Arbetsbeskrivning

Kalsonggrävet

Jenny Kejerhag
2019-09-11

KATEGORI

Studentspaden

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Jenny Kejerhag

Namn: Stina Bergström

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Jenny Petersson
Ulrika Nohlgren

PUBLICERINGSDATUM

2019-06-12

VAR PUBLICERADES JOBBET?

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Kommunanställda från mansdominerade yrkesgrupper i Skellefteå får hämta vilka kläder de vill, för hur mycket de vill, till skillnad mot de kvinnodominerade yrkesgrupperna som har strikta regler och budgetar.
Efter en omfattande granskning av drygt 3000 fakturor tillhörande Skellefteå kommuns klädkonto kunde vi avslöja att det läggs åtskilliga tusenlappar mer på arbetskläder till traditionellt manliga yrkesgrupper än kvinnliga. Skillnaden mellan den traditionellt manliga samhällsbyggnadsnämnden och de två kvinnliga, social - samt för- och grundskolenämnden, var på runt 8 000 kronor per år och anställd (2018). Detta trots att kommunen skrivit under den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män och utarbetat egna jämställdhets policies om lika villkor mellan könen.

Vi kunde också avslöja att männen på samhällsbyggnadsnämnden i princip kunde komma nakna till jobbet då de plockade ut allt från underkläder (kalsonger), till varma vinterkläder och svala sommarplagg flera gånger per år. Samtidigt som kvinnorna inom förskolan fick en ny jacka och ett par överdragsbyxor vart fjärde år, detta trots att de gång på gång bett om nya kläder som mössor och vantar för att kunna följa läroplanen som kräver att personalen ska vara ute med barnen. Något som rimmar illa med kommunens vackra ord om jämställdhet och lika villkor mellan könen och den europeiska deklarationen för jämställdhet.
Skellefteå kommun efterlever med andra ord inte sina egna principer, vilket ledde till skarp kritik både från allmänhet och experter. En kritik som kommunen dessutom själva hade mycket svårt att bemöta. Samhällsbyggnadsnämnden saknade dessutom helt riktlinjer för vem och hur ofta de anställda får ta ut arbetskläder och följde inte upp kostnaderna för det, medan socialnämnden och för- och grundskolenämnden hade strikta riktlinjer och budgetar.
Vi kunde även avslöja en hel del felaktigt bokförda fakturor med maskiner, godis och julmat på socialnämndens klädkonto. Felaktigheter som inte ens kommuns egna controllers hade någon aning om eller kunde förklara vid en ansvarsintervju. Bland annat hade nämnden bokfört svetsmaskiner för 60 000 kr på kontot för arbetskläder. Vår förhoppning är att socialnämnden blir noggrannare i framtiden för att kunna hålla koll på vad de gör med skattebetalarnas pengar nu när det det inte går att rätta till misstagen från 2018 års bokslut.
Under granskningens gång stötte vi flera gånger på brister i hur kommunen följer offentlighetsprincipen då kommunanställda ofta frågade vad de handlingar som vi begärde ut skulle användas till, vad syftet var och vilka vi var. Kommunen bröt även mot begreppet “skyndsamt” och satte egna regler för hur lång tid det får ta att lämna ut uppgifter till den som begär ut offentliga handlingar oavsett storlek på materialet. Detta resulterade i en avslutande krönika. Demokratiska principer är ju trots allt inte en definitionsfråga utan något som ska efterföljas för att medborgarna ska se hur deras skattepengar används och för att vi ska kunna bedriva kvalitativ journalistik i framtiden.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Framför allt lyfter granskningen en viktig jämställdhetsfråga och tar upp symbolpolitik, där en del män inom mansdominerade yrkesgrupper kan gratis hämta ut helt vanliga kalsonger samtidigt som kvinnor som jobbar på exempelvis fritidshemmet Hjoggböle blir utan mössa och vantar trots att de ber om det för att kunna utföra sitt arbete. Granskningen ledde till att Skellefteå kommun nu ser över sina rutiner inom klädinköp samt hur väl offentlighetsprincipen efterlevs inom kommunen. Granskningen inbjuder också till efterforskning på området. Det vore en god idé att granska fler kommuner i landet för att se om problemet kvarstår på en strukturell nivå. Vår granskning ger i så fall en bra grund för att påvisa att så är fallet. En Guldspade skulle då givetvis uppmärksamma grävet ytterligare på nationell nivå.
Kalsonggrävet avslöjar också allvarliga brister i den kommunala bokföringen och bristande kunskap om svenska lagar (offentlighetsprincipen). Allvarliga brister som är problematiska för en väl fungerande demokrati.
Dessutom så ligger ett omfattande arbete som krävt mycket tid och engagemang till grund för hela granskningen, då tusentals fakturor för hand gåtts igenom i detalj för att sedan kunna gå vidare med ansvarsutkrävande intervjuer. Att granska de nära 3000 transaktionerna tog närmare en månad men var givetvis mödan värd.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Tipset uppstod från allmänheten som vittnat om ett ojämlikt system mellan nämnderna kring arbetskläder. Det första tipset som inkom till Norran handlade om just kalsonger – att män inom mansdominerade yrkesgrupper i Skellefteå kommun kan komma nakna till jobbet, då de utan några krav kan hämta ut alltifrån kalsonger till fleecetröjor, jackor och handskar medan anställda inom kvinnodominerade yrken knappt får någonting. Därav döpte vi grävet symboliskt till “kalsonggrävet”, även om det kom att handla om så mycket mer än bara just kalsonger.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Vi valde att begära ut 2018 års transaktionslistor från de tre nämndernas klädkonto för att senare kunna begära ut fakturor och därmed se vem som plockat ut vad, när, för hur mycket och hur ofta. Utifrån dessa har vi studerat fakturorna i detalj och räknat ut relativa snittsummor som resulterade i upplysningar som inte kommunens egna controllers var medvetna om.
Intervjuer genomfördes med förskolepersonal som arbetade på Hjoggböle förskola inom kommunen för att få en insikt i hur de hade det med arbetskläder, och om det stämde överens med det vi såg i listan över transaktionerna.
Vi gjorde också studiebesök i kommunens klädförråd för att förstå hur anställda vid samhällsbyggnadsnämnden gjorde för att plocka ut arbetskläder.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Offentliga källor i form av riktlinjer för arbetskläder, protokoll, beslut, transaktionslistor och runt 2800 fakturor.
Muntliga källor i form av intervjuer med kommunanställda på förskolan i Hjoggböle och med andra kommunalt anställda som jobbade på kommunens klädförråd eller som plockade ut kläder ur förrådet/anställda som kunde vittna om en ojämlik fördelning av arbetskläder.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Ett av de största problemen har varit kommunens agerande vid utlämnandet av offentliga handlingar. Ofta har vi fått frågan om vem vi är och vad vi ska ha handlingen till, alltså frågor som inte ska få förekomma i en öppen demokrati där offentlighetsprincipen är gällande. Det tog också väldigt lång tid för kommunen att lämna ut handlingar. Det var under arbetets gång inte ovanligt att vi fick vänta i över en vecka på att de skulle leta reda på enkla dokument på bara någon sida. Att kommunens konto för arbetskläder dessutom hade så pass många bokföringsfel försvårade också genomförandet av vår granskning. Det gjorde det svårt att räkna ut en exakt snittsumma på hur mycket varje nämnd lägger på arbetskläder per person och år.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

Själva huvudartikeln som speglar det vi kom fram till efter granskningen av alla fakturor är väsentlig för läsarnas grundläggande förståelse om själva problemet. Den redovisar kort och gott alla siffror, snittsummor, regler och riktlinjer som vi fått förhålla oss till under arbetets gång. De ansvarsutkrävande intervjuerna med politiker från respektive nämnd och kommunalråd är också av stor betydelse så att alla sidor får komma till tals.

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Totalt tog det 10 veckor från idé till slutprodukt.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Efter granskningen fick vi många kommentarer på sociala medier om att detta var en välbehövlig granskning. Nedan följer två av de många reaktionerna:

Hälsa era praktikanter att granskningen de gjorde var otroligt bra!
Väl genomarbetad och understödd. Fan i mig en av de bättre granskningarna jag läst av två journalister som inte ens är färdiga.
Otroligt proffsigt!
Hälsningar kommunanställd Skellefteå kommun

Jag har med stort intresse följt det ni skrivit i Norran. Er granskning av vissa frågor av den
offentliga förvaltningen i Skellefteå kommun har varit lysande. Jag tycker ni har gått rätt tillväga rakt igenom och ni har inte varit rädda att ställa de rätta frågorna till de rätta personerna, snygg grävande journalistik. Som grädde på moset avslutar ni med en avhyvling av hur kommunen på ett grundlagsvidrigt sätt fördröjer tillgången till offentliga handlingar. Jag ryser av välbehag när jag läser er granskning. Ni ger mig hopp om framtiden när såna granskare som ni ingår i ”den tredje statsmakten”.
Vänligen Karina Alariksdotter

Vi fick många uppskattande mail från läsare och även från kommunens egna anställda om att det inte var en dag för tidigt att vi kastade ljus på ett strukturellt problem hos Skellefteå kommun.

Några av de män som är anställda hos samhällsbyggnadsnämnden har inte varit nöjda med vår granskning. De tyckte att vi svartmålade deras nämnd. Intressant är att chefen för samhällsbyggnadsnämnden inte trodde, eller kanske inte ville tro på, de siffror vi räknat ut genom fakturorna, det vill säga att nämnden lägger ca 8 800 kr per person och år (2018) på arbetskläder. De hade dock möjlighet att komma med andra siffror men återkom aldrig med några.

Efter granskningen och vår krönika om att anställda på Skellefteå kommun har frågat oss, “Vad är syftet?” ”Vad ska ni ha uppgifterna till?” och ”Vem är ni?”, så togs även frågan upp på kommunfullmäktige i Skellefteå. Där diskuterade kommunen om sådana frågor bör kunna ställas av de anställda och hur riktlinjerna ser ut vid hanteringen av media.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej.