Guldspaden Nominerad 2020

Lilla hjärtat - flickan som inte fick fylla fyra

Tillbaka
Nominerad till Guldspaden 2020 i kategorin Storstadstidning Se bidrag: Bidrag (.pdf, 0,02 MB) Bidrag (.zip, 2 MB) Hämta alla filer Kategori Storstadstidning Nominerade Josefin Sköld Förutom ovanstående deltog följande personer Paul Hansen, fotograf Axel Björklund, redaktör Johan Furusjö, webbredaktör Sabina Marmullakaj, tv-redigering Publiceringsdatum 2020-03-08 Var publicerades jobbet? DN Dn.se

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

En treårig flicka hittas död, inlindad i plast och handdukar, under en barnsäng i sina föräldrars lägenhet i slutet av januari. Hon har över 100 skador på kroppen och spår av flera olika narkotikaklassade preparat i blodet. DN:s granskning av familjens bakgrund - journaler, bilder, vittnen, socialtjänstutredningar och domar - visar hur samhället redan på BB tog flickan i beskydd och gav henne ett kärleksfullt hem att växa upp i. För att tre år senare tvinga henne in i en uppslitande separation från dem hon kände som sina föräldrar, sina systrar. Allt enligt svensk lag. DN:s granskning kunde visa hur placerade barns rätt till stabilitet och trygghet ofta får stå tillbaka för förälderns rätt till sitt barn. Något forskningen påpekat i flera år, men aldrig fått gehör för. Nu råder politisk enighet, från höger till vänster, om att stärka barnets ställning i rättsprocesser kring tvångsvård och placeringar. Regeringen har tillsatt en statlig utredare som i februari 2021 ska lämna en rad lagförslag under namnet Lex Lilla hjärtat. Utöver det har flera nya lagförslag som stärker placerade barns rätt till sin anknytning redan lämnats på remiss till lagrådet.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Många tror, eller vill tro, att Sverige sätter barnets bästa främst. Enligt US News & World Report (2020) är Sverige det barnvänligaste landet i världen. Granskningen av Lilla hjärtats korta liv avslöjade hur svensk lagstiftning istället står på de vuxnas sida och hur barnets rätt till anknytning och trygghet får stå tillbaka. Det är inte ens ett likvärdigt rekvisit när tvångsvård prövas i domstol. Enligt ett prejudikat från Högsta förvaltningsdomstolen ska rätten inte ens ta hänsyn till om ett barn tar skada av att ryckas upp från sitt familjehem. Grävet har fått stora konsekvenser och ny lagstiftning enligt Lex Lilla hjärtat kommer sannolikt att förändra situationen för många placerade barn i framtiden. Men granskningen har också ökat förtroendet för medias rapportering i de här frågorna och DN - och flera andra medier - har under våren uppmärksammat flera fall där domstolar/socialtjänster/socialnämnder fattat lagvidriga beslut kring små tvångsvårdade barn.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Det började med en notis i Omni-flödet om ett litet barn som hittats död i en lägenhet i Norrköping. I sociala medier förekom tidigt uppgifter om att flickan varit placerad i familjehem och att föräldrarna hade missbruksproblem. Jag begärde ut allt jag kunde hitta hos domstolarna och var initialt inne på att kritiskt granska domen i kammarrätten - som ledde fram till hemtagningen från familjehemmet. Men ju mer jag började läsa på i gamla utredningar och andra liknande domar samt prata med forskare och experter, förstod jag att grunden i granskningen var mer strukturell. Att det handlade om ett systemfel.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Intervjuer med flickans familjehem och personer kring hennes biologiska familj. Jag har granskat socialtjänstutredningar och domar, pratat med experter på anknytning, tidigare statliga utredare som presenterat lagförslag om förändrad lagstiftning, samt forskare inom offentlig rätt.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

I huvudsak offentliga handlingar från domstolarna, hemligstämplade utredningar, muntliga öppna källor, bilder och anonyma källor som lämnade en del bakgrundsuppgifter kring flickans sista månader i livet.

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

En stor och viktig del av granskningen är familjehemmets berättelse och vittnesmål. Det var också det svåraste i arbetet. Familjen var i djup sorg och chock när vi först fick kontakt. Vi träffades många gånger, utan block och bandare, för att de skulle kunna avgöra om de fick förtroende för mig och för att jag skulle få en uppfattning om dem och situationen som rådde då. En annan svårighet var naturligtvis den sekretess som rådde kring ärendet från en viktig aktör - socialtjänsten. Samt polisens förundersökningssekretess gällande den då pågående utredningen om flickans död.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

Del 1: https://www.dn.se/nyheter/sverige/hon-fick-inte-fylla-fyra/ Del 2. Politisk uppfo¨ljning. https://www.dn.se/nyheter/sverige/socialministern-efter-fallet-med-lilla-hj artat-lagen-maste-andras/ Del 3. Ra¨ttega°ngen. https://www.dn.se/nyheter/sverige/vad-hande-nar-allt-gick-fel-sa-forklara s-lilla-hjartats-dod/

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

Cirka fem veckor.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

Granskningen är, i skrivande stund, det mest lästa reportaget på dn.se någonsin. Både socialminister Lena Hallengren och oppositionsledaren Ulf Kristersson reagerade starkt och träffade även familjehemmet, dagarna innan publicering. Nya lagförslag, en lex Lilla hjärtat, ska presenteras av regeringens utredare i februari 2021 för att stärka placerade barns rättigheter. Vad som hände Lilla hjärtat ska inte få hända igen, har upprepats av ministrar och riksdagspolitiker under våren 2020.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej.