndigheter utåt sett bedriver ett ambitiöst arbete mot korruption och är snabba med att fördöma korruption i andra länder, köper de själva varor och tjänster för mångmiljonbelopp av s k svartlistade företag. Det är företag som påkommits med korrupta affärer medan de jobbat i utvecklingsprojekt i Världsbankens regi.
Ett av de svenska företagen har givit bort en bil till en tjänsteman i Laos, påkommits och erkänt sig skyldigt. Ändå har företaget efter detta fått i uppdrag att förbereda byggandet av en svensk ambassad i Pakistan samt driva projekt för Sida i Libera.
Ett annat företag har påkommits med att ha mutat sig till ett stort kontrakt i Bangladesh och därefter fått stora ordrar av bland andra Ekobrottsmyndigheten, Riksdagen och Riksrevisionen.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Vi är i Sverige duktiga på att framhålla vår egen förträfflighet i arbete mot korruption. Det här grävet har avslöjat såväl en svensk dubbelmoral som en okunnighet och naivitet med allvarliga konsekvenser: korrupta företag har fått fortsätta leverera varor och tjänster till stora svenska myndigheter. Det har i praktiken inneburit en straffrihet; där internationella organ reagerat och sanktionerat, har svenska myndigheter tecknat nya avtal.
De svenska myndigheterna hade i de flesta fall inte en aning om att de gjort affärer med företag som befunnits skyldiga till allvarliga mutbrott. Systemet med ramavtal innebär att Kammarkollegiet är ansvarigt för att genomföra de nödvändiga kontroller som behövs, innan avtal tecknas. Processen har som syfte att säkerställa att myndigheter behandlar alla som vill få affärskontrakt med den offentliga sektorn lika; helt enkelt att försvåra för korruption. Grävet har avslöjat hur man tvärtom underlättat för företag som svartlistats att få offentliga kontrakt, genom att teckna ramavtal med dem. Kammarkollegiet kände inte ens till Världsbankens sanktionslista förrän vi kontaktade dem. Idag har Kammarkollegiet ändrat sina rutiner och kontrollerar sanktionslistorna.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

I samband med en annan research jobbade vi med flera internationella organs databaser (Världsbanken, europeiska utvecklingsbanken m fl). I databaserna fanns också deras sanktionslistor. Av nyfikenhet började vi skrolla igenom listan och hittade både svenska företag och personer. Det gjorde att vi researchade vidare kring vad som hade hänt; vad de gjort. Där fanns hisnande historier: bordellbesök, sedelfyllda portföljer som överlämnades på flygplatser, skamlösa mutor, hot och lögner. Historier som effektivt slår hål på bilden av Sverige som ett korruptionsfritt land.
Nästa fråga blev huruvida dessa företag, som avslöjats och befunnits skyldiga, lyckats ta sig in i den offentliga sektorn och få svenska myndigheter som kunder?

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Vi började med databaserna: Världsbankens och andra internationella organs öppna sanktionslistor över företag och individer som påkommits med korruption inom utvecklingsprojekt.

Vi granskade bakgrunden till att personer eller företag hamnar på listan: det handlar oftast om flera år långa utredningar som, utifrån vad vi kunde bedöma, var mycket grundliga. Utredningarna var ofta flera tusen sidor, bestående av såväl elektronisk kommunikation, förhör, bankutdrag, redovisning mm. I fallen med de företag som senare anlitats av svenska myndigheter hade också bägge företagen erkänt mutorna.

Därefter gjorde vi grundresearch på de svenska företag som var på sanktionslistan, för att vara säkra på att vi hade rätt organisationnummer, att det aktuella företaget fortfarande var aktivt, att mutorna inte skett i ett fristående dotterbolag etc.

Sedan tog vi hjälp av den svenska databasen DS Insikt, för att se om det fanns fakturor till svenska myndigheter från företagen. Vi fick oväntat många träffar - kunde det verkligen stämma?
Databaser innehåller ofta felaktigheter och det blev nu viktigt att själva verifiera resultatet.

Vi kontaktade de statliga myndigheter (ett 30-tal) som enligt databasen var kunder och begärde ut samtliga fakturor och kontrakt som upprättats med de svartlistade företagen: sedan sammanställde vi dem i en egen databas. I detta steg hittade vi fler kontrakt som inte fanns med i DS Insikt: bland annat att Hifab fått i uppdrag av Statens Fastighetsverk att förbereda byggande av en ny svensk ambassad i Pakistan, ett uppdrag som var värt många miljoner.

Vi var noga med att samtliga uppdrag för svenska myndigheter skulle ha kommit efter att företaget blivit svartlistat. Det gjorde att ett antal fakturor räknades bort. Vi hade också en gräns som innebar att myndigheten skulle ha gjort beställningar för minst femtusen kronor.

Därefter tog vi kontakt med personer som själva svartlistats för sin delaktighet i korruption. Efter att vi träffats och pratat flera gånger om vårt syfte med granskningen gick en av personerna, Christina, med på att bli intervjuad. Hon berättade öppet om strukturerna bakom korruptionen och hur hon - en person som säger sig fördöma all slags korruption - själv blev en del i att muta en statstjänsteman i Laos med en bil.

Vi träffade och pratade också med flera personer som vittnade om den utbredda korruptionen inom konsultvärlden, men som i slutändan inte ville vara med i reportagen. För oss blev det tydligt att det här är ett systemfel: korruptionen är utbredd och det är endast i undantagsfall som den upptäcks.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Världsbankens utredningar, fakturor, kontrakt, vittnesmål från anställda i de svartlistade företagen, databaser, organisationer som jobbar mot korruption, öppna källor

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

En utmaning var hur vi skulle hantera Christina, som valde att medverka öppet, med såväl namn som ansikte. TV har en enorm genomslagskraft, vilket vi talade med henne om flera gånger innan publicering. Det var också viktigt att inte göra henne till offer: hon hade ju faktiskt själv medverkat till korruption, även om hon kände sig pressad av sin arbetsgivare.

Ett annat problem var att inget av företagen ville låta sig intervjuas.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Ungefär fyra veckor för oss tillsammans från ax till limpa.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Ansvarig minister krävde omedelbart efter avslöjandet bättre kontroll vid upphandlingar.
Flera partier har krävt lagändringar och frågan har debatterats i riksdagen.
Kammarkollegiet gjorde en intern utredning och ändrade sedan sina rutiner för att se till att detta inte skulle kunna hända igen.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej